Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Forssman, Edith - Forssner, 1. Hjalmar - Forssner, 2. Tom - Forssner, 3. Gunnar - Forsstrand, Carl - Forsström, Edvard - Forsså bruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FORSSÄ BRUK
under titeln ”Vid aftonlampan” och vann med
dem en stor och trogen läsekrets. H.S-m.
Forssner. 1) John Hjalmar, F.,
gynekolog (1873—1930), med. d:r 1906, prof, i
obste-trik och gynekologi i
Stockholm 1917. F.
utgav utmärkta
arbeten på flera områden
av sitt fack. Han var
under många år den
ledande kraften i
Sveriges läkareförbund
och 1922—27 rektor
vid Karolinska inst.
Hans ovanliga
begåvning och utpräglade
personlighet
förvärvade honom stort
in
flytande och många beundrare men även
talrika motståndare. E.E.-M.
2) Tom Hjalmar F., den föregåendes bror,
advokat (f. 21/io 1874),
jur. kand, i Uppsala
1900, advokat i
Stockholm från 1901; jur.
hedersd:r i Uppsala
1927. F. är sedan
1920 ordf, i Sveriges
advokatsamfund och
har nedlagt avsevärt
arbete i samfundets
angelägenheter. F.
har även varit
litterärt verksam och utg.
skådespelen ”Ester”
(1907, uppfört 1909) och ”Den stora
donationen” (1919, uppfört 1921). E.K.
3) Gunnar Hjalmar F., den
föregåendes bror, läkare (1876—1915), med lic. i
Lund 1903, docent i
experimentell
patologi i Lund 1904, i
allmän patologi i
Stockholm 1905, prof, i
pediatrik och praktisk
medicin i Uppsala
1911, i praktisk
medicin 1912; från 1908
överläkare vid
Ronneby brunn. I sitt
första vetenskapliga
arbete tog F. upp den
för hela infektions-
läran viktiga frågan om vilken betydelse
bakteriernas anpassning för ett visst organ kan
ha för infektionens lokalisering inom
organismen, och visade, huru streptokokker (se d.o.),
odlade i njurextrakt, efter intravenös injektion
på djur företrädesvis lokaliserade sig just till
njurarna. F :s senare arbeten röra huvudsaki.
ämnesomsättningens kemi; särsk. hans
acidos-forskningar äro av stor betydelse. F. var en
person med stor och ovanlig begåvning, och
hans tidiga bortgång innebar en stor förlust
för vetenskapen. T.H-n.
Forsstrand, Carl Wilhelm, skriftställare
(1854—1928), fil. d:r i Uppsala 1886 på en
zoologisk avh., tjänstgorde vid Uppsala
univ.-bibl. 1884—86 och vid Kungl. bibi. 1886—92,
deltog i A. E. Nordenskiölds exp. till
Spetsbergen och Grönland 1883, företog ss.
Vegastipen-diat en forskningsfärd till Bermudaöarna, U. S.
A. och Canada 1889 och var anställd i ”Sv.
dagbladet” 1898—1925 samt redigerade ”Sv.
Linné-sällskapets årsskrift” 1920—28. F. har utg. ett
20-taI arbeten, bl. a. ”A. E. Nordenskiöld och
hans forskningsfärder” (1901), ”Sophie
Hagman” (1911), ”De tre gracerna” (1912),
”Skeppsbroadeln” (1916) m. fl. person- och
kulturhistoriska skildringar från 1700—1800-talens
Stockholm samt de självbiografiska ”Mina
Uppsalaminnen” (1922), ”Vid sjuttio år” (1924) och
”Mina herrgårdsminnen” (1928). C.V.J.
Forsström, Edvard August, tecknare (f.
18/# 1854), studerade vid Konsthögsk. 1876—83,
Den tålmodige lastdragaren.
E. Forsström: Ur ”Boströms bilderbok”. 1900.
har framträtt som skämttecknare, 1880—91 i
”Söndags-Nisse” och senare i ”Puck”. F. utgav
1900 ett häfte karikatyrer, ”Boströms
bilderbok. En statsministers saga”. K.E.S.
Forsså bruk, beläget vid Näsvikens
järnvägsstation i Forsa s:n, Gävleborgs län, drev före
1868 huvudsaki. tegeltillverkning. Nämnda år
anlade konsul E. Rasch där ett av Sveriges
första träsliperier, och 1870 uppfördes en
pappfabrik för massans förädling. Bruket, vars
tillverkning 1930 uppgick till c:a 16,000 ton våt
massa och 7,000 ton papp och kartong, äges
av Forsså bruks a.-b., grundat 1911 (om-
— 1109 —
— 1110 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
