Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkbildningsarbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKBILDNINGSARBETE
lande i vissa andra länders f. inom
arbetarrörelsen. Särsk. i Tyskland efter världskriget
har man förmenat, att arbetarnas f. borde helt
inriktas på att göra dem skickade för den
politiska och fackliga kampen och på att
utbilda funktionärer och ledare för denna
(”ar-betarbildning” i motsats mot ”folkbildning”).
Utvecklingen av f. i Sverige har i ganska
bög grad skett under inflytande av de
resultat, som uppnåtts i andra länder. Detta
gäller i särsk. hög grad om folkbibi, men i viss
mån även om andra grenar av f. Sålunda or
ganiserades från univ. alltifrån 1890-talet
efter engelska och delvis amerikanska
förebilder ett f. i form av sommarkurser och
före-läsningsverksamhet. Denna university
exten-sion kom att spela en särsk. stor roll, vad
det sydsvenska univ. beträffar. Sålunda
del-togo ett stort antal av de akad. lärarna vid
univ. i Lund i den populärvetenskapliga
före-läsningsverksamheten. Vad Uppsala univ.
beträffar, kommo särsk. studentföreningarna
V e r d a n d i och H e i m d a 1 (se dessa) att
spela en betydelsefull roll för f., bl. a. genom
utgivandet av populärvetenskapliga
småskrifter. I och med
Folkbildningsförbundets (se d. o.) bildande förflyttades
emellertid tyngpunkten i det mellansvenska f.
från Uppsala till Stockholm. — Under det
sista årtiondet har även
studiecirkelverksamheten rönt inflytande från England, särsk.
genom startandet av s. k. universitetscirklar
efter mönster av de engelska tutorial classes.
Likaledes organiserades A. B. F. i viss mån
efter mönster av det 1903 bildade engelska
arbetarnas bildningsförbund, Workers’
educatio-nal association.
Under senare år ha strävandena inom det
sv. f. särsk. gått ut på att skapa
förutsättningar för ett effektivare f. genom att utverka
ökade statsbidrag och i samband därmed få
tillstånd sådana förändringar av
anslagsvillko-ren, att det mera intensiva f. uppmuntrades.
Bl. a. har man velat åstadkomma detta genom
föreskrifter om samarbete mellan de olika
grenarna av f. och genom en anknytning av
detta till det officiella undervisningsväsendet,
särsk. univ. och folkhögsk. Dessa strävanden
kommo till uttryck i de s. k.
Folkbildnings-sakkunnigas 1923 avgivna betänkande. I
anslutning till en av Skolöverstyrelsen 1924
gjord bearbetning härav beslöto
statsmakterna 1929 en omorganisation av f., särsk. vad
beträffar folkbibi, men i viss mån även i
fråga om den populärvetenskapliga
föreläsnings-verksamheten. Redan 1928 hade
Folkbildnings-sakkunnigas och Skolöverstyrelsens förslag
lett till en omorganisation av de s. k.
flyt
tande folkhögskolekurserna, varigenom denna
verksamhet knöts närmare till folkhögsk.,
vilka alltmer kommit att i landets skilda delar
bli centraler för f. Däremot väntar
Folkbild-ningssakkunnigas förslag om att f. efter
engelskt mönster närmare skall anknytas till
univ. och att staten skall direkt understödja
studiecirkelverksamheten i stort sett på sin
lösning.
Samma synpunkter, som i och med
demokratiseringen av samhället gjort sig gällande
i det sv. f., ha särsk. efter världskriget
kommit till uttryck i ett flertal av de europeiska
staterna. Framförallt i Tyskland ha kraftiga
åtgärder vidtagits för höjande av
folkbildningen (se Folkhögskolor). På
engelskt initiativ tillkom 1919 en internationell
organisation för f., The world association ror
adult education. Denna organisation, som
numera har avd. i ett flertal länder inom och
utom Europa — i Sverige sedan 1927 —,
avhöll 1929 i Cambridge en världskonferens
för f.
Det äldre sv. f. präglades i hög grad av
in-tellektualistiska synpunkter. Man åsyftade
framförallt att meddela kunskaper. Särsk.
framträdande var denna uppfattning inom den
populärvetenskapliga
föreläsningsverksamhe-ten. En förskjutning från de intellektualistiska
synpunkterna på f. kan numera konstateras.
Samtidigt som man söker att genom
villkoren för statsbidrag och på annat sätt särsk.
uppmuntra och tillgodose det verkliga
studieintresset, lägger man mera än tidigare vikt
vid de etiska och estetiska synpunkterna på
f. Sålunda betonar man såväl inom
folkbibl.-verksamheten som inom andra grenar av f.
skönlitteraturens bildningsvärde. Den folkliga
konstuppfostran, som hade varma
förespråkare särsk. i Ellen Key och Richard
Berg h, spelar numera en betydelsefull roll
inom f. Från museer av olika slag söker man
alltmer bedriva ett planmässigt arbete i f:s
tjänst. Särsk. må erinras om
Nationalmuseums vandringsutställningar. I
samma syfte verkar även det 1930 bildade
Riksförbundet för bildande konst.
Genom folkkonserter och på annat sätt söker
man uppfostra de bredare folklagren i
musikaliskt avseende. De folkliga
musiksträvandena söker man tillgodose, bl. a. genom
Folkliga musikskolan i Arvika. Även
teaterns värde ur folkbildningssynpunkt beaktas.
En viktig roll i detta avseende spelar
andelsföreningen Skådebanan. För höjandet
av amatörteatrarnas verksamhet verkar bl. a.
A. B. F. genom att lämna vägledande råd och
upplysningar i fråga om repertoar m. m.
Uppslagsbok. IX. ____ 929 ___
— 930 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
