Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finland - Litteratur - Teater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINLAND
en påtaglig talang redan hunnit visas av bl. a.
lyrikerna Aaro Hellaakoski (f. 1893),
Uuno Kailas (f. 1901), Katri Vala (f.
1901) och Elina Vaara (f. 1903) samt
prosaisterna Mika Waltari (f. 1908), U
n-t o S e p p ä n e n (f. 1904) och A r v i K i v
i-maa (f. 1904). — Finska litterära tidskr. äro:
”Kirjallinen kuukauslehti” (”Litterärt
månadsblad”, 1806—80), ”Valvoja” (”Väktaren”, från
1881) och ”Aika” (”Tiden”, från 1907, numera
sammanslagna), ”Päivä” (”Dagen”, 1907—11)
samt den modernistiska ”Tulenkantajat” (”Eld
bärarna”, 1928—30). H.S-m.
Teater. Skoldramer uppfördes vid skolan i
Åbo från 1560-talet på latin, vid Åbo univ. från
1640 på latin och sv. och från 1650 också på
finska samt vid skolan i Viborg något senare
på sv. Dessa sporadiska försök till scenisk
framställning upphörde med Karl XII:s krig.
De första yrkesmässiga föreställningarna gåvos
o. 1750 av sv. resande sällskap. Sådana, ofta
av hög valör, voro intill 1860-talet så gott som
allenahärskande. I början av 1800-talet gav
en dramatisk klubb på Sveaborg
svenskspråkiga föreställningar i Helsingfors, och från
1813 och in på 1830-talet ägde Åbo under
Bonuviers ledning stående svenskspråkig
teater, några år i Finlands första verkliga
teaterhus, brunnet 1827. S. å. stod sedermera
Arka-diateatern i Helsingfors färdig, och 1839
invigdes den nya teatern i Åbo, brunnen 1881
och återuppförd. Tanken på en fast,
svenskspråkig scen fick näring av lyckade försök
med amatöropera i Helsingfors 1849 och 1852.
Nya teatern i Helsingfors öppnades 1860 och
blev från 1861 stående talscen med huvudsaki.
rikssvenska krafter. Den brann 1863 och
efterträddes 1866 av Svenska teatern, som från
1867 stödjes av en garantiförening och ännu
består. Bland dess ledare märkas svenskarna
H. Molander, Aug. Lindberg och V. Castegren
samt finländarna Aug. Arppe, Konni Wetzer
och från 1919 Nicken Rönngren. Många av
Sveriges främsta dramatiska konstnärer från
det senare 1800-talet och fram till o. 1915 stå
till Svenska teatern i Helsingfors i
tacksamhetsskuld för betydelsefulla utbildningsår;
några av dem växte sig fast och
naturalisera-des, bl. a. Hj. Agardh, Maur. Svedberg och Ida
Brander. Från o. 1900 ha teaterns inhemska
krafter alltmera trätt i förgrunden, främst
Jenny Tschernichin-Larsson, Agnes och Emil
Lind, Axel Slangus, Valdemar Wohlström och
Nanny Westerlund-Serlachius. Svenska
teaterns repertoar har i alhn. legat på ett högt
plan. Under 1870-talet ingick däri även opera
och sedermera sporadiskt också operett.
Aug. Arppe ledde 1888—90 operasällskap
och 1890—94 inhemskt dramatiskt sällskap i
landsorten. Det sena res framgångar stärkte
kravet på den svenskspråkiga teaterns
natio-nalisering. Svenska inhemska teatern började
1894 under Anton Franck sin ambulatoriska
verksamhet, koncentrerade sig 1898 under
Arppe i Åbo och blev stommen i den 1901
där upprättade fasta svenska scenen, från 1918
Åbo svenska teater. Den inhemska,
svenskspråkiga Folkteatern i Helsingfors öppnades 1898,
förenades 1913 med Svenska teatern ss. dess
inhemska avd. och delade dess scen. De båda
avd. sammanslogos och teaterns
nationaiise-ring genomfördes 1916 av dåv. ledaren,
dansken Adam Poulsen. Sedan 1919 äger också
Vasa i Vasa teater fast, svenskspråkig scen.
Inhemska, svenskspråkiga turnéer utsändas av
den 1913 bildade Svenska teaterföreningen.
Impulsen till en finskspråkig scen gav en
amatörföreställning i Helsingfors 1869.
Kaar-lo Bergbom grundade 1872 Finska teatern,
som, efter ett år på resande fot, 1873 blev
bofast i Arkadiateatern i Helsingfors och som
1902, fortfarande under ledning av Bergbom
och hans syster Emilie B., ss. Suomen
kan-sallisteatteri (Finska nationalteatern) kunde
taga sin modernt inredda nybyggnad i
besittning. Bland dess konstnärer från begynnelsen
och fram till våra dagar märkas Oskari Vilho,
Aurora och August Aspegren, Benjamin Lemo,
Axel Ahlberg, Ida Aalberg, Adolf Lindfors,
Kaa-rola Avellan, Katri och Aleksi Rautio, Olga
Finne, Kaarle Halme, Mimmi Lähteenoja,
Kirsti Soumo, Hilma Pylkkänen, Otto Närhi, Lilli
Tulenheimo, Hilda Pihlajamäki, Knut
Weck-man, Päiviö Horsma, Aili och Urho
Somersal-mi, Teuvo Puro, Ruth och Jussi Snellman samt
Paavo Korhonen. Teaterns ledare är sedan
1917 Eino Kalima. Repertoaren byggdes från
början på klassisk grund, och Finska teatern
har senare framgångsrikt sökt fylla sin uppgift
som nationalteater. 1873—79 gavs även opera.
Ur den 1899 ss. socialdemokratisk
propagandascen grundade Tyoväenteatteri
(Arbetareteatern) i Helsingfors framgick 1907 den neutrala
Kansan näyttemö (Folkteatern), numera
under Mia Backmans ledning. Den av makarna
Aspegren 1887 grundade ambulatoriska
Suo-malainen kansanteatteri (Finska folkteatern)
gav impulsen till fasta, finskspråkiga teatrar
i Viborg från 1898, i Tammerfors från 1904
och i Åbo från 1918. Efter mönstret av den
1905 i Tammerfors öppnade finskspråkiga
arbetarteatern ha kommunalt understödda
amatörteatrar under fackmässig ledning upprättats
i de flesta industricentra. Svenskspråkiga
dylika arbetarteatrar finnas i vissa städer.
Ryska dramatiska gästspel och italiensk
— 505 —
— 506 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
