Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Flyttfåglar
- Flyttning
- Flyttningshjälp
- Flå
- Flåhackning
- Flå katt
- Flåmsdalen
- Flåren
- Flåsjön
- Flått
- Fläckbakterios
- Fläckebo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLÄCKEBO
riodiskt ligger latent men under vissa
förhållanden på gr. av årstidernas växling el. av inre
fysiologiska förlopp, ss. könsdriftens vaknande
och upphörande, träda i aktivitet. — Liksom
då det gäller andra instinktivt betingade
handlingar, visar sig även flyttningsinstinkten mycket
olika starkt utvecklad hos skilda individer inom
samma art. På gr. härav kan samma art inom
sitt utbredningsområde vara både f. och
stannfåglar. Så är t. ex. fallet med koltrasten; en
mängd individer flytta, under det att andra
stanna kvar. — En svårförklarad fråga är
emellertid den, huru f. kunna finna vägen till sina
vinterkvarter. Då äldre fåglar, som förut gjort
färden, flytta i sällskap med ungarna, kunna de
säkerligen tjänstgöra som vägvisare, men i
många fall draga ungarna, ss. hos stararna,
ensamma ut på färden och långt tidigare än
föräldrarna. Då gökungen är fullvuxen, begiver
han sig ensam åstad på sin tusenmila
flyttnings-färd Utan att någonsin ha sett sina föräldrar,
utan att ha lärt något av andra fåglar, slår han
in i den riktning och på de vägar, som gökarna i
otaliga släktled följt fram och åter. Utan att
ha någon aning om, var det landet ligger, där
han skall övervintra, anländer han till Sydafrika
och finner där en rikedom på föda under en tid,
då i hans hemland fullst. brist råder. Även i
dessa fall måste vi antaga, att instinkten verkar,
men hur den kan verka på sådant sätt, återstår
att förklara. — För studiet av f:s vandringar
har den metod att ringmärka fåglarna, vilken
den danske ornitologen H. Ch. C. Mortensen
infört, visat sig vara av synnerligen stor
betydelse. Jfr Ringmärkning. H.W.;Y.Ln.
Flyttning, jur. 1) Genom kyrkobokföringen
(se d. o.) reglerad övergång från en
boningsort till en annan. Enl. lag 3/i2 1915 ang.
kyrkoböckers förande åligger det person, som vill
avflytta, att å pastorsexp. i den församling,
där han är bokförd, uttaga f.-betyg med
angivande av den församling, dit han vill inflytta.
Detta f.-betyg skall senast 1 mån. efter
inflyttningen avlämnas till pastorsexp. i
inflyttningsorten. Uttagande och avlämnande av f.-betyg
kan jämväl ske pr post i de fall, då hinder
möter för dess verkställande på annat sätt.
2) Frånträdande av bostad el.
verksamhetsplats i anledning därav, att rätten till
densamma upphör. Denna rätt kan vara
äganderätt, och frånträdandet är då ofta reglerat
genom överenskommelse mellan de avtalande, el.
ock kan den vara nyttjanderätt till
jordbruksfastighet (arrende) el. husutrymmen (hyra), i
vilka två fall lagen av 14/b 1907 om
nyttjanderätt till fast egendom giver bestämmelser i kap.
2 § 5 (för arrende) och kap. 3 § 3 (för hyra);
ang. tidpunkten för f., den s. k. fardagen, se
d. o. Ogd.
Flyttningshjälp, penningbidrag, som tilldelas
vissa ämbets- el. tjänstemän, som förflyttas
till annan ort. Enl. k. k. ®/6 1925 n:r 270
erhåller civil sv. tjänsteman, som utan egen
ansökan el. önskan förflyttas till annan ort el. i
följd av befordran el. förordnande å högre
tjänst nödgas flytta till annan ort, ersättning
för flyttningskostnader samt den ökade utgiften
för 2 tillfälliga bostäder. Diplomatiska och
konsulära tjänstemän få enl. k. k. 27/a 1929 n:r
252 ersättning för flyttnings- och reseutgifter
förbundna med flyttning till utlandet. Aktiva
officerare och underofficerare samt gift
underbefäl erhålla f. vid förflyttning till annan
förläggningsort, ävensom vid vissa
kommende-ringar (k. k. 26/e 1928, n:r 260). E.K.;Bj.
Flå. 1) Hd i Sör-Tröndelag fylke, Norge, s.
om Trondheim; 119,»4 kvkm.; 777 inv. (1930).
— 2) Hd i Buskerud fylke, Norge, vid
Halling-dalsälven; 692,45 kvkm.; 1,510 inv. (1930). 5.
Flåhackning, lantbr., benämning på
löshack-ning medelst flåhacka av ytlagret vid nyodling.
F. brukades förr allmänt vid nyodling av tuvig
kärr- och mossjord, som ej kunde plöjas. Hj.P.
Flå katt, gymnastisk rörelse, utgående från
lodrät ställning med huvudet nedåt mellan 2
lodlinor, varvid överkastningen fortsättes, tills
benen hänga nedåt mot marken. O.K-gh.
Flåmsdalen, dalgång i Sogn og Fjordane
fylke, v. Norge, från Aurlandsfjorden (s. sidoarm
till Sognefjorden) mot s., bekant för sin
storslagna natur. Turistled från Myrdal station på
Bergenbanan till Sognefjord. Bild sp. 875. S.
Flåren, sjö i Småland, s. s. ö. om Värnamo;
39 kvkm.; 150 m. ö. h. F. har två avlopp, ett
större åt v. genom Toftaån till Vidöstern, ett
mindre åt s. v. genom Skålån, som mynnar i
Lagan s. om Berga kyrka. J.C.
Flåsjön, sjö i n. Jämtland och delvis i
Ångermanland, n. om Strömsund; 130 kvkm.; 265 m.
ö. h.; 88 m. djup; avflyter genom Flåsjöån till
Fjällsjöälven. Jfr K. Ahlenius, ”Beiträge zur
Kenntnis der Seenkettenregion in
Schwedisch-Lappland” (i ”Bulletin of the Geological
institution of Upsala”, 5, 1900). J.C.
Flått, insektfam., se Fästingar.
Fläckbakterios [-å's], av bakterier förorsakad
växtsjukdom, som yttrar sig i uppträdandet av
missfärgade, fläckvis fördelade fält, ss. bl. a.
hos tobaksväxten, där bladen under inverkan
av Baci'llus maculi'cola erhålla oregelbundet
formade, först blekgröna, slutl. vita och
torkande fläckar. O.Gz.
Fläckebo, s:n i Norrbo hd, Västmanlands län,
s. v. om Sala; 120,2» kvkm., därav lll,«o land;
1,078 inv. (1931; 10 inv. pr kvkm.); 22,32 kvkm.
— 873 —
— 874 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Dec 17 15:13:26 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-9/0521.html