FORSSLUND Arabia felix (= Jemen). 1763 dukade F. i Je-men under för det mördande klimatet, men hans rika botaniska och zoologiska samlingar lyckades Niebuhr rädda och genom missionen i Trankebar hemföra till Köpenhamn, där de än i dag utgöra botaniska museets största skatt med sina originalexemplar av mediterrana, egyptiska och arabiska arter. F:s ”Flora ægyp-tiaco-arabica” utgavs 1775—76 av Niebuhr. Från F. härrör en modern uppfattning av blommans morfologi och ett första växtgeogra-fiskt försök att tolka ekologiska faktorers betydelse för arternas inbördes konkurrens. — Litt.: C. Christensen, ”P. F.” (1918); H. Schück, ”Från Linnés tid. P. F.” (1923). O.Gz. Forsslund, Jonas, målare och skulptör (1754—1808), f. i Fors s:n i Jämtland. I ungdomen handelsbiträde i Uppsala, blev F. omhändertagen av hertig Karl, som skaffade honom plats som elev vid Konstakad. I pastellmålning blev han lärjunge till Lundberg, vars elegans han trots sin flit ej på långt när uppnådde. Oljemålning lärde han sig av Pasch d. y. Som porträttör blev han rätt mycket anlitad, även av de kungliga. Sålunda målade han Gustav III med familj och flera gånger Gustav IV Adolf, dels som 16 års yngling (i Edsbergs-saml.), ett av hans bästa arbeten, dels som nygift promenerande med sin gemål i Hagaparken (1800, Gripsholm). Som skulptör var F. mindre framstående, men utförde en del medaljonger i biskvi. Hans byst av Linné i brons finns i Åbo univ. F. blev 1794 medl. av Konstakad. och 1800 prof. B.A.M. Forsslund, Kar 1-E r i k, förf. (f. 14/s 1872), fil. lic. i Uppsala 1897, fil. hedersd:r 1927; redaktionssekreterare i ”Strix” 1897—98; bosatte sig 1898 på Storgården i Ludvika och deltog 1906 i grundandet av Brunnsviks folkhögsk., vars föreståndare han var 1907—12. F. debuterade 1896 med ”Skog”, skisser från Bergslagen, och denna värld har han förblivit trogen. I en rik produktion av diktsamlingar, djur- och vildmarkssagor har han förhärligat sin hembygd i sht och över huvud lantlivets alla behag och överlägsenhet spm livsform. Nämnas böra prosaverken ”Jungfru-Jan” (1897), ”Storgården” (1900), ”Djur” (s. å.), ”Storgårdsblomster” (1901), romanen ”Göran Delling” (2 bd, 1906), ”Skogssagor och jur- skisser” (1907), ”Som gäst hos fjällfolket” (1914), ”Hemma igen” (1915) samt diktsamlingarna ”Arbetare” (1902), ”Lantliga låtar” (1906), ”Till fjälls” (1911), ”Daldikter och vand-ringsvisor” (1913), ”Till ett bergfolk” (1919), ”Skörd och sägen” (1922). F:s främsta förtjänster äro en värmande hänförelse och en djup kännedom om naturen. Hans starkt lyriska prosa når ofta en innerlig stämning. Med åren har hans intresse alltmera inriktats på bevarandet av den gamla folkkulturen; hans största insats faller kanske inom hembygds-och naturskyddsrörelsen, vari han gjort bemärkta inlägg med ”Hembygdsvård” (1914) och ”Fridlysta vildmarker” (1915). ”Med Dalälven från källorna till havet” (under utgivning, 23 böcker behandlande socknarna Idre—Svärdsjö utkomna 1918—30) är en storslagen, noggrant inventerande landskapsbeskrivning. — Litt.: E. Hedén, ”K.-E. F.” (i ”Litteraturkritik”, 1, 1927). J.G-e. Forssman, Magnus John Carl August, läkare (f. 22/n 1868), med. d:r i Lund 1898, s. å. docent i allmän patologi, 1900 e. o. och 1909 ord. prof, i allmän patologi, bakteriologi och allmän hälsovård vid Lunds univ.; sedan 1920 överläkare vid avd. för veneriskt sjuka vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund; 1916 —19 univ:s prorektor. F. har utg. ett stort antal veten skapliga skrifter. Inom patologien märkas främst gradualavh.: ”Über die Ursachen, welche die Wachsthumsrichtung der peripheren Ner-venfasern bei der Regeneration bestimmen” (1898). Inom den rena bakteriologien falla bl. a. studier över toxin- och antitoxinbildning vid bo-tulism. Sitt största intresse har F. ägnat serologiska spörsmål, varom ett imponerande antal betydande publikationer bära vittne. Utom undersökningar berörande hemolysinbildning, anafylaxi, antikropparnas natur m. m. har F. gjort grundläggande studier över de heterogenetiska antigenerna, som i den vetenskapliga litteraturen numera allmänt benämnas F(orss-man) antigener. En sammanfattande framställning av dessa undersökningar har 1928 publicerats i Kolle-Wassermanns ”Handbuch der pathogenen Mikroorganismen”. A.Fl. Forssman, Edith Theodora, finländsk förf:a, pseud. Aina (1856—1928), utgav 1891— 1917 25 samlingar religiöst färgade berättelser — 1107 — — 1108 —