Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finland - Bergsbruk - Jakt och fiske - Industri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINLAND
ovan Geologi). Den enda ekonomiskt
brytvärda malmförekomsten är Outokumpi
koppargruva i Karelen. Här torde 250,000 ton
metall kunna utvinnas. Vidare finnas
fyndigheter av nickel, järn, bly, zink och svavel, men
så fattiga, att brytning ej är lönande. J F.
Jakt och fiske bedrivas som binäringar till
lantbruket över hela landet. I de yttre
skärgårdarna blir dock flerstädes fisket av större
betydelse än arbetet på jorden. Vid kusterna
är strömmingsfisket det viktigaste. 1928
fångades 11,2 mill. kg. strömming. Därnäst kom
fångsten av nors, sik, vassbuk, skarpsill och lax.
Vid ishavskusten finnes torsk och kolja.
Flod-och insjöfisket är även mycket givande. J.F.
Industri. Först i våra dagar har industrien
blivit av ekonomisk betydelse för F. Före
1903 uppgick antalet industriarbetare icke till
100,000, 1920 hade det stigit till 117,229 och 8
år senare till 169,729. Det sammanlagda
tillverkningsvärdet uppgick 1928 till 1,293,4 mill.
kr. Då det enda slag av råvaror, på vilket F.
har rikare tillgång än de flesta andra länder,
är trä, har också trävaruindustrien blivit
viktigast. Vid densamma anställda arbetare
belöpte sig 1928 till 76,153 el. 45% av hela
industriens arbetarstam. Tillverkningsvärdet var
559,2 mill. kr. el. 43 % av hela industriens.
Absolut ledande inom
trävaruindustri-e n var produktionen av förädlade trävaror
med ett tillverkningsvärde av 333,3 mill. kr.,
medan pappersindustrien (papper, papp,
mekanisk massa och cellulosa) hade ett
tillverkningsvärde av 225,9 mill. kr. S. å. funnos 601
sågverk och hyvlerier med en produktion av
1,275,000 standards till ett värde av 226,o mill.
kr. Liksom i Sverige ligga de största vid
kustens älv- och åmynningar, ss. Lappee, Kotka,
Borgå, Björneborg, Uleåborg och Kemi. En
ganska betydande fanerindustri har uppstått.
Fabrikerna voro 1928 15, huvudsaki. belägna
inom sjöplatån och med ett sammanlagt
tillverkningsvärde av 19,5 mill. kr. Träsliperierna
och pappfabrikerna voro 52, så gott som alla
belägna i samma trakt, och hade en
tillverkning av 365,000 ton till ett värde av 32,s mill.
kr. Cellulosafabrikerna, till antalet 30, lågo
dels på sjöplatån, dels vid kusten av Nyland
och Satakunta (Kotka, Borgå, Raumo och
Björneborg) med ett tillverkningsvärde av 102,o
mill. kr. De 28 pappersbruken, lokaliserade till
sjöplatån och Björneborg, producerade
huvudsaki. omslags- och tidningspapper till ett
värde av 76,i mill. kr Liv s- och njutning
s-medelsindustrien hade ett
produktionsvärde av 235,5 mill. kr. Här framträder
fabrikationen av tobaksvaror, nästan uteslutande
cigaretter (3,6 milliarder) för 41,i mill. kr. i
Jakobstad, Åbo, Helsingfors och Viborg och
kvarnindustrien (41,3 mill.). Sockerbruken,
hu-vudsakl. i Helsingfors, Åbo, Kotka och Vasa,
framställde 45,325 ton socker till ett värde av
34 mill. kr. Den mekaniska indus t r
i-e n, huvudsaki. i Helsingfors, Åbo,
Tammerfors, Viborg, Jakobstad, Björneborg, hade en
produktion till ett värde av 112,3 mill. kr.
Textilindustrien (122,2 mill. kr.) intar en
betydelsefull plats bland F:s näringar.
Bomullsfabrikerna (Tammerfors, Pargas, Åbo,
Björneborg och Vasa) hade en produktion, som
värderades till 42,i mill., medan ylleindustrien
(Tammerfors, Hyvinkää, Oravais, Littoine, Åbo,
Helsingfors) hade ett tillverkningsvärde av
22,7 mill.
En stor del av industrien är elektrifierad.
1928 användes inom densamma 28,451
elektriska motorer, vilka gåvo 353,379 effektiva hkr.
F:s tillgång på vattenkraft är avsevärd.
Den beräknas efter lämpliga sjöregleringar till
2,8 mill. hkr. Den stora sjöprocenten
åstadkommer dessutom, att
vattenståndsvariationer-na äro relativt små. Men i s. F. är
vattenkraften koncentrerad till sjöplatåns
avlopps-älvar, d. v. s. till en relativt smal randzon
omkr. densamma, och även här är den
tillgängliga vattenkraften svår att tillvarataga,
emedan nivåskillnaderna vanl. äro fördelade
på en lång serie svaga forsar. Blott i
Vuok-sen är största delen av fallet förlagt till det
översta loppet. Däremot saknar det inre av
den viktiga sjöplatån tillgång på vattenkraft,
emedan nivåskillnaden mellan sjöarna
mestadels är obetydlig (jfr ovan Vattendrag). Den
tillgängliga vattenkraften i sjöplatåns
avrin-ningszon uppskattas till följ, belopp:
vattenkraft
tillgängi. utbyggd 1928
hkr hkr
Vuoksen 468,000 110,000
Kymmene älv 234,000 71,000
Kumo älv .... 158,000 44,240
Summa 860,000 225,240
Ännu större krafttillgångar uppvisa de n.
älvarna:
Ule älv ........... 324,000 4,300
Kemi älv .... 568,000 —
Torne älv .... 154,000 1,800
F*asviks älv .. 121,000 —
Summa 1,167,000 6,100
Av hela F :s vattenkraft voro 1928 något över
300,000 hkr. el. 13 % utnyttjade. Sedan Imatra
1928 utbyggts, planeras vidsträckt
elektrifiering av s. F:s järnvägsnät. J.F.
— 487 —
— 488 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
