Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Foulard - Foulché-Delbosc, Raymond - Fould, Achille - Foulé - Foulques - Fouqué, Friedrich de la Motte- - Fouqué, Ferdinand André - Fouquet - Fouquet, Nicolas - Fouquiera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOULCHÉ-DELBOSC
bomull) med brokigt tryckt, efter
modeväxlingarna mycket olikartat mönster. F. är ofta i
blått och vitt. I.
Foulché-Delbosc [foje’-dälbå’sk],
Raymond, fransk romanist, filolog och
biblio-graf (1864—1929). F. har varit en av den
spanska filologiens förnämsta befordrare
genom grundandet av ”Revue hispanique”
(1894), genom utgivandet av ett stort antal
fornspanska dikter, ”La Celestina”, Gongoras
”Obras”, ”La Estrella de Sevilla” m. m., och
genom stora bibliografiska arbeten, bl. a.
”Bib-liographie hispanique” (13 bd, 1908—19). J.V.
Fould [fold],
A c h i 11 e, fransk
politiker (1800—67),
judisk bankir, 1847 och
1848 deputerad,
utövade stort
inflytande som finansexpert
och utnämndes av
Ludvig Napoleon till
finansminister.
Senator och statsråd 1852,
var F. ånyo
finansminister 1861—67.
G. Lw.
Foulé [fole’], ett kyprat, lätt ulligt, valkat
ylletyg, som begagnas till finare herrkläder.
Foulques [folk], konung av Jerusalem, se
F u 1 c o.
Fouqué [foke’], Heinrich Friedrich Karl
de la M o 11 e-F., tysk förf. (1777—1843), deltog
i Rhenfälttåget 1794
och i frihetskriget
1813 samt levde efter
1815 med majors
avsked på sitt gods vid
Rathenow. F.
debuterade med
”Drama-tische Spiele” (1804),
strax därpå följde
diktsamlingen
”Ro-manzen vom Thale
Ronceval” (1805) och
romanerna ”Historie
vom edlen Ritter
Galmy” (1806) och ”Alwin” (1808), i vilka
nordiska sagor och sentimental
riddarroman-tik sammanvävts till en fantastisk värld.
Hans bästa verk är ”Undine” (1811, senaste
sv. övers. 1929), varpå E. T. A. Hoffmann och
G. A. Lortzing byggt sina operor. F.
utvecklade under årens lopp en stor produktivitet.
Bland hans dramer märkes trilogien ”Der
Held des Nordens” (1810), den första moderna
tyska dramatiseringen av Nibelungensagan
Från 1820 avmattades hans diktarkraft. A^
Fredrik Vilhelm IV kallades han, rojalist och
reaktionär som han var, till Berlin, där han
1840—42 utgav ”Zeitung für den deutschen
Adel”. En ”Lebensgeschichte”, behandlande
F:s liv fram till 1813, utkom 1840. F:s
popularitet var under 1810-talet betydlig men
avtog på gr. av hans brist på djupare
originalitet och förmåga av självförnyelse. F:s
”Aus-gewählte Werke” utkommo i 12 bd 1841. —
Litt.: A. E. Hagemeister, ”F. als
Dramatiker” (1905); Th. Krämer, ”Das romantische
Ritterepos bei F.” (1913); J. Haupt,
”Elemen-targeister bei F., Immermann und Hoffmann”
(1923). A.Bd.
Fouqué [foke’], Ferdinand André,
fransk mineralog (1828—1904), prof. 1877
vid Collège de France, Paris, har ägnat sig åt
det mikroskopiska studiet av mineral och
bergarter samt deras framställning på syntetisk
väg ävensom åt undersökningar av vulkaner
(Santorin). Flera av sina betydligaste arbeten
har F. utg. under samarbete med A. Michel
Lévy (se denne). K.A.G.
Fouquet, se även F oucquet.
Fouquet [fokä’], N i c o 1 a s, markis de
Belle-Isle, fransk ämbetsman (1615—80), blev vid
13 år medl. av
parlamentet och
sedermera intendent. Som
sådan väckte F.
Ma-zarins uppmärksamhet och gjorde under
fronden denne
åtskilliga tjänster. Från
1650
generalprokura-tor, blev han 1653
finansminister, surin-tendant des finances,
den siste med denna
titel. Hans stora
kre
dit kom kronans usla finanser väl till pass,
men han riktade också på många sätt sig
själv på statens bekostnad. Frikostig mot
både hovet, förf, och konstnärer, hade F
många anhängare, och, oerhört ärelysten,
hoppades han att bli Mazarins efterträdare
Ludvig XIV hyste dock till F. en djup
misstro, vilken underblåstes av Colbert (se denne).
1661 arresterades F. (av kaptenlöjtnanten vid
musketörerna d’Artagnan) och dömdes efter
en långvarig process att gå i landsflykt, vilket
dock av konungen ändrades till livstids
fängelse. 1665 sändes F. så till Pignerol, där han
förblev till sin död. P.S.
Fouquie’ra [foki-] (Fouquie’ria), växtsläkte
av fam. Fouquiera’cece med 7 arter på torra
områden i n. Mexiko och s. Kalifornien.
Torn-beväpnade buskar med nedtill ofta starkt för-
— 1211 —
— 1212 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
