Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjädrundaland - Fjälie - Fjälkestad - Fjälkinge - Fjäll - Fjällabb - Fjällbacka - Fjällbark - Fjällbenet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FJÄDRUNDALAND
Fjädrundaland, se Folklanden.
Fjälie, s:n i Torna hd, Malmöhus län, v. n.
v. om Lund; 20,76 kvkm., varav 20,66 land;
1,110 inv. (1931; 54 inv. pr kvkm.); 18,35 kvkm.
åker (1927; 88,b % av landarealen), ingen
skogsmark. — Pastorat: F. och Flädie, Torna
kontrakt, Lunds stift. J.C.
Fjälkestad, s:n i Villands hd, Kristianstads
län, n. om Kristianstad; 54,si kvkm., varav
52,76 land; 1,518 inv. (1931; 29 inv. pr kvkm.);
21,67 kvkm. åker (1927; 41,i°/o av
landarealen), 13,61 kvkm. skogsmark. Egendom:
Råbe-löv. — Pastorat i Villands kontrakt, Lunds
stift. J.C.
Fjälkinge, s:n i Villands hd, Kristianstads
län, ö. om Kristianstad; 24,32 kvkm., allt land;
1,395 inv. (1931; därav c:a 600 i F.
stationssamhälle, vid Blekinge kustbanor); 17,20 kvkm.
åker (1927; 70,7% av landarealen), 0,95 kvkm.
skogsmark. I n. höja sig två av de för
Kris-tianstadsslätten och Listerlandet egendomliga
urbergshöjderna, F. backe (101 m.) och
Lillebacke (66 m.). — Pastorat: F. och Nymö,
Villands kontrakt, Lunds stift. J.C.
Fjäll. 1) Bot., reducerade bladbildningar, i
allm. lågblad el. högblad, stundom stipler (se
Blad), vilka kunna vara hinnaktiga (t. ex.
f. å korgblomstriga växters blomkorgar och
gräsens småax, å rotstockar och vissa andra
stammar), i andra fall mera läderartade (t. ex.
hos barrträdens kottar, knopp-f. hos träd och
buskar) el. tjocka och uppsvällda med
innehåll av reservämnen (t. ex. lök-f. m. fl.).
Många parasiter och saprofyter (se d. o.) ha,
bortsett från blomman, bladen över huvud
reducerade till f. Hos vissa hattsvampar m. fl.
finnas å fruktkroppens yta f., bestående av
hyfvävnad (se d. o.). Jfr F j ä 11 h å r. O.Gz.
2) Geogr., berg, som når över skogsgränsen.
I Sverige skiljer man mellan hög-f. och låg-f.
Det förra betecknar f. inom den skandinaviska
f.-kedjan, alltså berg, som uppkommit i
samband med den kaledoniska bergskedjan och
belägna v. om den ö. glinten, d. v. s. den
serie av mot s. ö. vettande nästan lodräta
branter, som begränsar f.-kedjans bälte i denna
riktning (se vidare Norrland). Hög-f.
utmärka sig därför gärna för jämförelsevis
djärva former med branta sidor, spetsiga
toppar och skarpa kammar. I motsats härtill äro
låg-f. begränsade till den inre urbergsplatån
i Norrland, som långsamt stiger mot n. v. och
vars svagt vågformiga ryggar i n. v. Lappland
därför nå ovanför skogsgränsen. — I v.
Sverige, Bohuslän, Dalsland och s. Värmland
betecknar f. branta, vanl. sterila berg med
sparsam jordbetäckning och skogsväxt, t. ex.
Krop-pefjäll. J.F.
3) Zool. F. äro bildningar, som till
uppkomstsätt och byggnad äro mycket olika.
Fjärilarna (se d. o.) ha f.-beklädda vingar. Hos
dem utgöres f. av små tunna, finribbade och
i kanten tandade kitinblad, vilka täcka
varandra taktegelformigt och giva upphov till
vingarnas teckning och färgspel. Med
undantag av rundmunnarna (se d. o.) finnas hos
fiskarna f., vilka alltid till större delen utgöra
förbeningar i bindväven (läderhuden) och
därför räknas till det s. k. hudskelettet (se F i s
k-fjäll). En helt annan form av f.-bildning
finnes hos kräldjuren, fåglarna och
däggdjuren. Hos dem ha näml. f. uppkommit genom
en starkare förhorning av överhuden och
bestå sålunda av hornsubstans. Emellertid
finnas hos många kräldjur förbeningar i
läderhuden under f. Hos fåglarna ha f. ersatts av
fjädrar, men f. finnas dock på de icke
be-fjädrade delarna av underbenet och på foten.
Bland däggdjuren, som i regel äro
hårbeklädda, förekomma f. endast mera undantagsvis
ss. hos myrkottarna (se d. o.) och på svansen
hos vissa gnagare. F., fjädrar och hår äro
homologa bildningar. Plåtar kallas sådana
hornbildningar i överhuden, vilka icke ss. f.
ligga taktegelformigt anordnade utan kant i
kant. Förutom hos kräldjur, t. ex.
sköldpaddor och krokodiler (se d. o.), finnas
hornplåtar även hos fåglarna på de icke
fjäderbeklädda benen. Då genom förbening i
läderhuden benplattor bildas under plåtarna,
uppkommer ett s. k. h u d p a n s a r (sköldpaddor
och krokodiler). H.W.
Fjällabb, art av Labbsläktet (se d. o.).
Fjällbacka, kapellförsamling i Kville s:n och
hd, n. v. Bohuslän; 5,30 kvkm.; 933 inv. (1931);
omfattar bl. a. F. municipalsamhälle; 0,96
kvkm.; 561 inv. (1931). Samhället, som har en
utmärkt hamn, ligger på en smal landremsa
vid foten av det höga Weddeberget. För o.
70 år sedan ansågs F. vara Bohusläns livligaste
fiskläge, numera är fisket av mindre betydelse;
befolkningen ägnar sig till stor del åt
stenindustrin. Export av gatsten. Platsen har
under senare år utvecklats till badort.
Taxeringsvärde å fastighetsskattepliktig fastighet 763,000
kr., till kommunal inkomstskatt taxerad inkomst
391,170 kr. (1930). — Hamnen har ett djup av
4—12 m., total kajlängd 26 m. med 4,4 m.
vattendjup. Lots kan vid dagsljus erhållas från
Väderöarna el. Dyngö. H.Bm; S.Stg.
Fjällbark, bot., se Bark.
Fjällbenet, squama ossis tempora’lis, den
skivformade del av tinningbenet, som ingår i
hjärnskålens sidovägg, vars svagaste del den
utgör. Detta kan vid våld mot skallen bli särsk.
ödesdigert, då en stor pulsåder förlöper på be-
— 671 —
— 672 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
