FOLIN Katedralen. Foligno. bibehållen romansk stil samt San Niccolo, båda med rika interiörer. Betydande industri (siden, läder, såpa, socker). O.P.; E.W. Foli'n, Otto, svensk-amerikansk biokemist (f. 1867), fil. d:r i Chicago 1896, biträdande prof, i biokemi vid Harvard medical school 1907, prof, där sedan 1909; med. hedersd:r i Lund 1918. F. har särsk. varit verksam på den kemiska analysens område, varvid han skapat ett flertal metoder för bestämning av blodets och urinens sammansättning, vilka visat sig vara värdefulla för kliniskt bruk. Han har även utg. ett stort antal vetenskapliga arbeten inom olika delar av näringsfysiologien. F. är en uppskattad lärare, och hans inst. be-sökes av ett stort antal lärjungar. Wk. Fo'lio, förkortat f o 1. (eg. ablativ av lat. fo'lium, blad), bokformat, vid vilket varje ark är vikt blott en gång (4-sidiga ark); helarks-format; numrerat blad i bok utan sidonumre-ring; numrerad sida, uppslag i räkenskapsbok. — F. r e c t o, på högersida, f. v e r s o, på vänstersida. Fo'lium (lat.). 1) Farm. F. (plur. folia), blad ss. drog i torkat tillstånd. Följ, bladdroger äro upptagna i sv. farmakopén: F. bellado'nnæ, belladonnablad, F. digitalis, digitalisblad, F. fa'rfaræ, hästhovsblad, F. hamamelidis, hama-melisblad, F. hyoscy'ami, bolmörtsblad, F. me'nthce piperi'tæ, pepparmyntblad, F. me nya'nthis, bockblad, vattenklöverblad, F. sen-næ, sennablad, F. stramo'nii, spikklubbeblad, F. uvæ ursi, mjölonrisblad. J.H. 2) F. (sv. plur. folier), se Folie. Folkare, hd i Kopparbergs län, omfattar sydöstligaste delen av Dalarne, By s:n, Folkärna kommun, Krylbo köping samt Grytnäs s:n; 643,27 kvkm., därav 595,65 land; 15,404 inv. (1931; 26 inv. pr kvkm.); 123,24 åker (1927; 20,7 °/o av landarealen), 376,39 kvkm. skogsmark. Då större delen av häradet ligger under högsta marina gränsen, intaga sand- och leravlagringar rätt betydande arealer kring Dalälven och dess tillflöden. Till dessa dalgångar och slätter är bygden huvudsaki. koncentrerad, mellan dem skogbeväxta moränmarker, i n. v., där enstaka höjder nå över 200 m., ganska kuperade (se kartan vid Dalarne). Berggrunden består huvudsaki. av graniter. Huvudnäringar: industri och jordbruk med boskapsskötsel; 1920 levde 36,7 °/o av befolkningen på industri och hantverk, 32,i °/o på jordbruk och boskapsskötsel. De största industriorterna äro: Krylbo, Horndals bruk, Fors bruk och Näs bruk (se d. o.). Jämte Avesta stad bildar F. ett tingslag i Hedemora domsaga samt ingår i Hede-mora kontrakt, Västerås stift. J.C. Folkbad, allmänna badinrättningar. Bruket av bad stod högt hos antikens greker och romare. På kejsar Caracallas tid (211—217 e. Kr.), då Rom hade 2 mill. inv., förbrukades dagligen 750 mill. 1. vatten för bad. Såväl fria som slavar badade dagligen. 330 e. Kr. hade Rom 856 offentliga f. där man badade gratis. Under medeltiden urartade f. i de flesta av Europas länder, och först i mitten av förra årh. började insikten om, att ”bad är hälsa” åter komma till heders (se B a d och Badinrättning). — Badfrekvensen är ännu likväl i Sverige förvånansvärt låg. Medeltalet för antalet bad pr inv. och år för städernas och köpingarnas varmbadhus är i vårt land enl. senaste sammanställning 2. Ännu sakna 60 °/o av landsbygdens folkmängd både offentliga bad och skolbad inom sina kommuner. — 1921 stiftades i Stockholm Föreningen för f., vars uppgift är att utgöra en central för f.-propa-gandan, lämna råd och upplysningar i badfrågor, förslag och ritningar till badhus etc. Pen-sionsstyrelsen har 1926—29 lämnat bidrag med nära 300,000 kr. till uppförandet av ett hundratal badstugor i 23 län. Jfr Badstuga. G.A-g. Folkbank, mindre affärsbank med huvudsaklig uppgift att tillgodose det mera lokala kreditbehovet för smärre kreditsökare. De äldre, under Kon. bef:s tillsyn stående f. voro bolag med solidariskt ansvariga delägare. Enl. lag av *% 1903 måste dessa f. ant. ombildas till — 911 - — 912 —