Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Formel - Formell - Formelmetoden - Formentera - Formera - Formering - Formflaska - Formhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FORMHISTORIA
Atom). En kemisk förenings
sammansättning uttryckes genom att sammanställa
bokstäverna av de grundämnen, som finnas i
molekylen, med index, som anger, hur många
atomer av varje slag, som ingå. Då en
molekyl vatten är sammansatt av 2 atomer väte
och 1 atom syre, betecknas det med H2O.
Formler kunna vara: 1) empiriska el.
rationella formler, vilka endast
uttrycka ämnets kvalitativa och kvantitativa
sammansättning, t. ex. för svavelsyra H2SO4; 2)
konstitutions- el. strukturfor
m-1 e r, vilka även uttrycka, hur atomerna inom
molekylen binda varandra t. ex.
HO O
H2O2SO2, ’ dessa formler ha fått
HO O
särsk. stor betydelse inom den organiska
kemien, där föreningar kunna ha samma
kvalitativa och kvantitativa sammansättning men
dock vara olika, beroende på hur atomerna
inom molekylen ligga lagrade (se I s o m e r i);
3) binära el. dualistiska formler,
vilka voro Berzelius’ ursprungliga formler, t. ex.
H2O,SO3, som anger, att svavelsyra är en
förening av en sur oxid, SO3, och vatten,
H„O; dessa formler äro särsk. lämpliga för
att uttrycka oxidations- och
reduktionsförhål-landen samt användas dessutom inom
mineralogien för att ange, vilka metalloxider som
ingå i olika mineral. Med tillhjälp av f. har
det varit möjligt att få en systematik av alla
de 100,OOO-tals kemiska föreningar, som
existera. Med f. angivas även kemiska
kvalitativa och kvantitativa reaktionsförhållanden.
Med en siffra framför varje f. angives, hur
många molekyler som reagera, t. ex. 2NaOH +
+ H„SO = 2Na SO + H O, vilket visar, att
2 grammolekyler (se d. o.) natronhydrat giva
med 1 grammolekyl svavelsyra 2
grammolekyler natriumsulfat och 1 grammolekyl
vatten Lj.
2) Matem. F. är en sådan sats, som är skriven
med matematiska tecken och gäller för alla
värden (ev. endast inom angivna gränser) på
de ingående, med bokstäverna betecknade
storheterna, t. ex.
d (sin x)
am . an = am + n; –––= cos x; sin x < x
d x
(för x > 0), (<betyder mindre än, > större än);
däremot icke en sådan ekvation som x2 —
— 3x + 2 = 0, vilken gäller endast om x får
värdet 1 el. 2. H-r.
Formell (fra. formel, jfr F o r m a 1), som
rör formen el. blott sker för formens skull,
yttre; stel, konventionell. — Formellt subjekt,
se Subjekt. — Formell logik, se Logik.
Formelmetoden, mus., en från Frankrike och
Belgien härstammande tonträffningsmetod, enl.
vilken föreställningen om den diatoniska
skalans olika toner knytes till små enkla
melodiska motiv el. formler, t. ex. l:a tonsteget:
c d c, 3:e tonsteget: e f e c, då formlerna
alltid sluta på grundtonen. F. har använts
mycket, även i Skandinavien. — Litt.: N. P.
Nor-hnd, ”Studier i f.” (1912). V.F.
Formentera [fårmäntä’ra], den sydligaste ön
i spanska ögruppen Balearerna; 96 kvkm.;
2,800 inv. (1926). O.P
Forme’ra (fra. former), giva form åt; spetsa
(en penna); bilda; göra el. stifta (bekantskap).
Forme’ring. 1) Krigsv. F. el. form för
olika lägre truppförband fastställes i
vederbörliga exercisregi, och hänföres till
ändamålet med förbandets verksamhet vid olika
tillfällen, ss. för uppställning, marsch,
eldgivning el. strid. Genom f. till underavd.
(plutoner, grupper o. s. v.) uppdelas ett
truppförband i ett flertal smärre delar. Jfr F1 y
g-f o r m e r i n g. — Formering till tåg,
kommandoord, varigenom marscherande
truppförband medgives vissa lättnader: fordran på
takt och jämna steg eftergives, samtal, sång,
rökning och förtäring av mat och dryck
till-låtes. E.O.B.
2) Sjökrigsv., det bestämda läge, som
fartygen i ett förband under gång intaga i
förhållande till varandra. Ett fartyg inom
förbandet är rättningsfartyg, vilket av de övriga
hålles i angiven bäring och på för olika
far-tygsslag bestämt avstånd. De vanligaste f. äro
kolonn, då fartygen följa i varandras
kölvatten, och flank-f., då rättningsfartyget pejlas
av övriga fartyg i viss vinkel från
stävriktningen. Man skiljer på marsch-f. och strids-f.
F.-linje kallas den linje, som tänkes förena
bryggorna å fartygen i en f. H.S-k.
Formflaska, se G j u t n i n g.
Formhistoria (”formhistorisk metod”) är en
kritisk metod, som på senare tid fått stor
betydelse inom den synoptiska
evangelieforsk-ningen, men som från början utvecklats av
folkloristiken och den klassiska filologien och
redan länge använts i den
gammaltestamentliga forskningen. De tre äldsta evangelierna
äro redigerade genom hopfogande av äldre
källor; men dessa källor äro samlingar av
enskilda ord och berättelser, som urspr. fritt
rörde sig i levande muntlig tradition. F:s
uppgift är dels att skala ut och återställa
dessa minsta enheter, av vilka våra
evangelier bestå, dels att undersöka de typiska
former, som traditionen har antagit, innan den
fästes i skrift; vilka motiv och gestaltande
— 1065 —
— 1066 —•
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
