Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flossa - Flosta - Flosta källa - Flotation el. flytmetod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLOSTA
Flossa i koptisk vävnad.
Punkterna beteckna
varpen.
Flossa i koptisk vävnad.
Punkterna beteckna
varpen.
hur lång man vill ha ludden och vilka lindas
om el. vikas dubbla samt knytas stadigt fast
om två el. flera varptrådar radvis undan för
undan, vanl. med en s. k. smyrnaknut; detta
sätt är uråldrigt i
alla Orientens
knutna mattor och
begagnas i våra
nordiska ryor. Mellan
nocken slås ett el.
flera botteninslag
med skyttel. F.
mönstras genom att knutarnas färger
varieras. — Från nordisk bronsålder är en
säregen teknik av inknuten f. känd. I
denna art tillverkades ludna klädesplagg. — H e 1-f.
är en f.-väv, vars hela yta är täckt av noppor.
Om båda sidor äro flossade, kallas vävnaden
dubbelnockad (se Rya). Stundom sitter
nocken i så glesa rader, att bottnen ligger bar
mellan dem. —
H a 1 v-f. väves så,
att endast
mönsterpartierna vävas med
noppor och mellan
dem ligger den släta
ripsbottnen, så att
ytan blir
reliefar-tad. Särsk. i Skåne
och Jämtland
brukas denna f.-teknik.
— Vid s. k. s n i 1 j-f. väves först en glest varpad
väv med inslag av ylle- el. bomullsgarn, vilken
därpå i varpriktningen
sön-derklippes i smala remsor,
som bli luddiga som sniljer.
Dessa behandlas sedan som
en vanlig inslagstråd och
invävas på en ny varp, varvid
en kortluggig, sammetslik väv
med lika fram- och baksida
erhålles. Om tillämpningen
av f. se Rya. — F.
imiteras, ehuru mindre lyckligt, i
broderi el. medelst särsk.
redskap, varvid en gles
stra-maljväv bildar botten. I.
Flosta, hd i Aust-Agder fylke, s. Norge,
mellan Risör och Arendal; 18,86 kvkm.; 1,468 inv.
(1930). S.
Flosta källa, en för sin ovanliga
vattenrikedom (uppgiven till c:a 9,000 1. i min.) bekant
källa vid Flosta herregård i Altuna s:n,
Uppland. Liksom Mälardalens vattenrika källor i
allm. är den bunden till en av leror omgiven
rullstensås, Enköpingsåsen. G.Fn.
Flotation [-Jo’n] (eng. flotation, flytning) el.
flytmetod är en metod att på våta vägen
Smyrnaknut i
flossavävnad.
Senantik egyptisk flossavävnad med mittstycke i
tapisseriaktig teknik. Wien.
anrika malmer. F.-processen är baserad på
olika minerals olika förmåga av adhesion till
vätskor och gaser, här oljedroppar och
gasbubblor; mineral med metallisk yta fuktas i
allm. icke av vatten, vilket däremot de icke
metalliska (t. ex. de flesta bergartsbildande)
mineralen göra, medan motsatsen är
förhållandet med olja, som fuktar malmmineralen. F.
består däri, att den fint fördelade malmen
blandas med olja och röres ut i vatten under
tillsats av något ämne, som åstadkommer
skumbildning, för den händelse oljan ensam icke
kan göra detta. Skummet för med sig de fina
malmpartiklarna upp till ytan, medan
gångarten sjunker till bottnen. Om orsaken till
f.-fenomenen har man ej kunnat nå enighet,
huruvida de uteslutande skola tillskrivas
ytspänningen hos vätskan el. elektriska krafter också
spela in. Proceduren omfattar flera stadier.
Först tillföres den våta blandningen av
finma-len malm något slags olja el. fet vätska (0,i—
2,o kg. pr ton rågods). Oljan ”fuktar”
malmmineralens ytor, men icke gångartens mineral,
och medan oljehinnan håller malmmineralen
flytande, sjunka gångartens mineral till botten.
Stundom måste man för att få gångarten att
sjunka hastigare tillsätta något ämne, vanl.
mineralsyror el. alkalier, som underlätta, att
densamma fuktas av vätskan. Det nästa stadiet är
att åstadkomma skumbildning i massan, så att
ett fast och varaktigt skum uppkommer; oftast
är oljan tillräcklig därtill, men stundom
erfordras någon ytterligare tillsats, kolväten,
tjär-oljor, terpentinolja och olika saltlösningar. När
så luft inblåses i massan el. denna kraftigt
om-röres, bildas luftblåsor med ett överdrag av
olja, dessa attrahera de av oljehinna omgivna
malmkornen och dra dem upp till vattenytan.
Härigenom samlas malmpartiklarna i
skumlagret vid ytan och kunna lätt avskiljas från
gångarten, som sjunkit till botten. Den använda
— 803 —
— 804 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
