Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Firmin-Didot - Firminy - Firmisternia - Firn - Firozpur - Firth - Firth, Sir Charles Harding - al-Firuzabadi - Firuzpur - Fischart, Johann - Fischer, Ernst - Fischer, Johann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FISCHER
Firmin-Didot [firmå’-didå’], fransk
boktryckarsläkt, se D i d o t.
Firminy [-ni’], stad i dep. Loire, Frankrike,
12 km. s. v. om S:t Étienne; 21,300 inv. (1926).
Betydande järn- och stålindustri; stora
kolgruvor. O.P.
Firmiste’rnia, fastbröstade groddjur, en avd.
inom underordn. tunggroddjur, utmärkta
därav att bröstgördeln är fast och ej kan
förskjutas i sidled. Se A r c i f e r a. H.W.
Firn. Där snösmältningen är mindre än
nederbörden av snö, hopas den senare i så
mäktiga massor, att de undre lagren genom trycket
av de övre småningom sammanpressas till
glaciäris. övergångsformen, en grovt grynig,
halvt genomskinlig snö, kallas f. Ofta är detta
även benämningen på sådana mångåriga
snöfält, i vilka f-bildning pågår. J.F.
Firozpur, indisk stad, se Ferozepore.
Firth [fäp] (eng., från nord, fjord), fjord,
flodmynning. — F. of C 1 y d e, se C 1 y d e,
F. of F o r t h, se F o r t h etc.
Firth [fäp], Sir Charles Harding,
engelsk historiker (f. 1857). Sedan 1883 verksam
som univ.-lärare i Oxford, är F. en av de
främsta kännare av den engelska puritanska
revolutionen. F. har utg. bl. a. ”Scotland and
the commonwealth” (1895), ”Oliver Cromwell”
(1900), ”Cromwells army” (1901; 2 ed. 1905),
”The last years of the protectorate” (1909),
”The House of Lords during the civil war”
(1910). [B.]
aI-Firuzaba’di (M uha’mmad ibn Ja’kub
Madjd ad-din al-Firüzäbädi), arabisk lexikograf
(1329—1414), sedan 1395 överkadi i Jemen,
där han, efter långa resor och tidigare
lärar-verksamhet i Medina, hos sultanen i Ta’izz
funnit en fristad undan mongolinvasionernas
oro. Hans lexikon i 60 (enl. andra 100) bd
har gått förlorat, men ett av honom själv
förfärdigat sammandrag därav, al-Q.ämü’s
(”Oceanen”, tr. i 2 bd 1817, 4 bd 1862 etc.),
ir bevarat. Det är övers, till turkiska och
persiska samt utgör grundval för Freytags
”Lexicon arabico-latinum” (1830—37). En
kommentar till al-Kämüs är Sajjid Murtada
az-Zabidis Tädj al’arüs (tr. i 10 bd 1889). G.O-r.
Firuzpur, indisk stad, se Ferozepore.
Fischart, J o h a n n, tysk diktare (o. 1550—
90), jur. d:r i Basel 1574, uppehöll sig 1575—81
i Strassburg och var från 1581 amtman i
For-bach, Tysklands störste satiriker under
reformationstiden. F:s stora produktion tillkom
huvudsaki. under Strassburgperioden. I sina
satirer, som delvis ha franska och holländska
förebilder gisslar F. de katolska munkordnarna
”Von S. Dominici und S. Francisci artlichem
Leben”, 1571), jesuiterna (”Beschreibung des
vierhörnigen Hütleins”, 1580, nytr. 1845) och
påvedömet (”Binenkorb des Heyligen
römi-schen Imenschwarms”, 1579). F:s
betydelsefullaste verk är
”Affentheurliche und
ungeheurliche
Ge-schichtschrift. Vom
Leben... der...
Helden Grandgusier,
Gargantoa und
Pan-tagruel” (1575; med
något avvikande titel
1585, nytr. 1914—15),
som delvis är övers,
av Rabelais,
”Gar-gantua”, delvis ett
självständigt arbete.
F. går här på ett liksom i övriga
satirer groteskt, ursprungligt och på originella
ord och vändningar utomordentligt rikt språk
till storms mot riddarromanen och den
förkonstlade hjältedyrkan, i vilkas ställe han vill
sätta det sunda bondförståndet. Som komiker
framträder F. bl. a. i ”Flöhhatz” (1573), som
allvarlig diktare i lutersk anda i
psalmparafraser och andliga sånger. Ett mästerverk är
den älskvärda dikten ”Das glückhafft Schiff
von Zürich” (1576). En del av F:s arbeten äro
utg. av A. Hauffen i Kürschners ”Deutsche
Nationallitteratur”, 18. — Litt.: A. Hauffen, ”J. F. ’
(2 bd, 1921—22). Rth.
Fischer, Ernst Felix, konsthistoriker (f.
14/i 1890), fil. d:r i Göteborg 1918
(”Västergötlands romanska stenkonst”), har utfört
konsttopografiska undersökningar, särsk. i
Västergötland, samt är sedan 1923 intendent vid
Malmö museum. F. har jämte tre häften av
”Sveriges kyrkor” bl. a. utg. en monografi över
Gottlieb Iwersson (1916), ”Västergötlands
kyrkliga konst under medeltiden” (1920),
”Möbelkonsten” (s. å., 2 uppl. 1924), ”Bokbandets
historia” (1922) och planschverket ”Malmö
museum” (1924—25). — F. medarbetar under
sign. E.F.F. i ”Svensk uppslagsbok”. E.W.
Fischer, J o h a n n, tysk kyrkomän (1633—
1705), av Karl XI utnämnd till
generalsuperintendent i Livland 1673. F. åtnjöt länge
konungens stora förtroende, på hans initiativ
inrättades en generalkyrkokommissiou med
vidsträckt befogenhet över kyrkoväsendet.
Genom F. upprättades ett lyceum i Riga, och
början gjordes till en ordnad folkundervisning;
han ombesörjde även bibelövers, till lettiska
och estniska. F. hade dock många fiender
bland prästerskapet, bl. a. på gr. av
kyrkoko-missionens granskande verksamhet, och även
det goda förhållandet till konungen bröts, då
denne ville ordna kyrkosamfundet efter sv.
— 573 —
— 574 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
