Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fonsecaviken - Fontaine, Pierre François Léonard - Fontaine (De Havilland), Joan - Fontainebleau - Fontainebleauskogen - Fontainebleauskolan - Fontaktometer - Fontana, Prospero - Fontana, Orazio - Fontana, Domenico - Fontana, Carlo - Fontana, Oskar Maurus - Fontana di Trevi - Fontane, Theodor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FONTAINE
drag äv 1916 har USA rätt att anlägga en
örlogs-bas inom Nicaraguas kustandel.
Fontaine [fåDtä’n], Pierre Franqois
Léo-n a r d, fransk arkitekt och mönstertecknare (1762
—1853). Efter studier i Paris, Rom och London
återvände F. 1794 till Paris, där han jämte C.
Per-cier utförde Stora operans dekorationer. De båda
arkitekterna gingo senare i Bonapartes tjänst och
utförde för hans räkning talrika arbeten, främst
ombyggnader av de äldre kungl. slotten. Deras
huvudarbete är triumfbågen på Place du Carrousel
vid Louvren. Sin största betydelse äga emellertid
F. och Percier på rumsinredningens område, där de
genom publicerandet av sina förslag kommit att
verksamt bidraga till spridningen av empirstilen.
— Litt.: M. Fouché, ”Percier et F.” (1904). E.F.F.
Fontaine [fåntei’n] (eg. De Ha vi 11 and),
Joan, amerikansk filmskådespelerska (f. 1917),
syster till filmskådespelerskan Olivia De
Havil-land. F. debuterade 1936 på teatern i San
Francisco, en debut, som ledde till ett flerårigt
engagemang hos RKO-Radio-Film från 1937. F. slog
1940 på allvar igenom i ”Rebecca” i Hitchcocks
regi och har sedan dess uppburit ledande roller
i filmer som ”Illdåd planeras”, ”över allt förnuft”,
”Alla himlar öppna sig”, ”Jane Eyre”, ”Lady Dona”,
”Susans kärleksaffärer” och ”Kejsarvalsen”. B.Hgn.
Fontainebleau [fåtitänblå’], stad i dep.
Seine-et-Marne, Frankrike, 60 km s.ö. om Paris; 15,008 inv.
(1946). — F. är berömt framför allt genom sitt
slott. Grundat under medeltiden ombyggdes det
under 1500-talet med ett system av flyglar,
omgivande flera gårdar. Det dekorerades av inkallade
italienare, Primaticcio, Nicolo delFAbbate och Rossi,
vilka kallats den äldre
fontainebleau-skolan och utövade stort inflytande på
renässanskonstens införande i Frankrike. Slottet, som sedan
ånyo ombyggts, har spelat en stor roll i Frankrikes
historia; åtskilliga viktiga avgöranden ha träffats
här, t.ex. Nantesiska ediktets upphävande 1685 och
Napoleons abdikation 1814. Drottning Kristina
uppehöll sig här sommaren 1657—våren 1658 och lät
10/u 1657 i Galerie des cerfs avrätta sin
hovstallmästare, markisen G. R. Monaldesco*, som förrått
henne. Här avslöts 23/s 1679 (g.st.) fred
mellan Sverige och Frankrike å ena sidan och Danmark
å den andra. Fredsfördraget, som avslutits å Sveriges
vägnar egenmäktigt av Ludvig XIV, blev i fråga
om Sveriges förhållande till Danmark endast av
grundläggande art; dess bestämmelser inrycktes i
den definitiva freden i Lund (sept. s.å.). — Slottet
innehåller värdefulla möbler samt tavlor från
1700-och 1800-talen. Det omges av tre trädgårdar samt
park, varur den s.k. Maintenonallén för in i F o
n-tainebleauskogen, som omfattar 17,000 ha
med omväxlande vegetation, vattendrag, stenbrott
m.m. och ett rikt bestånd av villebråd. Under de
sista 100 åren har Fontainebleauskogen varit
mycket sökt av landskapsmålare (se
Barbizonsko-lan); den är en av parisarnas förnämsta
utflyktsorter. E.W.;B.;H.Bg.
