Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fohström-Rode, Alma - Foibe - Foibidas - Foibos - Foix (stad) - Foix, ätt - Fokaja - Fokaldistans - Fokas (östromersk kejsare) - Fokas, släkt - Foker - Fokia - Fokin, 1. Michail
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOIBE
var 1890—99 ss. primadonna knuten till
kejserliga operan i Moskva och 1909—17 prof,
vid konservatoriet i Petersburg. 1920—28 var
F. bosatt i Berlin och verksam vid Sterns
kon-servatorium men återflyttade 1928 till
Helsingfors. Bland F :s glansroller märkas Traviata,
Sonnambula, Rosina, Lakmé och Mignon. —
F:s bror är cellisten och kapellmästaren
Os si an F. (f. 1870). A.N.
Foibe [fäi-], grek, myt., enl. Hcsiodos dotter
till Uranos och Gaia, maka till Koios och mo-
Foibes strid med giganterna. Detalj av
Pergamon-altaret.
der till Leto och Asteria, med vilka senare hon
framställes kämpande mot giganterna (se d. o.)
på det stora altaret i Pergamon. Romerska
diktare framställde F. ss. syster till Foibos
Apol-lon (se Ap ollon). W.N.
Foibidas [fal’-], spartansk fältherre, ingrep
på ett avgörande sätt i Tebes historia genom
att under ett tåg mot Olynthos (se d. o.) på
Chalkidike utan den spartanska regeringens
hörande besätta borgen Kadmeia i Tebe och
förhjälpa det Spartavänliga oligarkiska partiet
till makten, vilket gav anledning till Pelopidas’
(se denne) demokratiska revolution (379 f. Kr.)
och Tebes därpå följande storhetstid under
Epaminondas (se denne). F. blev sedermera
befälhavare över den spartanska besättningen
i Thespiai och stupade ss. sådan i en strid mot
tebanerna (378 f. Kr.). C.F.
Foibos [fai-] (grek., eg. klar, lysande), lat.
Phæbus, sv. Febus, binamn till Apollon (se
denne).
Foix [fpa’], huvudstad i dep. Ariège, s.
Frankrike, har ett vackert läge vid foten av
Pyrenéerna och vid floden Ariège; 6,461 inv.
(1926). Ruiner av grevarnas av F. slott (bild
se pl. vid art. Borg). O.P.
Foix [fpa’], grevlig fransk ätt, bland vars
medl. märkas Raimond Roger (d. 1222)
och hans son Roger Bernard II (d. 1241),
som deltogo i albigenserkrigen på de
upp
roriskas sida; den senare underkastade sig
1230. Hans sonson Roger Bernard (d.
1303) var verksam ss. skald; hans visor mot
konung Peter III av Aragonien ha i urval
utgivits av Millot (i ”Histoire littéraire des
trou-badours”, 2, 1774). Mest bekant bland ättens
medl. är G a s t o n III, tillika vicomte de Béarn,
för sin skönhet kallad Phæbus (d. 1391); han
understödde 1346 Filip VI mot England. 1391
övergick grevskapet på sidolinje till M a t h i e u
d e F., greve av Castella, 1398 till A r c h o
m-baud de Grailly (d. 1412). Dennes son
J e an (d. 1436) var generalkapten och
fältherre under Karl VII. Med Gaston, hertig
av Nemours (d. 1512) utdog ätten på
svärdssidan. E.Lö.
Foka’ja, den nordligaste av de joniska
städerna på mindre Asiens v. kust med två
naturliga hamnar, under 600-taIet f. Kr. en betydande
handelsstad, som grundat många kolonier, bl. a.
Marseille. F. anfölls av perserna under Kyros
(546 f. Kr.) och erövrades. Inv.-antal och
handel gick därefter tillbaka, så att F. vid de
grekiska städernas resning mot perserna (500 f.
Kr.) kunde sända blott 3 skepp till sjöstriden
vid Lade. Under medeltiden innehades F.,
senare kallat Fokia, en tid av släkten Gattellusi
från Genua (c:a 1346—1455). Numera besökes
hamnen mest av fartyg, som hämta salt från
de stora saltmagasinen där. S.Ss.
Foka’ldistans, fokalvidd, fys., se
Brännvidd.
Fokas, östromersk kejsare 602—610,
usurpe-rade tronen, varvid kejsar Mauricius och hela
hans släkt jämte deras främsta anhängare med
dittills i riket oerhörd råhet misshandlades och
dödades. En okunnig och oduglig regent,
retade F. emot sig alla samhällsklasser och
störtades av Heraclius, som efterträdde honom,
och hans släkt. Jfr Bysantinska riket,
sp. 505. Lm.
Fokas, mäktig mindre-asiatisk släkt under
makedoniska dynastin. Dess mest kända medl.
voro samtliga fältherrar: Nikeforos F.
vann o. 900 stora segrar i Syditalien; hans son
Leo besegrades i striden om väldet av
Romanos Lakapenos. En annan son, B a r d a s,
var fader till kejsaren Nikeforos F. (se
Bysantinska riket, sp. 510). Efter
mordet på Nikeforos förjagades hans broder, Leo,
och dennes son Bardas. I flera uppror sökte
dessa, slutl. förgäves, vinna kronan från
Tzimis-kes och Basilius II. Lm.
Foker, inv. i Fokis (se d. o.).
Fo’kia, se F o k a j a.
Fokin [få’-]. 1) M i c h a i 1 F., rysk
balettmästare och dansreformator (f. 1880), blev 1889
elev vid balettskolan vid Mariateatern i Peters-
— 903 —
— 904 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
