Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flores och Blanzaflor - Floretin, floretinsyra - Florett - Florettband - Florettsilke, flocksilke, filosellsilke - Flórez, Enrique - Floriacenser - Florian, Jean Pierre - Florianopolis (Desterro) - Florianus - Floribus - Florida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLORIDA
Flores och Blanzaflor (fra. Floire et
Blanche-fleur), medeltidsdikt, om vars tillkomst se
Eufemiavisorna. Dikten handlar om
kärleken mellan två barn, F., son till en
sara-censk kung, och B., dotter till en fången fransk
dam. Då B. hemligen sålts till sultanen av
Babylon och utgivits för död, söker F. upp
hennes gömställe och mutar vakten att hissa
upp honom till B. i en korg blommor. Han
upptäckes, och båda dömas till bålet men
benådas för sin trohets skull, varefter F. gifter
sig med B. och övergår till kristendomen.
Sagan är av österländskt, kanske bysantinskt,
ursprung och spreds under medeltiden till många
europeiska länder. Den har bl. a. bearbetats
av Boccaccio i hans roman ”Filocolo”. v.S-w.
Floretfn, -syra, kem., se F 1 o r i z i n.
FIore’tt (äldre fra. floret, eg.: liten blomma,
med syftning på en tidigast
blomknoppslik-nande knopp på klingans spets), skolvapnet i
fäktning, leder sitt ursprung från Ludvig XIV:s
första tid (o. 1643). Den f. n. använda f.
består av klinga och fäste. Klingan, som
är av stål och till formen rektangulär el.
kvadratisk, indelas i den främre, svaga delen, som
avslutas med en liten platta, den starka delen
(närmast fästet) samt tången, som går igenom
fästet (kaveln). Fästet utgöres av
parerplå-ten, som skyddar handen och består av en oval
plåtskiva el. konisk metallskål, kaveln, med
vilken man håller vapnet och som utgöres av
en vanl. något böjd trähylsa med lindning av
garn, samt knappen, som dels sammanhåller
vapnets olika delar, dels tjänar som motvikt
mot klingans tyngd. Totalvikten för f. skall
understiga 700 gr., maximilängden för hela f.
är 1,100 mm., för klingan 900 mm. Jfr
Fäktning. O.K-gh.
Florettband, ur bruk kommen benämning på
ett slags smala tarvliga band av florettsilke (se
d. o.), vanl. blandat med bomull. F. gjordes
även av enbart bomull. 1.
Florettsilke, flocksilke, f i 1 o s e 11 s i
1-k e, del silkesavfall, som bildas vid
silkesko-kongernas upphaspling el. fås av skadade så
dana; även av sådant silke spunnet garn. I.
Flörez [flå’räf>], E n r i q u e, spansk
historiker och arkeolog (1701—73), 1715
augustin-munk, senare prof, i teologi i Alcalå, har
skrivit ”Espana sagrada, teatro
geogråfico-histö-rico de la iglesia de Espana” (29 bd, 1747—73);
fortsatt av Fr. Manuel Risco, Fernandez o. a.
till nuv. tid), ”Medallas de las colonias,
muni-cipios y pueblos antiguos de Espana” (2 bd,
1757—58) m. fl. B.
Floriacenser, se Florenser.
Florian [flåriä’], Jean Pierre Claris de,
fransk förf. (1755—94), en av sin tids mera
uppskattade modediktare. Näst La Fontaine
är F. Frankrikes främste fabelförf.; hans
fabler (1792; sv. övers 1824—25) utmärkas av
grace, utsökt verskonst och fin och älskvärd
satir med moraliserande syfte. Hans romaner
och noveller, bland vilka herderomanen ”Ga
lathée” (1783; sv. övers. 1795) och ”Numa
Pom-pilius” (1786; sv. övers. 1795) äro mest kända,
präglas av tidens begynnande känslosamhet,
ofta av en viss blödig humor. I samma anda
gå hans graciösa och lekfulla komedier: ”Le
bon ménage” (1782; sv. övers. 1786, ”Det lyck
liga hushållet”), ”Les jumeaux de Bergame”
(1782; sv. övers. 1787, ”Tvillingarna ifrån
Bergame”), ”Jeannot et Colin” (1780) m. fl. En
sv. övers., ”Smärre samlade skrifter”, utgavs
1798. Sjng.
Floriano’polis, förr Desterro, huvudstad
i staten Santa Catharina, s. Brasilien, på ön
Santa Catharina; 41,338 inv. (1920).
Hamnstad; handel med bananer, socker, kaffe och
hudar. W.P-n.
Floria’nus, helgon (martyr), enl. legenden
romersk soldat, kastades under den
diokletian-ska förföljelsen o. 304 i Ennsfloden vid Lorch.
övre Österrikes skyddshelgon, anropas mot
eldfara, festdag %. T.S-d.
FIo’ribus (från ty., bildat i studentspråket
till flores, eg.: blommor, men sedan: skum,
fradga, alltså urspr.: dryckeskärl, där fradga
bildas), förr om ett slags mycket högt dryc
Jæsglas, som endast långsamt kunde tömmas
och var svårt att hantera; beskrivet bl. a. i
S. ödmans ”Hågkomster”. E.H.
Florida (förkortat Fla) [flå’-], stat i s. ö.
U. S. A., omfattar halvön F. samt en kuststräcka
utmed Mexikanska bukten (se karta vid
Förenta Staterna); 151,939 kvkm., därav
142,084 land; 1,468,211 inv. (1930; 10 inv. pr
kvkm.; år 1830 34,730, 1850 87,445, 1870
187,748, 1900 528,542, 1920 968,470). F. är ett
utpräglat lågland, en utvidgning av den
atlantiska kustslätten (se Nordamerika). De
högsta partierna nå 60—80 m. ö. h., men större
delen av halvön ligger under 30 m. ö. h. F.
har uppkommit genom landhöjning under se
nare delen av tertiärtiden. Berggrunden be
slår huvudsaki. av tertiär, svagt veckad
kalksten med veckaxlarna gående i halvöns
längdriktning. Landytans ringa lutning i förening
med berggrundens beskaffenhet har skapat den
rikedom på sjöar och träsk, som utmärker
halvön. Talrika karstfenomen (se K a r s t)
finnas: slukhål, underjordiska floder etc. En
storm del av sjöarna och träsken äro bäcken,
söm bildats genom instörtningar i
berggrunden, sedan denna underminerats genom det
un
— 793 —
— 794 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
