Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finska missionssällskapet - Finska mosskulturföreningen - Finska nationella framstegspartiet - Finska nationella församlingen i Stockholm - Finska nationella samlingspartiet - Finska pappersbruksföreningen - Finska papperskontoret - Finska partiet - Finska språket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINSKA SPRÅKET
tydande. 1901 upptogs ett nytt arbetsfält i
Kina (n. v. Hunan). G.W.L.
Finska mosskuiturföreningen, vars
verksamhet börjades 1896, har sitt säte i Helsingfors.
Föreningen har fyra till olika distrikt förlagda
försöksstationer för odlingsförsök på torvjord,
bedriver konsultatorisk verksamhet samt utför
systematiska torvmarksundersökningar på
Finlands 10 mill. har torvmarker. Hj.P.
Finska nationella framstegspartiet, fi.
Edis-tys puoltie, bildades 1918 av mestadels
ungfinska element. F. n. f. hade sin glansperiod
under den unga statens första år och har sedan
avsevärt förminskats. Reaktionen mot
Lappo-rörelsen (se d. o.) ökade vid presidentvalet
1931 åter dess numerär. Bland partiets medl.
märkas främst K. J. Ståhlberg och J. H. J.
Vennola. B.
Finska nationella församlingen i Stockholm
bildades 1533 och fick gudstjänstlokal i det
utrymda Svartbrödraklostret. I nära 200 år sak-
Finska kyrkan i Stockholm.
nade församlingen egen gudstjänstlokal, och
gudstjänsterna höllos 1533—50 dels i
ovannämnda kloster, dels i ett kapell å Södermalm,
1551—61 i Storkyrkan, 1562—1607 i Tyska
kyrkan och 1608—1725 i Riddarholmskyrkan.
1725 inköptes’ det s. k. Lilla bollhuset, som
erhöll namnet Fredriks kyrka och förklarades
1736 av K. m:t vara ”en nationell kyrka för
K. m:ts trogna undersåtar i storfurstendömet
Finland”. En del inventarier hitfördes från
Östersjöprov. vid ryssarnas infall 1700.
Församlingens förste till namnet kände kyrkoherde
var en Herr Mårten (o. 1550), vilken översatte
Sveriges landslag till finska språket. Prästgård
inköptes 1630. Församlingens medl. (1930
1,739 personer) äro till övervägande delen
svenskspråkiga, varför gudstjänst på finska
numera hålles endast en gång i månaden. G.Kdt.
Finska nationella samlingspartiet, fi.
Kokoo-mus puolue, politiskt parti i Finland,
uppkommet genom ombildning 1918 av Finska partiet
(se d. o.) med en del anslutning från Ungfinska
partiet, nu Finska nationella framstegspartiet
(se d. o.). F. n. s. är konservativt med starka
inslag av storbondeklassen, tjänstemannakåren
och de akademiskt bildade finnarna. 1929 anslöt
sig partiet officiellt till det nationalistiska s. k.
äktfinska programmet i språkfrågan (se Ä k
t-f in nar). Utan att partiet var direkt
engagerat i Lapporörelsen (se d. o.), omfattades
denna med förståelse av kretsar, som stodo
partiledningen nära. Dess presidentkandidat
var 1931 P. E. Svinhufvud. A.N-ck.
Finska pappersbruksföreningen, grund. 1918,
sköter de finska pappersbrukens försäljning till
samtliga länder utom Finland, Ryssland,
Estland, Lettland, Litauen och Polen. Föreningen
omfattar 20 av Finlands 23 pappersbruk och
kontrollerar över hälften av pappersexporten.
Dess export 1930 utgjorde 142,269 ton. E.Ed.
Finska papperskontoret, grundat 1921, sköter
de finska pappersbrukens försäljning i Finland,
Ryssland, Estland, Lettland, Litauen och Polen.
Till F. p. ha samtliga pappersbruk i Finland
anslutit sig. Dess försäljning 1930 utgjorde 78,428
ton, varav 36,159 ton exporterades. E.Ed.
Finska partiet, fi. Suomalainen puolue,
politiskt parti i Finland, härstammande från
1850-talet. Det uppkom i anslutning till den
finsknationella väckelse, som i J. W. Snellman (se
denne) hade sin livgivande kraft. Partiets
främste ledare blev Yrjö-Koskinen (se denne).
Brytningar inom det socialpolitiskt ganska
heterogena partiet föranledde 1894 bildandet av
Ungfinska partiet, som till en början intog en
mot svenskarna i landet mera försonlig
hållning. Skarpast gingo de båda finska
partifraktionerna isär beträffande förhållandet till den
allt aggressivare förryskningspolitiken; här
förordade ”gammalfinnarna” eftergifter i syfte att
förebygga slitningar med Ryssland.
Undfallen-hetspolitiken visade sig emellertid ödesdiger för
F. p., som vid lantdagsvalen 1904 såg sina
mandatsiffror alltmera sjunka. I striden om
statsskicket efter frihetskriget 1918 förordades
mestadels konstitutionell monarki. Partiet
ombilda-des 1918 till Finska nationella samlingspartiet
(se d. o.). A.N-ck.
Finska språket tillhör den östersjöfinska
språkgruppen (se Östersjöfinska
språk). F. s. talas i Finland utom: 1) det
svenska språkområdet (se Svenska
språket), 2) Enare och Utsjoki (huvudsaki.
lapska) samt Petsamo (lapska och ryska jämte f.),
3) Salmis härad (olonetsiska). Dessutom talas
f. s. i Finnmarken i Norge (Vb av befolkningen),
n. ö. Norrbotten (se ”Svenska
turistföreningens årsskrift”, 1929, sid. 142) samt (i utdöende
statt) på spridda ställen i Karlskoga bergslag
i Värmland och angränsande trakter i Norge;
— 553 —
— 554 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
