Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygplan - Flygplankryssare - Flygplats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLYGPLATS
på motoraxeln el. ev. å en direkt till axeln
ansluten växel, nedväxlad motor, anslutes
propellern (fig. 6). Propellern utföres av
duraluminium el. trä och äger 2—4 blad. Bladen
äro långa och smala och av viss profil,
liknande en vingprofil. Diam, är vanl. 2,5—3,o m.; den
största diam, är vanl. bestämd av att
propellerspetsen vid propellerns rotation ej får gå över
O,® av ljudets hastighet, då i annat fall
propellerns verkningsgrad, som vanl. är 0,8—0,75,
kraftigt nedsättes.
F:s aerodynamiska egenskaper
bestämmas av f:s vikt P kg., vingarnas storlek S
kvm., vingprofilen, motoreffekten N hkr. samt
det skadliga motstånd, som förefinnes genom
flygkroppens, ving- och landningsställets
uppbyggnad och avstagning. Vingprofilen
undersö-kes vanl. i ett aerodynamiskt laboratorium, och
dess bärighets- el. upptryckskoefficient cz samt
dess motståndskoefficient cx vid olika
anfalls-vinklar bestämmes (fig. 7). Är f:s hastighet v
m. pr sek. och lufttätheten g, varvid luftens
dynamiska tryck blir g ~ , gäller för vingarnas
upptryck Fz — cz’^ S v2, för vingarnas motstånd
Fx — cx-Q S v2 och för det skadliga motståndet
tx = c • g s v2, där s är skadliga motståndsytan.
För f. i sin helhet komma då ekvationerna att
bli
P — cz g • Sv2 och
7 5 • N = (cx • S -|- c • s) g v3.
Divideras de båda ekvationerna med varandra,
। s
Cx + C - c
finna vi, att uttrycket ––––— el. — + - • -f
cz–––––––––––––––cz Cz -S
bör vara så litet som möjligt för en god kon-
Cx
struktion. Den första termen 7- beror endast
på vingprofilen, för vilken ifrågavarande
förhållande alltså bör vara så litet som möjligt.
c ■ s
Den andra termen –––– beror såväl på
profi-C2
len, som bör äga så stort cz som möjligt, som av
s
f:s uppbyggnad i sin helhet, varvid faktorn —
bör vara så liten som möjligt. För
anfallsvink-lar upp till c:a 15° växer lyftkraften
proportionellt med anfallsvinkeln, men vid större
an-fallsvinklar avtager sedan lyftkraftens tillväxt
och når ett maximum vid c:a 18—20°, varefter
lyftkraften sjunker med ökad anfallsvinkel,
beroende på att den å vingens översida
förbi-strömmande luften släpper och virvelbildning
uppstår. För att öka vingens bärighet vid stora
anfallsvinklar har man sökt flera medel att
förhindra luftens släppning och förkväva
virveluppkomsten. Bland dessa medel må
nämnas insugning in i vingen av det å vingytan
förefintliga virvelskiktet, uppaccelering av
detsamma genom tillförande av tryckluft
genom små hål å vingytan samt uppaccelerering
av detsamma genom viss kanalutfornming i
vingens framkant, slot. Denna senare anord-
Fig. 7.
ning har redan kommit praktiskt i bruk, varvid
kanalen i vingens framkant bildas genom en
liten rörlig hjälpvinge, som dels ligger helt
ansluten till vingen (vid små anfallsvinklar), dels
suges framåt till ett främre läge (vid stora
anfallsvinklar) och i detta läge bildar en längs
vingens framkant löpande kanal, som
bidrager till avsevärt stegrad lyftkraft hos vingen.
Hjälpvingens manövrering kan helt ske genom
de på densamma verkande luftkrafterna.
Auto-sloten användes som en verksamt stabiliserande
anordning i samband med
skevningsroderver-kan. Spec. verksam är anordningen i spinn,
vilken rörelse kan helt omöjliggöras därigenom.
Spinnens underhållande sker näml, genom en
s. k. autorotation. Vid den anfallsvinkels- och
hastighetsfördelning, som förefinnes vid en
spinn, c:a 5° för yttervingen och c:a 40° för
innervingen, erhåller yttervingen stegrad
lyftkraft, underhållande välvnings- el.
rotationsrörelsen kring längdaxeln. Genom sloten stegras
emellertid innervingens lyflkraft, och
autorota-tionen och därmed huvudanledningen till spinn
hindras. H.K-n.
Flygplankryssare, benämning å den för sv.
flottan under byggnad varande kryssaren
”Gotland”, avsedd att kunna medföra 8
flygplan, vilka startas med katapult. H.S-k.
Flygplats, ort, där flygning kan utföras,
jämte erforderliga fasta anläggningar. Jfr
— 857 —
— 858 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
