Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkbildningsarbete - Folkbildningsförbundet - Folkbladet - Folkbokföring - Folkböcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET
F. har i hög grad underlättats genom
utgivande av populärvetenskapliga skrifter och
genom spridande i billiga folkuppl. av
skönlitteratur m. m. Såväl i den enskildes som i
studiecirklarnas bildningsarbete har
korrespondensundervisningen spelat
en icke oväsentlig roll. — Litt.: ”Betänkande
med utredning och förslag ang. det fria och
frivilliga f.” (1924); C. Cederblad, ”Vårt folk
och bildningen” (i ”Verdandis småskrifter”,
238, 1921); F. Hjelmqvist, ”Det fria f.” (i
Social handbok”, 1925); Ellen Key, ”F., särsk.
med hänsyn till skönhetssinnets odling” (1906,
2 uppl. 1915); B. Möller, ”Bildningscirklarna på
1840- och 50-talen” (i ”Tidskr. för det sv.
folkbildningsarbetet”, 1913); O. Olsson,
”Folkbildning och självuppfostran” (1921), ”Aktuella
folkbildnings- och skolfrågor” (1930);
”Förhandlingarna vid studenternas
folkbildningsmö-te i Uppsala och Stockholm 9—12 maj 1901”
(1901); 2:a—4:e sv. folkbildningsmötets
förhandlingar 1907, 1910, 1912;
”Folkbildningskon-ferensen i Stockholm 1920, berättelse över
förhandlingarna” (1921); ”World conference on
adult education Cambridge 1929” (1930);
”Cambridge essays on adult education” utg. av R.
St. J. Parry (1920); A. E. Dobbs, ”Education
and social movements 1700—1850” (1919);
W. H. Dräper, ”University extension. A
survey of 50 years” (1923); G. Fritz,
”Volks-bildungswesen” (i ”Aus Natur und
Geistes-welt”, 2 Aufl. 1920); ”International
handbook of adult education” (1929; utg. av
World association for adult education, med
utförliga litteraturanvisningar); A. Mansbridge,
”An adventure in working-class education,
being the story of the Workers’ educational
association, 1903—1915” (1920) och
”University tutorial classes” (1913); O. Olsson,
”F. i England” (1924); T. W. Price, ”The
story of the Workers’ educational
association 1903—1924” (1924). Viktigare
allmänna folkbildningstidskrifter: ”Bokstugan”
(sedan 1917); ”Studiekamraten” (sedan 1919);
”Bulletin of The world association for adult
education”; ”The journal of adult education”;
”The highway”; ”Freie Volksbildung”. A.Th-n.
Folkbildningsförbundet, centralt organ i
Stockholm för folkbibi.- och
populärvetenskaplig föreläsningsverksamhet inom mellersta och
n. Sverige. F., som bildades 1903 genom
sammanslagning av Föreningen för folkbibi, och
läsestugor samt Centralföreningen för
populärvetenskapliga föreläsningar, har bedrivit en
omfattande verksamhet genom att förmedla
bokinköp till folkbibi., tillhandahålla
bibl.-material åt dessa, utsända vandringsbibl.,
förmedla populärvetenskapliga föreläsningar,
läm
na råd och upplysningar ang. anordnande av
dylika samt uthyra skioptikonbilder med
tillhörande text m. m. F. har dessutom spelat
en betydelsefull roll för folkbildningsarbetet i
Stockholm genom att där till 1927 bedriva
folkbibl.-verksamhet. — Litt.: ”F. Minnesskrift
25/» 1903—25/» 1928” (1928). A.Th-n.
Folkbladet, veckotidn., som sedan 1930
ut-gives av Socialdemokratiska arbetarepartiet
med Per Albin Hansson som redaktör. Jämte
politiska artiklar innehåller F. populär
förströelseläsning. T.E-r.
Folkbokföring. Utom den bokföring av
befolkningen, som äger rum för
beskattningsän-damål och för rösträttens utövande (se
Mantalsskrivning) el. för socialförsäkringen
(se d. o.; i Sverige har Pensionsstyrelsen ett
stort avgiftskontoregister över alla personer
mellan 16 och 66 år), militära ändamål el. dyl.,
är i de flesta länder registrering av giftermål,
födelser och dödsfall (civilregistreringen,
civilregistren) den viktigaste f. I flera länder, så
t. ex. i Sverige och övriga nordiska länder,
ut-föres civilregistreringen av prästerskapet (se
Kyrkobokföring och K y r
koskri v n i n g), men i de flesta länder har
den överförts på särskilda borgerliga
tjänstemän el. civilregistreringsbyråer. Ur
civilregistren erhållas uppgifterna till
befolkningssta-tistiken (se d. o.) ang. födelser, giftermål och
dödsfall m. m. — I Sverige ingår i f. även ett
allmänt f o 1 k r e g i s t e r (se d. o.), näml, den
av pastorsämbetena förda församlingsboken,
upptagande fullst. förteckning över den
kyrko-skrivna befolkningen med namn, födelsedatum,
födelseort, civilstånd, familjeställning, yrke o.
a. personliga data. Församlingsböckerna
användas i Sverige som grundlag för
folkräkningen (se d. o.). — Även i en del andra
länder finnas allmänna folkregister, t. ex. sedan
gammalt i Holland och på senare tid i
Danmark. Det danska folkregistret föres av de
kommunala myndigheterna. I flera länder äro
förslag uppe om inrättande av allmänna
folkregister. Kommunala folkregister finnas i flera
storstäder, t. ex. Stockholm, Köpenhamn och
Oslo. — Den tyska staten Württemberg är
bekant för sitt sedan mera än hundra år
tillbaka förda familjeregister. S.D.W.
Folkböcker kallas en del skrifter oftast av
litterär härkomst men bearbetade för folkets
breda lager och vanl. utg. som skillingtryck.
Dylika f. förekomma i alla länder och ha
visat sig kunna bevara sin popularitet under
årh. Bland svenska f. äro några av
legendarisk art, ss. den apokryfa ”Jesu barndoms
bok”, ”Förrädaren Judas”, ”Jerusalems
skomakare”, ”De sju sovare”. Andra ha hämtats
— 931 —
— 932 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
