FORSSKÄL of movement of the mucous membrane of the digestive canal” (i ”The American journal of roentgenology”, 1923), ”Om röntgenbehandling av hudkräfta” och ”Om indikationerna för radiumterapi vid kräfta” (i ”Nordisk tidskr. för terapi” resp. 1909 och 1917), ”översikt över resultaten av svulstbehandling vid Radiumhemmet” (1912), ”Erfarenheter om radiumbehandling av underlivskräfta vid Radiumhemmet 1910—13” (i ”Hygiea”, 1915), ”Undervisningen i medicinsk radiologi” (i ”Hygiea”, 1926), ”On the permanency of radio-logical healing in malignant tumors” (i ”Acta radiologica”, Suppl. 2, 1928), ”Unterricht und Ausbildung in medizinischer Radiologie” (därst., Suppl. 4, 1930), ”Betänkande och förslag rörande användning av konung Gustav V:s jubileumsfond” (1929). L.E-g. 4) Carl Fredrik Jakob F., den föregåendes bror, ingenjör och industriman (f. 6/4 1877), examen vid Tekniska högsk. 1899, fil. d:r i Giessen 1902, assistent vid tekniska högsk. i Boston 1902—03, verkställande direktör i A.-b. Kohn 1910 och i Skandinaviska grafit-a.-b., Trollhättan, sedan 1917. F. har i såväl sv. som utländska tekniska tidskr. offentliggjort talrika arbeten, spec. inom de värmetekniska, kemiska och elektrotekniska facken. R.L-n. 5) Carl Abraham F., den föregåendes bror, väg- och vattenbyggnadsingenjör (f. 4/io 1881), 1910 löjtnant, 1924 major i Väg- och vattenbyggnadskåren, 1913 prof, i byggnadsteknik vid Tekniska högsk. F. är sedan 1930 led. av F. k. samt har varit led. av lagerhuskommittén och lagerhuskommissionen. E.R.S. 6) Carl Ebbe Gerhard F., den föregåendes bror, veterinär (f. 30/n 1882), veterinärexamen 1905. Efter några års anställning som militärveterinär blev F. 1911 laborator och 1925 prof, i kirurgi vid Veterinärhögsk. F. har framförallt gjort sig känd som en praktiskt duglig veterinär och har innehaft ett flertal kommittéuppdrag, bl. a. rörande organisationen av arméns veterinärväsende. Under världskriget gjorde F. vid de tyska och österrikiska slaglinjerna värdefulla rön ang. krigskirurgien och hästsjukvården i fält. Inom veterinärkirurgien har F. gjort betydande insatser, varom bl. a. åtskilliga avh. och publikationer bära vittne. V.M-r. 7) Carl Arne F., den föregåendes bror, historiker och politiker (f. 9/i 1887), fil. d:r i Uppsala 1918 (”Ministerier och kollegier. Studier i departementalreformens förhistoria till 1812”), huvudred, för ”Göteborgs aftonblad” (”Göteborgs dagblad”) 1918—21, amanuens i Riksarkivet 1922; led. av A. k. 1919—20 och sedan 1925. Ss. politiker har F. varit verksam även ss. ordf, i Sveriges nationella ungdomsförbund 1927—31, vilket först under hans ledning växt upp till verklig betydelse. F., som sedan sitt första politiska uppträdande alltid framstått ss. en stridbar representant för ”unghögern” och ställt sig i en efter 1928 alltmer markerad motsättning till den officiella högerledningen, lämnade i samband med de kom munala valen i Stockholm 1931 A. k:s Lantmanna- och borgareparti. B. 8) Carl Nils Olof F., den föregåendes bror, historiker (f. 17/s 1889), fil. lic. i Uppsala 1920, politisk medarbetare i olika tidn. sedan 1914, lärare vid Högre folkskolan för teknisk utbildning i Stockholm 1926. F. har utg. bi. a. ”Fouché. Revolutionsmannen och polisministern” (1925) samt i serien ”De största märkesmännen”: ”Karl XIV Johan” (1924), ”Metternich” (1926) och ”Leopold I” (1928). B. Forsse'll, Viktor Reinhold, målare (1846— 1931), var 1866—76 elev vid Konstakad. och hos E. Bergh, anträdde 1877 en resa till Tyskland, Belgien, Frankrike och England. De närmaste åren utförde F. en mängd topografiska teckningar med sv. motiv för träsnittsillustra-tioner. I sin konst ger F. fint realistiska skildringar av det mellansvenska landskapet och pittoreska stadspartier med god blick för detaljer och staffage. F. är representerad i Nationalmuseum (”Vårlandskap”) och i Göteborgs museum (”Strandparti från Visby”). G.V. Forsskål, Peter, naturforskare, forsknings resande (1732—63), en av Linnés lärjungar, fil. d:r 1756 i Göttingen, där han ägnade sig åt orientalisk filologi, filosofi och naturvetenskap. Docent i ekonomi i Uppsala 1759, utgav F. en skrift ”Tankar om medborgerliga friheten”, vilken ansågs förgriplig mot rikets regeringssätt, frihet och säkerhet, varför han av Kanslikollegium erhöll varning och skriften konfiskerades. På rekommendation av Linné antogs F. 1760 till deltagare i en av danska regeringen utrustad naturhistorisk och matematiskt geografisk exp. till Orienten och besökte under denna den största vetenskapliga forskningsfärd, som utgått från Danmark, 1761 jämte C. Nie-buhr och F. C. von Haven Egypten, där exp. stannade 1 år, och 1762 det då helt okända — 1105 — — 1106 —