Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Florenser, floracenser - Florenskij, Pavel - Florens-konsiliet - Florentinflaska, florentinerflaska - Florentinlack - Florentinolja - Florentinska duvor - Florentinska kvartetten - Florentinsk mosaik, florentinsk intarsia - Florentinskt brunt - Florenz, Karl - Florera - Flores (farmakologi) - Flores (Azorerna) - Flores (Sundaöarna) - Flores, Juán de - Florescens, blomning, blomningstid - Florescu, Ion - Flores García, Francisco
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLORENSKIJ
ning inom Italien men uppgick från början av
1500-talet efter hand i cisterciens- och
domini-kanordnarna. F. voro barfotamunkar, deras
dräkt vit. S.N.
FIore’nskij, Pavel Alexandrovitj, rysk
teolog och filosof (f. 1881), f. d. prof, vid Moskvas
teol. akad.; efter dennas upplösning av so v
jetmyndigheterna lärare i matematik och
ingenjör. — I sitt huvudverk ”Grundprincipen och
sanningens begrundande” (1914) uppbygger F.
på kunskapsteoretisk grundval sin lära om
”Sanningen” ss. ”Kärlek” och härleder därur
filosofiens och den ortodoxa teologiens
huvudproblem. M.H-v.
Florens-konsi’Iiet, se Fe r r a r a-F
lorens-konsiliet.
Florenti’nflaska, florentinerflaska,
ett med avloppsrör försett kärl, som användes
för att åtskilja två destillat, vilka icke äro
biandbara med varandra (se D e s t i 11 a t i o n,
sp. 182 och fig. 6). Lj.
Florenti’nlack, en röd lackfärg, framställd
genom att koka koschenill med alunlösning
och fälla med soda; användes förr ofta som
målarfärg för finare arbeten; har undanträngts
av anilinfärgämnena. Jfr K a r m i n och T j ä
r-färgämnen. J.Tbg.
Florenti’nolja, fin olivolja från Livorno.
Florentinska duvor, se Tamduvor.
Florentinska kvartetten, se Jean B e c k e r.
Florentinsk mosai’k, florentinsk
inta r s i a, skiljer sig från annan mosaik
därigenom, att den icke åstadkommes med
tillhjälp av likformade småbitar. I f. i.
bestämmas bitarnas form, färg och storlek av
deras på förhand avsedda plats i mönstret,
vilket utsågas ur grunden, vanl. en tunn
sten-platta, varefter hålen fyllas med noga
tillpassade stenbitar i den önskade färgtonen.
Tekniken nyttjades redan under renässansen för
utsmyckning av mindre föremål, ss.
bordskivor, dörrfält och skrin. G.V.
Florentinskt brunt, se Hatchettsbrunt.
Florenz [flå’-], Karl, tysk japanolog (f.
1865), prof, vid Hamburgs univ., har jämte en
utförlig ”Geschichte der japanischen
Litteratur” (1906) utg. en rad viktiga arbeten (övers.,
textundersökningar, ordböcker) ang. Japans
äldsta litteratur. B.K.
Flore’ra (lat. flore’re, till flos, blomma),
blomstra, frodas; vara allmänt och vidsträckt
utbredd.
Flores, farm., se Flos.
Flores, ö bland Azorerna; bildar jämte
öar-na Pico, Corvo och Fayal distriktet Horta.
Flores, en av de små Sundaöarna mellan
Celebes och Timor. Skiljes från den förra av
F.-sjön, från den senare av Savoe-sjön. öns
areal är c:a 15,000 kvkm. med c:a 400,000 inv.
(1920). F. ingår i den n. raden av ögruppens
öar, vilka utgöra ruinerna av en under
tertiärtiden uppkommen veckkedja, som sedan
upplösts i öar genom förskjutningar längs
sprick-och förkastningslinjer. Bergarter äldre än
tertiärtiden finnas sällsynt på F. Ä andra sidan
finnas flera verksamma vulkaner, av vilka Keo
el. Romba vid s. kusten är högst (2,150 m.).
F:s högsta topp är Potjo Likang (2,382 m.).
Det inre är föga känt. Månadsmedeltemp.
växlar mellan 25 och 26,5°.
Medelårsnederbörden är c:a 1,085 mm. Det inre är täckt
av skogar, i vilka bl. a. växa kokospalm,
sa-panträd, vars trä lämnar ett rött färgämne,
cinnamomträdet (se K a n e 1 v ä x t e r), av vars
bark utvinnes en välluktande eterisk olja, och
sandelträdet. Befolkningen är i v. av
övervägande malajisk, i ö. av mera papuansk typ.
Den viktigaste kulturväxten är majs, därnäst
ris och kokospalm. De viktigaste
exportvarorna äro kopra samt något kaffe,
sandel-trä, tobak, pärlemor och trepang. I bergen
finnas järnmalm, salpeter, svavel och
pim-sten. Huvudnäringar äro åkerbruk, jakt och
fiske. J.F.
Flores [flå’räs], Ju ån de, spansk skald (o.
(1500), känd huvudsaki. genom ”Grisel y
Mira-bella”, fri bearbetning efter Boccaccios
”Filo-colo”, under det att ”Grimalte y Gradissa” är
en forts, av Boccaccios ”Fiametta”. Den förra
dikten blev ytterst populär och översattes till
flera språk samt har givit stoff till Ariostos
”Orlando”, Fletchers ”Women pleas’d”, Lope
de Vegas ”Ley executada” och Scudérys
”Prin-ce déguisé”. Båda dikterna äro trol. från
slutet av 1400-talet. J.V.
Florescens [-fe’ns el. se’ns], blomning,
blomningstid, stundom även liktydigt
med inflorescens (blomställning).
Florescu, lon Emmanuel, rumänsk militär
och politiker (1819—93). F. var en av
rumänska arméns organisatörer vid olika tillfällen;
mångårig senator och minister; bl. a. mars—
dec. 1891 chef för en konservativ
koalitions-ministär. Th.
Flores Garcia [flå’räs garj>i’a],
Francisco, spansk förf. (1846—1917). F. började som
järnarbetare i sin födelsestad i Malaga men
fick redan 1864 sitt första drama uppfört där
och utgav sedan inemot ett 80-tal dramer, de
flesta komedier på vers. Somliga äro
parodiska, ss. ”Galeotito”, parodi på Echegarays
”El gran Galeoto”. Stilen är enkel och
folklig. F. stärkte sin popularitet genom
berättelser och romaner; han var dessutom
tid-ningsred. och en tid direktör för den berömda
Madridteatern Lara. J.V.
— 791 —
— 792 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
