Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Framfall - Framgälade snäckor - Framkallning - Framkallningsapparat - Framkallningsvätskor - Framladdning - Framlev - Frammakningsugn - Framskjutna ställningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRAMGÄLADE SNÄCKOR
Orsakerna kunna vara dels dispositionella, ss.
slapp konstitution, slapp fixeringsapparat för
dessa organ, dels direkta, ss. våldsamma
kryst-ningar vid förlossningar, i kasttyget, vid
diarréer, förstoppning, vid retning av slemhinnor
genom lavemang el. irriterande lösningar m. m.
V.M-r.
Framgälade snäckor (underordn.
Proso-bra’nchia) leva huvudsaki. i havet, några i sött
el. bräckt vatten, el. äro parasiter på
tagghu-dingar. De flesta äro bottendjur, några
pela-giska. Gälarna, ctenidierna, som ligga
framför hjärtat med spetsen riktad framåt, växla i
antal och utseende och kunna någon gång
saknas, då andningen sker genom mantelhålans
kärlrika vägg el. genom sekundära gälar.
Visce-ralkommissurerna äro korsade (se S n ä c
k-djur). Skalet, som någon gång saknas,
varierar starkt, än är det skål- el. mössformigt,
ss. hos Pate’lla (se d. o.), och ofta försett med
en inskärning el. med ett el. flera hål, ss. hos
Fissure’llidæ (se d. o.) och Halio’tis (se d. o.),
än mer el. mindre tornformigt, kägellikt el.
t. o. m. rörformigt utdraget och fastvuxet.
Efter radulans byggnad indelas f. s. i flera
grupper, som dock kunna sammanställas i två,
1) Aspidobra’nchia, med ctenidierna fria i
spetsen och tvåsidigt fjädrade, ofta även med 2
njurar och 2 hjärtförmak. Hit höra bl. a. de förut
nämnda släktena och Trochus (se d. o.); 2)
Ctenobra’nchia, med blott ett på v. sida
liggande, ensidigt fjädrat ctenidium, 1 njure och
1 förmak ss. hos Paludi’na (se d. o.), Littori’na
(se d. o.), Turrite’lla (se d. o.), Cassis (se d. o.),
Ca’pulus (se d. o.), Conus (se
Kägelsnäckor), Bu’ccinum (se Valthornssnäcka),
Oli’va (se d. o.) m. fl. och de parasitiska
Sti’li-fer och Entoco’ncha. Hos bägge grupperna
kunna gälarna reduceras. De flesta nämnda
släktena förekomma vid Sveriges västkust. Till
den senare gruppen sluter sig de pelagiska
Hetero’poda (se Kölfotade snäckdjur).
O.C-n.
Framkallning, fotografisk process, som
av-sex- att göra den vid belysningen av plåt, film
el. papper uppkomna latenta bilden synlig,
vilket ernås genom att den belysta
silverhaloge-niden, d. v. s. klor-, brom- el. jodsilver,
överföres till metalliskt silver. För f. brukas ett
f.-bad (se Framkallningsvätskor),
vars verkan på silverhalogeniden i första hand
är upplösande. I lösningen avskiljes därefter
långsamt silver, som avsätter sig på de belysta
ställena, så att ett negativ erhålles. F. måste
utföras i mörker el. med användande av sådan
belysning, som icke påverkar materialet. Man
kan framkalla i en skål el. f.-tank, i senare
fallet användes utspätt f.-bad, som får inverka
under längre tid. F. avbrytes ant. efter
bestämd tid, tids-f., när totala f.-tiden uppgår till
en multipel av tiden för bildens första
framträdande, faktor-f., el. när silverfällningen vid
besiktning kan anses ha uppnått tillräcklig
täthet. Fel i exponeringen (se d. o.) kunna i
någon mån avhjälpas vid f., därigenom att vid
överexponering bromkaliumlösning tillsättes,
vid underexponering f.-badet utspädes och
f.-tiden proportionsvis ökas. Jfr Fotografi. Szl.
Framkallningsapparat, anordning för
fotografisk framkallning (se d. o.), användes, då
stora kvantiteter material skola behandlas,
särsk. för kinematograffilm och massupplagor
av bromidpapperkopior. Szl.
Framkallningsvätskor äro fotografiska bad,
använda för framkallning (se d. o.).
Fram-kallningsbadet innehåller först och främst den
egentliga framkallningssubstansen, som är ett
organiskt reduktionsmedel, vilket har förmåga
att ur en silverlösning avskilja metalliskt
silver. Lämpliga sådana äro hydrokinon, metol,
pyrogallol m. fl. Då de vid beröring med luft
upptaga syre och övergå till bruna, för
framkallning odugliga ämnen, innehåller badet ett
sulfit, t. ex. natriumsulfit, som verkar
konserverande. Dessutom måste till de flesta
fram-kallningssubstanser även sättas alkali i form
av natriumkarbonat (soda), natriumhydrat el.
kaliumkarbonat (pottaska), dels för att öka
lösligheten, dels för att göra verkan
kraftigare. Tillsats av bromkalium verkar
fördröjande och förhindrar uppkomsten av slöja.
På samma sätt verkar även en desensibilisator
(se d. o.). Szl.
Framladdning, laddning av eldvapen genom
krutets och projektilens införande från
mynningen. Ännu efter mitten av 1800-talet voro
de flesta eldvapen konstruerade för f., f r a
m-laddningspjäser, f r a m 1 a d d
a-r e, mynningsladdar e. Vid moderna
eldvapen förekommer f. endast vid vissa
granatkastare. Jfr Bakladdning. R.Sbg.
Framlev, hd i Aarhus amt, Jylland, v. om
Aarhus; 113 kvkm.; 6,306 inv. (1930). W.P-n.
Frammakningsugn, metall., ugn för
fortlöpande upphettning av massgods, i vilken detta
gods medelst en inmatningsanordning el. med
skrapor successivt frammakas genom en
för-värmningszon till ugnens varmaste del och ev.
vidare genom en svalningszon. Ugnar av detta
slag användas bl. a. vid blyframställning, för
upphettning av stålgöt och -ämnen vid
vals-ning etc. I.S.
Framskjutna ställningar, framför en
fästnings huvudställning utförda
befästningsanlägg-ningar med uppgift att fördröja den
anfallan
— 1231 —
— 1232 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