Fontainebleauskogen, se Fontainebleau.
Fontainebleauskolan. 1) Den äldre f., se
Fontainebleau. 2) Den yngre f., se Barbizonskolan.
Fontaktome’ter, apparat för mätning av
vätskors radioaktivitet, mest använd för bestämning av
radiumemanationshalten i källvatten.
Fonta’na, Prospero, italiensk målare (1512
—97), arbetade i den florentinska manierismens stil
som medhjälpare till Perino del Vaga i Florens
samt Vasari i Rom och Florens. Efter 1540 var
han verksam som dekoratör i sin hemstad Bologna,
där man ännu finner fresker och altarbilder av
hans hand.
Fonta’na, O r a z i o, italiensk keramikkonstnär
(o. 1520—71), tillhörde en gammal
krukmakar-familj i Urbino. De stora europeiska samlingarna
bevara prov på hans majolika.
Fonta’na, D o m e n i c o, italiensk arkitekt (1543
—1607). F. kom tidigt till Rom, där han var
sysselsatt till 1592, då han kallades till Neapel för
att uppföra kungl. palatset där. Bland hans
arbeten i Rom märkas Lateranpalatsets loggia och
Sixtus V:s kapell vid Santa Maria Maggiore.
Dessutom fullbordade han efter Michelangelos
ritningar kupolen till Peterskyrkan.
Fonta’na, Carlo, italiensk arkitekt (1634—1714),
lärjunge till Bernmi; huvudsaki. verksam i Rom.
Bland F:s självständiga arbeten må nämnas
Ca-pella Cibo i Santa Maria del Popolo och Palazzo
Torlonia. F. utförde drottning Kristinas gravvård
i Peterskyrkan. — Litt.: E. Coudenhove-Erthal,
”C. F. und die Architektur des römischen
Spätba-rocks” (1930).
Fonta’na, Oskar Maurus, österrikisk
författare (f. 1889). F., som verkat som publicist,
har som dramatisk förf, och utg. av
lyrikantologien ”Die Aussaat” (1916) spelat en roll i den
expressionistiska litteraturens historia i sitt
hemland. Han har skrivit skådespel, ss. ”Das Märchen
der Stille” (1910), ”Die Milchbrüder” (1912), ”Der
Studentengeneral” (1913), ”Marco” (1916) och ”Hiob
der Verschwender” (1925), romaner, ss.
”Erwec-kung” (1919), ”Insel Elephantine” (1924), ”Der
Weg durch den Berg” (1936), som handlar om S:t
Gotthardsbanans tillkomst, ”Katastrophe am Nil”
(1946) och ”Die Türme des Beg Begonja” (s.å.),
och noveller (”Empörer”, 1920, ”Gefährliche
Som-mer”, 1932, ”Sie suchten den Hafen”, 1946).
”Wiener Schauspieler” (1947) är teaterhistoria. E.
Fonta’na di Trevi i Rom, ett av världens mest
bekanta konstgjorda springvatten, anordnat 1735
av N. Salvi mot en arkitektonisk bakgrund av en
ståtlig barockfasad och prytt av talrika
skulpturverk. Enl. gammal sed bruka resenärer, innan de
lämna Rom, offra ett mynt i vattnet för att få
återse staden. Bild se Ättika.
Fonta’ne, T h e o d o r, tysk författare (1819—
98), utbildades till apotekare men kom 1844 i
tillfälle att göra en resa
till London, som blev
avgörande för hans
livsriktning.
Hemkommen blev han snart
journalist och
litteratör. Senare företog
han upprepade resor
till England (”Ein
Sommer in London”,
1854, ”Aus England”,
1860, ”Jenseits des
Tweed”, s.å.). 1860
—70 var han red.
för ”Neue Presszei-
— 3 —
— 4 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
