Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Form - Forma (bergsteknik) - Forma (biologi) - Formal - Formaldefinition - Formaldehyd - Formalin - Formalprincip - Formamint - Forman - Format - Formation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FORMATION
ram till ett sammanhängande helt (jfr
Boktryckarkonst, teknik). J.K.
2) Tekn., redskap o. d., som tjänar att giva
något en viss gestaltning; gjutform (se d. o.)
el. annan f., i vilken ett smält, plastiskt el.
annat material gjutes el. pressas ss. metaller,
gummi, vax, gips. R.
Forma (lat., form), bergstekn., den
öppning, varigenom blästerröret (se d. o.) införes
i en ugn. I äldre masugnar och när kall
bläs-ter nyttjades, murades el. uthöggs f. av eldfast
material. När sedan varm bläster infördes,
kunde dylika f. ej motstå värmen från
masugnen, utan man konstruerade ”vattenformor”
av metall med dubbla väggar, i vilka vatten
cirkulerade. K.A.G.
Forma (lat.), biol., i systematiken använd
term, som betecknar en avvikelse från
huvudarten, särsk. då den härrör av yttre faktorers
inverkan och icke är ärftlig, i andra fall varje
dylik avvikelse över huvud el. särsk.
utvecklingsstadium hos växt- el. djurorganism. O.Gz.
Forma’l (lat. forma’lis), som rör formen (i
motsats till innehållet), i sht fil.-, formell (se
d. o.). — F o r m a 1 i’s m, strängt el. överdrivet
fasthållande vid vissa former; formväsen. —
F o r m a 1 i’s t, formmänniska, bokstavsträl. —
F o r m a’l i t e r (mlat.), vad formen beträffar,
formellt. — F o r m a 1 i t e’t, föreskriven
detalj; tom formsak.
Formaldefinition [fo’n], nominaldefinition,
se Definition.
Formaldehy’d, H-CHO, den enklaste
aldehy-den (se d. o.), erhålles genom oxidation av
metylalkohol genom att leda ångor av
metylalkohol och luft över varm koppar, som
verkar katalyserande. F. är en stickande, färglös,
giftig, i vatten lättlöslig gas, som vid —21°
kondenseras till vätska. F. omvandlas lätt till
meta-f. (CH2O)3, och högre polymera former,
para-f., oximetylen. Vid inverkan av svaga
alkalier, t. ex. kalkmjölk, polymeriseras f. till
olika sockerarter. F. har stor biologisk
betydelse. Starka skäl tala för att växterna ge
nom inverkan av klorofyll under ljusets
inflytande överföra luftens kolsyra till f., vilken
sedan genom polymerisation ger upphov till
kolhydrat, fett och genom inträde av kväve
äggviteämnen (jfr Assimilation). F. är
starkt bakteriedödande. En 30—40-procentig
lösning i vatten är f o r m o 1 el. f o r m a 1 i n,
som verkar antiseptiskt och användes för
de-sinfektionsändamål (se Desinfektion).
Med ammoniak giver f. hexametylentetramin,
urotropin, som har medicinsk användning. Av
f. framställes genom kondensation med fenoler
konstharts, bakelit, med kasein erhålles
konst
gjort elfenben, sköldpadd, galalit. F.
användes även inom garveritekniken. Lj.
Formali’n, se Formaldehyd och
Desinfektion.
Formalprincfp. Reformationens f. kallas den
i inledningen till Konkordieformeln fixerade
grundsatsen, att bibeln skall vara ”den enda
regel och rättesnöre, varefter alla läror och
alla lärare böra anses och dömas”. Jfr M
a-terialprincip (realprincip). S.N.
FormamFnt, formaldehyd, kemiskt bunden
vid laktos, förekommer i form av tabletter,
vardera innehållande 1 cgr. formaldehyd
jämte socker, citronsyra, mentol och aromatiska
ämnen. F. användes för desinfektion av
munhåla och svalg i st. f. gurgelvatten samt
pro-fylaktiskt mot infektionssjukdomar. J.H.
Forma’n, klorerad metyleter av mentol,
utgörande en färglös, starkt ljusbrytande
vätska, som av vatten sönderdelas under
avklyvning av mentol och formaldehyd. Bomull
indränkt med f., formanbomull, användes
att stoppa i näsan vid snuva. J.H.
Forma’t. 1) Form och storlek (längd och
bredd) på bok, papper, tavla m. m.
Bokformat pläga indelas i folio, kvart (4:o),
oktav (8:o), duodes (12:o), sedes (16:o),
allteftersom arken äro vikta till resp. 2, 4, 8, 12 el.
16 blad (resp. 4, 8, 16, 24 el. 32 sidor).
2) Boktr. Satsytans el. kolumnens
storleksförhållanden; satsytans ställning på papperet
el. måtten å avståndet mellan de enskilda
kolumnerna; sammanfattningen av den för
utfyllnad av dessa avstånd erforderliga
materi-elen (”steg” av järn, bly el. trä). W.N.
Formation [-jo’n]. 1) Bot. Inom
växtgeografien beteckning för den vegetationsenhet, som
bildas av flera till sin floristiska
sammansättning olika associationer (se d. o.) men med i viss
mån överensstämmande livsbetingelser. Se
Växtgeografi. O.Gz.
2) Geol. F. benämnas de avlagringar, som
bildats under en viss period och genom sin
fossila fauna och flora karakteriseras ss.
tillhörande en bestämd geologisk tidrymd, t. ex.
devonperioden el. kritperioden o. s. v., utan
avseende på avlagringarnas petrografiska
beskaffenhet. Numera ersättes ordet f. ofta
med system, vilket förordnats av de
internationella geologkongresserna och fått mycket
stor användning i England och Frankrike
samt även i Sverige vinner alltmera spridning.
— F. användes stundom för att beteckna ett
komplex av petrografiskt lika utbildade
avlagringar, t. ex. en stenkols-f., en basalt-f.,
och även om den yttre form, som bergarter
kunna antaga, oftast när det gäller
egenar
—1061 —
— 1062 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
