Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fläckebo - Fläckfeber, fläcktyfus - Fläckpagell - Fläcksjuka - Fläcktyfus - Fläckuttagningsmedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLÄCKFEBER
Flåmsdalen.
åker (1927; 2O,o°/o av landarealen), 63,85 kvkm.
skogsmark. — Pastorat i Västerfärnebo
kontrakt, Västerås stift. J.C.
Fläckfeber, fläcktyfus, typhus
exanthe-ma’ticus, är en smittosam infektionssjukdom,
som oftast uppträder under krig, hungersnöd o.
a. socialt elände, vilket också benämningarna
krigstyfus och hungertyfus angiva. Nicolle (se
denne), som 1909 lyckades överföra sjukdomen
på försöksdjur, visade under fortsatta
experiment, att sjukdomen sprides genom klädlöss,
som suga blod från den sjuke och genom bett
inympa smittoämnet på friska individer. Även
genom ingnidning i huden av sekret från dylika
löss kan sjukdomen överföras. Smittoämnet
beskrevs 1915 av Rocha-Lima, som fann det i
mag-säcksväggen hos löss, som sugit blod från
f.-sjuka patienter. Han benämnde det Ricke’ttsia
Prowaze’kii efter två forskare, som avlidit
under forskningar över sjukdomen. Det utgöres
av en ytterst liten, stavformig, gramnegativ
mikroorganism, som är svårfärgbar med vanliga
anilinfärger men färgas enl. Giemsa. Den
saknar egenrörelse; man har ännu icke lyckats odla
den. Efter ett symtomfritt inkubationsstadium
på o. 14 dagar börjar sjukdomen i regel helt
plötsligt med en frossbrytning. Temp. stiger
hastigt till o. 40°, patienten blir starkt påverkad
med svår huvudvärk och värk i kroppen, pulsen
blir mycket hastig och liten, medvetandet blir
ofta omtöcknat. På 4:e—5:e dagen framträder
exantemet, som givit sjukdomen namnet. Det
består av oregelbundet formade,
knappnålshuvudstora, blekröda fläckar, som efter några
dagar öka i storlek och bli säte för blödningar.
Utslaget kvarstår ung. 6–8 dagar. O. 2 veckor
efter sjukdomens början brukar temp., hos de
fall, som gå till hälsa, på några dagar brant
falla till det normala. Dödligheten angives till
15—20 °/o, hos äldre personer är den betydligt
högre än hos yngre. Genomgången sjukdom
medför i regel livslång immunitet. Av stor
praktisk betydelse för sjukdomens diagnos är det
förhållandet, att f.-sjukas serum agglutinerar en
bakterie Proteus X19, som man funnit i blod och
urin hos f.-sjuka, men som icke anses stå i
orsakssamband med sjukdomen. I
behandlingen, som är symtomisk, spela hydroterapeutiska
åtgärder och hjärtstimulerande medel största
rollen. Bekämpandet av f:s spridning är helt
baserad på kampen mot lössen, då ju endast
dessa överföra sjukdomen. Den sjuke och alla,
som varit i beröring med denne, avlusas. Vid
vård och avlusning av f.-patienter böra helst
användas personer, som genomgått sjukdomen.
Till skydd mot lössen bäras s. k. lussäkra
skyddsdräkter. A.Fl.
Fläckpage’ll, en art havsbraxar (se d. o.).
Fläcksjuka. 1) Bot., benämning på ett flertal
och av skilda orsaker, merendels
parasitsvampar, härrörande växtsjukdomar, vilka te sig ss.
missfärgade fläckar på växtdelar. Man
särskiljer efter fläckarnas färg vit-, gul-, grå-, röd-,
svart- f. el. efter deras beskaffenhet i övrigt
röt-, skorp- och torr-f. m. m. O.Gz.
2) Zool., se Fisksjukdomar.
Fläcktyfus, se Fläckfeber.
Fläckuttagningsmedel finnas av olika typer,
beroende på fläckens art och underlagets
beskaffenhet. Det enklaste f. är ljumt vatten med
el. utan tvåltillsats. Sådant vatten avlägsnar
fläckar av de vanligaste näringsmedlen, blod,
fettarter m. m. Fettlösande vätskor ss. bensin,
koltetraklorid, terpentin (jfr Fläckvatten)
lösa även oljefärg, tjära, fernissa, harts.
Oxalsyra, vinsyra el. citronsyra löser rostfläckar och
bläckfläckar. Särskild försiktighet fordra
sidentyger, som lätt taga skada av starkt sura el.
frätande ämnen. Fuktig klorkalk är ett sådant
frätande ämne, som visserligen snabbt bleker
växtfärgämnen, anilinfärger till stämpelfärg
och skrivmaskinsband m. m., men fordrar
fullst. borttvättning el. oskadliggörande med
nat-riumtiosulfat för att ej skada tyget. J.Tbg.
— 875 —
— 876 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>