Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Framskjutna ställningar - Framskjutna utanverk - Framtid - Framtiden, tidskrift för fosterländsk odling - Framtiden, Tryckeri-a.-b. - Framtiden, Livförsäkringsbolaget — ömsesidigt - Framtidsdom - Franc (mynt) - Franc, Ulric Gustaf - Français, Louis - Française - Franc-archer - France, La (Frankrike) - France, La (tidning) - France, Anatole
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANCE
des besittningstagande av förterrängen (se
Fästningskri g). A.W.G.
Framskjutna utanverk, även benämnda
beroende förverk, för ett successivt försvar
omedelbart utanför fältvallen vid äldre fästningar
anlagda verk, ss. yttre betäckt väg, flescher och
lynetter vid fältvallens fot, hornverk och
kron-verk m. m. A.W.G.
Framtid, finlandssvensk radikal veckotidskr.
Den utgavs 1906—07 av H. Gummerus och
1908—10 av J. Gummerus. Gentemot den
Mechelinska senaten förfäktade ”F.” en mera
aktiv hållning i motståndet mot
förrysknings-politiken. A.N-ck.
Framtiden, tidskrift för
fosterländsk odling, utgavs av C. v. Bergen (se
denne) 1868—71, ny följd 1877. I en
inledande art., ”Vår odlings framtid”, förklarar utg.
tidskr:s program vara att i aktuella tidsfrågor
på ett allmänfattligt sätt framlägga den fria
forskningens resultat. Bland medarbetarna
räknades flera av tidens mest kända namn. S.N.
Framtiden, Trycker i-a.-b., i Malmö,
grundat 1887, inbetalt aktiekapital 67,350 kr.
Aktiemajoriteten innehaves av fackföreningar o. a.
arbetarorganisationer i Skåne. F. utger tidn.
”Arbetet”. 1908 började F. bedriva
förlagsverksamhet, vilken 1912 övertogs av A.-b.
Framtiden. Bland de förf., som varit knutna till
förlaget, märkas Bengt Lidforss och Martin
An-dersen-Nexö. T.E-r.
Framtiden, Livförsäkringsbolaget
— ömsesidigt —, grundat 1911.
Huvudkontor i Stockholm. Bransch: livförsäkring
(övervägande s. k. folkförsäkring, se d. o.).
S1/i2 1930 var antalet direkt tecknade
livförsäkringar 295,119 och sammanlagda
livförsäkringsbeståndet (direkt och indirekt) 345,o mkr.
(mill. kr.). Omslutningen var samma dag 64,3
mkr., vari garantikapitalet ingår med 0,5 mkr.
Av tillgångarna voro 42,7 mkr. placerade i
obligationer, 4,5 mkr. i kommunlån, 8,4 mkr. i
inteckningslån och I,» mkr. i lån mot säkerhet i
livförsäkringsbrev. Th.Dn
Framtidsdom, folklig benämning å en art
frikännande utslag i brottmål. Enl. sv.
rättegångsbalken kan tilltalad person i vissa fall
(grovt brott, därom avsevärd, men för fällande
ej tillräcklig bevisning förebragts) ställas
”under framtiden, då saken kan uppenbar varda”.
F. innebär, att målet mot den misstänkte kan
när som helst återupptagas. E.K.
Franc [frä] (plur. francs), mynt. 1) I
Frankrike a) guldmynt, slaget under
konungarna Johan och Karl V med en finvikt
av 3,89—3,83 gr., b) silvermynt, slaget 1575—1641
med en finvikt av 11,82 gr., c) myntenhet sedan
1795, ung. = 1 livré, indelad i 10 decimes =
100 centimes och till 1928 nominellt
motsvarande 0,29032 gr. guld och 4,s gr. silver. Av
guld ha präglats 100, 50, 40, 20, 10 och 5, av
silver 5, 2, 1, %, % och % samt av
aluminiumbrons (efter 1920) 2 och 1 f. Beträffande f:s
utbredning under eget el. annat namn se L
a-tinska myntunionen. Efter
stabiliseringen 1928 motsvarar 1 f. O,oss95 gr. guld =
0,i46 kr. Av guld präglas numera 100, av silver
20 och 10 f. I M o n a c o är sedan 1927 den
franska f. myntenhet. Av guld präglas 100
och 20, av aluminiumbrons 2 och 1 f. — 2)
I Belgien var f. 1832—1926 myntenhet; den
motsvarade den franska f.; efter 1926 utgör
den Vs belga — O,io376 kr. Av guld ha slagits
40, 25 och 20, av silver 5, 2%, 2, 1, % och %,
av nickel 2 och 1 f. Numera präglas 5 f. (=
1 belga) av en nickellegering. I
Luxemburg är sedan 1922 1 f. = den belgiska. —
3) I Schweiz är sedan 1850 myntenheten f.
Den motsvarar 0,72 kr., indelad i 100 centimes
el. rappen. Av guld ha präglats 100, 20 och
10, av silver 5, 2, 1 och % f. — 4) I A1 b
a-n i e n indelas f. sedan 1925 i 5 lek å 20
centimes och utgör 0,72 kr. Av guld präglas 100,
20 och 10, av silver 5, 2 och 1 f. N.L.R.
Franc, Ulric Gustaf, ämbetsman (1736—
1811), inträdde i kungl. kansliet 1754, blev
kommissionssekreterare i Haag 1762,
presidentsekreterare 1776, medföljde Gustav III på
den italienska resan 1783/84, blev
statssekreterare 1787 och var som sådan en av
konungens dugligaste medhjälpare i fråga om
utrikespolitiken, blev överpostdirektör 1791 men
avskedades 1793 ss. misstänkt för delaktighet i
den Armfeltska konspirationen; 1797 återfick
han sin befattning, i vilken han kvarstod till
1809. C.
Fran^ais [fräsä’], Fran^ois Louis, fransk
landskapsmålare och grafiker (1814—97),
vistades 1846—50 i Italien och stod under
inflytande av Corots måleri. Efter tavlor av denne
o. a. mästare av Barbizonskolan framställde
han litografier. K.E.S.
Fran^aise [fräsä’z] (fra.), fransk. La
répub-lique f., officiella namnet på franska
republiken; f., dans, se F r a n s ä s.
Franc-archer, se Franc s-a r c h e r s.
France, La [la frä’s], Frankrike.
France, La [la frä’s], daglig tidn., grundad
i Paris 1861 för att försvara Napoleon III:s
politik. É. de Girardin (se denne) inköpte
tidn. 1874 och förde åren därefter i den en
uppmärksammad kampanj mot ministären de
Broglie. Under boulangismen (se d. o.) tog tidn.
Boulangers parti. Den upphörde 1919. G.Lw.
France [fräs], Anatole (eg. Fran^ois
Ana-tole Thibault), fransk förf. (1844—1924). F.
— 1233 —
— 1234 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>