Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fleischer, Max - Fleischer-Edel, Katharina Wilhelmina - Fleischmann, Wilhelm - Fleischmann, Albert - Flekkefjord - Flekkeröy - Flekterande språk - Flem - Flémalle, Mästaren från - Fleming, ätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLEISCHER-EDEL
tala och sjunga med mänsklig röst.
”Naturliga” ljud omsättas i stiliserad musik, ofta
av helt oväntad karaktär. I kombinationen
bild—ljud och i det starka sinnet för rytm har
F. varit banbrytande. G.Wr.
Fleisclier-Edel [fläFfar-], Katharina
Wilhelmina, f. Edel, tysk operasångerska
(f. 1875), elev av Iffert. F. var 1894—97
knuten vid hovoperan i Dresden som ”ung
dramatisk sångerska” (se Rollfack), därefter vid
operan i Hamburg. Hon gästspelade bl. a. i
Bayreuth, Paris, S:t Louis och Stockholm
(1904). V.F.
Fleischniann [flal’f-], Gustav Friedrich W i
1-h e 1 m, tysk agrikulturkemist (1837—1920),
grundade i Raden vid Lalendorf i
Mecklenburg-Schwerin Tysklands första mejeriskola, blev
1886 direktör för Königsbergs univ:s
lantbruks-inst., övertog 1896 samma ställning i Göttingen.
F. har utg. ”Studien über das Molkereiwesen
in Dänemark, Schweden und Finnland” (1875)
och ”Lehrbuch der Milchwirlschaft” (1893, 4
Aufl. 1908). Hj.P.
Fleischmann [flal’J-], Albert, tysk zoolog
(f. 1862), e. o. prof, i Erlangen 1896, ord.
prof 1898, har i ”Die Descendenztheorie” (1901)
och i ”Die Darwinsche Theorie” (1903)
bekämpat Darwins utvecklingslära. Bland hans
övriga skrifter kunna nämnas ”Embryologische
Untersuchungen” (1889—93), ”Einführung in
die Tierkunde” (1928). O.C-n.
Flekkcfjord, stad i Vest-Agder fylke, s.
Norge, vid inre ändan av fjorden med samma
namn; 2,259 inv. (1930). Garverier (numera
endast förädling av utländsk råvara).
Slutpunkt å den smalspåriga järnvägen Stavanger
—Egersund—F. Sv. vicekonsulat. S.
Flekkeröy, ö i Vest-Agder fylke, s. Norge,
utanför Kristiansand; 2,95 kvkm.; 1,002 inv.
(1920). Till skydd för hamnen å F. fanns 1556—
61 ett blockhus, kallat F. slott. Sedermera
anla-des här Fredriksholms fästning, av vilken läm
ningar finnas. A.W.G.
Flekte’rande språk, språk med ordböjning,
se Språk.
Flem, kurort, se F 1 i m s.
Flémalle [-maT], Mästaren från,
nederländsk målare, se C a m p i n.
Fleming, gamtnal frälseätt, som anses vara av
flamländskt ursprung; därav namnet. Dess
äldste med visshet kände medl. är riddaren
Peder F., nämnd 1366—1406 och med konung
Erik av Pommern inkommen till Sverige. Från
denne stammar dels en äldre, finländsk
ättegren, till vilken F. 1) och 2) hörde,
utslocknad med friherre Johan F., på hertig Karls
befallning halshuggen i Åbo 1599, dels en
yngre ättegren (se släkttab.), även denna i stor
utsträckning bosatt i Finland. Med F. 3)
introducerades ätten 1625 på sv. riddarhuset;
dennes son, F. 5), blev 1654 friherre af Lais
(i Livland); hans ätt utslocknade 1786 och den
Peder F., riddare, nämnd 1366—1406.
Claus F., riksråd (d. efter 1427).
________________________________________________1___________________________
Joakim F., riksråd (d. 1495 el. 96). x
F. 1). x
I I
F. 2). x
I I
Johan F., friherre till Vik (1578—99). x
x x
F. 3).
F. 4).
F. 5).
F. 6).
F. 7).
Friherrl. ätten
F. af Lais.
Friherrl. ätten F. af Liebelitz.
F. 8). x x
Friherrl. ätten
F. af Liebelitz.
Grevl. ätten F.
x x
F. 10). x
F. 11).
Släktöversikt och vapen för ätterna Fleming.
— 731 —
— 732 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
