FOURIER Fouquiera Purpusi i Mexiko. tjockad stam, sannolikt tjänande ss. vattenreservoar, och i klasar i grenspetsarna sittande, röda blommor. Den mest bekanta arten, F. splendens, är en intill 7 m. hög, rikblom-mig buske, som användes till häckar och vars bark innehåller gummi, vax, glykosider och ett rött färgämne. Barken har i Nordamerika medicinsk användning. A.V-e. Fouquier-Tinville [fokje' tavi'l], Antoine Q u e n t i n, fransk politiker (1746—95). Advokat sedan 1774, blev F.-T., som redan 1789 anslutit sig till revolutionen, 1793 allmän åklagare inför revolutionstribunalet. Ett lydigt redskap till välfärdsutskottet, vann han på sin post herostratisk ryktbarhet och avrättades efter skräckväldet. — Litt.: A. Dunoyer, ”F.-T”. (1913). B. Fourcroy [forkrpa'], Antoine Fran?ois de, fransk kemist (1755—1809), prof, vid Jar-din des plantes 1784, mest känd genom sin undervisningsverksamhet, deltog i organiserandet av École polytechnique och Institut de Fiance. F. bidrog kraftigt att bereda väg för den nya kemien och störta den flogisliska kemien (se d. o.). Lj Fourcroya [forkråi'a], tropiskt-amerikanskt växl släkte av fam. Amaryllida'ceæ med o. 15, Fourcroya longæva. om Agave (se d. o.) påminnande arter, av vil ka F. giga'ntea, falsk jätteagave el. bambus-aloe, har den största utbredningen och odlas ss. prydnadsväxt överallt i tropikerna. Den i Brasilien inhemska arten F. fæ'-tida, mauritiehamp-växten, odlas mångenstädes, bl. a. på Mau-ritus; fibrerna i bladen utprepareras och användas till spånad, mauritiehampa. A.Ve. Fourdriniermaskin [fordrinje'-], se P a p-perstillverk-n i n g. Foureau [forå'], F e r n a n d, fransk Afrikaresande (1850 —1914), företog 1876 -—96 nio forskningsresor i Algeriet och n. Sahara (”Mes missions sahariennes de 1876 å 1896”, i ”Bulletin de la Société de géographie de Marseille”, 20, 1896) samt ledde 1898—1900 en stor exp. från Biskra till Agades, därifrån genom Tchadområdet och uppför floden Chari (Schari) till Kongofloden (”Mission sa-harienne F.-Lamy. D’Alger au Congo par le Tchad”, 1902, samt ”Documents scientifiques de la mission saharienne”, 2 bd, 1904—05). 1906 blev han guvernör på Komorerna, 1908 på Mar-tinique. J.C. Fourès [forä'], Auguste Armand Laurent, provensalsk tidningsman och skald (1848— 91), den förnämste representaten för Langue-doc-skolan och livlig förfäktare av de separatistiska tendenserna (se Felibreförbun-det). F:s’ lyrik är utmärkt för stark känsla och en viss originalitet. J.V. Fourier [forje'], Jean Baptiste J o s e p h, baron, fransk matematiker (1768— 1830). Urspr. lärare vid École polytechnique, gjorde F. under Napoleon karriär som ämbetsman (prefekt) i provinsen och återvände efter kejsardömets fall till Paris, där han till sin död kvarblev på posten som ständig sekreterare i Académie des Sciences. F :s berömda vetenskapliga huvudverk ”Théorie analyti- — 1213 — — 1214 —