Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Formosa - Formosa (Argentina) - Formosasundet - Formosus - Formpressning - Formpunkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FORMPUNKT
1,800 m. växer det värdefulla kamferträdet.
P. 2,000 m:s höjd upphöra den subtropiska
skogens lager-, ek- och bambuarter och
ersättas utan någon mellanregion av vinterkal
lövskog och barrskog (Cryptome’ria japo’nica,
Cha-mæcy’paris pici’fera och ända till 60 m. höga
individ av T suga diversifoTia). Denna region
når till 3,200 m., där ett bälte av snår och
buskar vidtager. Den ö. hälften av ön el.
berglandet bebos av den ursprungliga
befolkningen (c:a 100,000), som i såväl språkligt som
antropologiskt hänseende liknar malajerna.
De leva av åkerbruk (hirs, bergris, batater,
taro) och jakt och ha nu i stort sett
underkuvats av japanerna. Det stora bördiga
låglandet i v. har under 1700- och 1800-talen
koloniserats av kineser från prov. Fu-kien.
Liksom japanerna, vilka inkommit under de
senaste 30 åren, leva de av att odla ris och
sockerrör. Sockerkulturen har nått en rik
utveckling. Japanerna ha infört el. uppdragit
högproducerande former. 57 moderna
sockerfabriker äro i gång. En vidsträckt
konstbevattning är planlagd oeh delvis genomförd;
den kommer att avsevärt öka avkastningen av
socker- och risodlingen. Även banan- och
tekultur förekomma. En del av befolkningen
lever av att insamla kamfer i bergen. I öns
skogar finnas ofantliga tillgångar på nyttiga
träslag, som man börjat exploatera medelst
moderna sågverk. I n. F. finnas dessutom
rika mineralskatter, bl. a. vidsträckta
fyndigheter av utmärkta tertiära stenkol. Även guld
och koppar utvinnas på ön. Emellertid synes
F. icke kunna komma att i nämnvärd mån
upptaga Japans befolkningsöverskott. Nästan
all odlingsbar jord i det bördiga låglandet
hgger redan i händerna på kineserna, som
föröka sig hastigt och nöja sig med mycket
lägre levnadsstandard än japanerna. De senare
lida dessutom av det heta och osunda
klimatet. Endast i bergen synas de ha större
möjligheter som teodlare; där finnes dessutom
ännu gott om oanvänd odlingsbar jord. F. ö.
torde japanerna på F. endast kunna fylla en
mission som plantage- och industriledare i
stor stil, men för sådana uppgifter behöves
blott ett jämförelsevis ringa antal. — På ön
finnas 1,562 km. järnvägar. Importens
värde uppgick 1928 till 342 mill. sv. kr.,
exportens till 385,2 mill. De viktigaste
exportvarorna voro socker (221 mill. kr.), ris (95,s
mill.), bananer (15 mill.), te (10 mill.),
stenkol (7,i mill.) och kamfer (3,2 mill.). De
viktigaste hamnarna äro Tainan, Tatischau,
Ta-kao, Ki-lung och Tamsui. — Litt.: J. W.
Da-vidson, ”The island of F.” (1903); W.
Campbell, ”Sketches from F.” (1915); E. H. de
Bunsen, ”F.” (i ”Geographical journal”, 70,
1927). J.F.
Historia. F. började läggas under kinesisk
maktsfär på 600-talet e. Kr. men spelade
länge ingen större roll. 1620 gjorde japaner
ett försök till kolonisation; de efterföljdes av
holländare, som 1624 grundade Fort
Zealan-dia. Spanjorer satte sig 1626 fast i Ki-lung
och 1629 i Tamsui men utdrevos 1649 av
holländarna. 1662 blevo dessa i sin tur utdrivna
av en kinesisk äventyrare Koxinga (Kuo sing
ye, en titel; hans namn var Cheng
Cheng-kung); dennes son och sonson innehade F.
ända till 1680, då det införlivades med Kina.
1874 blev F. föremål för väpnade angrepp
från Japans sida, och 1885 från Frankrikes.
1895, efter kinesisk-japanska kriget,
avträddes det till Japan. B.K.
Formosa [fämäu’sa], territorium i n. ö.
Argentina, mellan floderna Pilcomayo och
Ber-mejo; 107,277 kvkm.; 24,136 inv. (1924), därav
c:a 2/s indianer. Boskapsskötsel, odling av ris,
bomull, tobak och socker. Huvudstad F., o.
10,000 inv. (1928). W.P-n.
Formosasundet, se F u-k iensundet.
Formo’sus, påve 891—96. Till en början slöt
sig F. till kejsar Guido av Spoleto och krönte
efter dennes död sonen Lambert till kejsare,
men då Spoletohärskarnas makt blev tryckande
för påvestolen, inledde han förhandlingar med
konung Arnulf i Tyskland och krönte denne till
kejsare 896. Då Spoletomännen snart åter fingo
makten, skändades den nu döde påvens lik, och
en synod (”skräcksynoden”, maj 896)
förklarade honom ovärdig påvestolen. Senare synoder
ha rehabiliterat honom. S.N.
Formpressning, tekniskt förfaringssätt för att
mellan två mer el. mindre fasonerade stansar
piessa upp föremål av plåt. Se Bleckvarv
tillverkning och Pressning. B.
Formpunkt, skogsbruk. Vid beräkning av
stående träds kubikmassa äro såväl formkvot
som formtal (se d. o.) i regel undandragna
direkt uppmätning. Då harmoniskt utvecklade
träd uppbygga sin stam för erhållande av
nödig hållfasthet i främsta rummet mot vindens
böjande krafter, bestämmer man med
ögon-mått den punkt i kronan, f., som kan anses
utgöra centrum för vindtrycket. Denna punkts
relativa höjd över marken — f.-höjden —
mä-tes med höjdmätare och står i bestämt
förhållande till formkvoten, så att denna därur
kan beräknas, för barrträd enl. ekvationen
i /–––––– . 0,07 ...
q = 0,-26 y Fp +0,081— ———, dar q ar
— 1,3
normala formkvoten inom bark, Fp
procentuella f.-höjden samt H totala stamlängden i
meter. Bild se sp. 1071. F.A.Bn.
— 1069 —
— 1070 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
