Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ford, Henry - Ford (bilmärke) - Fordham university - Fordran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FORDRAN
lett till en snabb utveckling av företaget, har
han dock vid upprepade tillfällen mötts av
betydande svårigheter. Ur principiell synpunkt
intressantast är hans strid mot de övriga
auto-mobilfabrikanterna för rätten att tillverka
auto-mobiler utan att lämna ersättning för bruket
av patentet å bensinmotorn. En amerikansk
uppfinnare, G. B. Selden, hade 1879 upptagit
patent å en maskin, som inbegrep
grundprinciperna för en automobil. Denna strid slutade
med F:s seger 1911, då han frikändes från alla
ersättningsskyldigheter. Vid de kriser, som
skakat U. S. A:s näringsliv, har även F. vid
upprepade tillfällen råkat ut för ekonomiska
svårigheter. Särsk. krisen 1920—21 drabbade
honom hårt, men det är betecknande för hans
misstro mot banker och finansmän, att han
vägrade att mottaga ett erbjudande att få låna
erforderligt kapital från amerikanska
storbanker.
F. tillhör de intressantaste typerna för
modernt näringsliv. Hans insats i automobilens
popularisering och snabba genombrott som
trafikmedel är utan gensägelse störst av alla
automobilfabrikanters. Från intet har han
skapat ett gigantiskt industriföretag, där
tillverkningsmetoder, organisationsteknik och
affärsprinciper blivit av banbrytande natur, och
under en lång följd av år ha hans bilar varit de
enda, som en bredare allmänhet kunnat taga
i sin tjänst, och hans traktorer ha varit en
ovärderlig hjälp för lantbrukare över hela
världen. — F. är en energisk förkämpe för de
höga lönernas politik. Han säger sig betrakta
arbetarna som ett slags kompanjoner i fabriken,
och då ett företag gör stora vinster, skall en del
av vinsten överlämnas till de anställda. Höjda
löner betyda ökad arbetseffektivitet, och F.
anser sig kunna konstatera, att de lägsta
arbetskostnaderna vid de europeiska fabrikerna
äro vid fabriken i Danmark, där lönerna äro
högst. Sedan F. 1913 företagit grundliga
undersökningar om arbetarnas produktivitet, höjde
han i jan. 1914 lönerna från genomsnittligt 2 S
40 cents till minimum 5 $ för majoriteten av
sina arbetare. Lönerna ha sedermera stegrats
ytterligare, så att de numera utgöra 7 $ pr dag.
Kostnaderna för dessa frivilliga lönehöjningar
anser F. ha blivit fullt täckta genom den ökade
arbetsförmågan hos sina arbetare. Han anser
vidare, att det ligger i hela näringslivets
intresse, att lönerna ständigt stegras, då
därigenom ökad köpkraft erhålles och denna de
breda lagrens köpkraft är nödvändig förutsättning
för standardisering och massproduktion.
Under världskrigets första år arbetade F. för
fred och utrustade en fredsexpedition, som
emellertid blev ett fiasko. Han har jämte
Samuel Chrowther utg. flera skrifter, av vilka
märkas ”My life and my work” (1922; sv. övers,
s. å.), ”To-day and to-morrow” (1926; sv. övers,
s å.) och ”Moving forward” (sv. övers.
”Framåt”, 1931). En serie antisemitiska art. i
”Dear-born independent” har utgivits i sv. övers., ”Den
internationelle juden” (1924). F. har numera
övergivit sin antisemitiska inställning. v.S.
Ford [fäd], amerikanskt bilmärke i låg
prisklass, som tillverkas av Ford motor co., Detroit,
U. S. A. Modell A, som 1927 efterföljde den
i 19 år tillverkade modell T, har 4-cylindrig
motor med 3,29 liters cylindervolym och 2,62»
m. hjulbas. v.S.
Fordham university [fä’dam jonivä’siti], ro
mersk-katolsk högsk. i New York, grundad
1841 ss. S:t John’s college, sedan 1907 F. u.,
sedan 1846 ledd av jesuitkollegiet, omfattar ett
flertal avd. med inalles o. 6,000 elever. W.N.
Fordran kallas dels i allm. en persons
(”borgenärens”) rättighet att av en annan
(”gälde-nären”) utfå en summa penningar, dels (i
noggrannare juridiskt språkbruk) dylik rättighet,
för så vitt dess karaktär är privatekonomisk, d.
v. s. den är varken grundad på den offentliga
samhällsmakten (ss. anspråken på skatt, tull,
böter), ej heller huvudsaki. präglad av ett
familjeförhållande el. blodsband mellan parterna
(ss. kravet på underhåll av föräldrar, på
vederlag vid bodelning mellan makar). F. i juridisk
mening (”fordringsrätt”, ”obligatorisk rätt”)
kan emellertid gälla även annan handling
(”prestation”) än betalning, ss. avlämnande av
viss sak — lösöre, fastighet — el. varumängd
av angiven beskaffenhet el. ock utförande av
visst arbete; en f. kan t. o. m. gå ut på att
gäldenären skall underlåta visst slags
handlande (särskilt åtgärder i konkurrenssyfte).
Uppkomsten av en f. är oftast att söka i en frivillig
utfästelse (åtagande, löfte) av gäldenären,
regelmässigt i förening med antagande från
borgenärens sida, varigenom sålunda ett avtal (se
d. o.) bragts till stånd. F. uppkomma dock
även på andra sätt, ss. genom skadegörelse
(delikt) el. därmed jämförliga omständigheter.
Så växlande, som f. sålunda äro, låta de sig
ej fullständigt inordnas i vissa grupper, om än
åtskilliga ofta mötande typer sedan gammalt
uppställts och särsk. reglerats. Framförallt är
så fallet med f. på gr. av sådana avtal som
arbetsavtal, borgen, försträckning, köp, lån,
sak-lega, uppdrag m. fl. (se de särskilda art.). F.
berättigar borgenären att erhålla bistånd av
statsmakten för framtvingande av prestation,
därest denna ej frivilligt fullgöres. Numera
användas härvid blott i enstaka
undantagsfall tvångsåtgärder mot gäldenären personligen
(”personalexekution”, ss. hämtning); i ställei
— 1053 —
— 1054 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
