Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Force ouvrière - Forceps - Forcera - Forcerad - Forces française de l’intérieur (FFI) - Forchhammer, 1. Georg - Forchhammer, 2. Peter Wilhelm - Forchhammer, 3. Georg - Forchhammer, 4. Henni - Forchhammer, 5. Ejnar - Forchhammer, 6. Viggo - Forchheimer, Philipp - Forcit - von Forckenbeck, Max
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FORCKENBECK
återupprättade CGT och utnyttjade densamma i
den politiska kampen. De oppositionella
socialdemokratiska elementen försökte först motarbeta
kommunisterna inom ramen av CGT, men sedan
motsättningen hade tillspetsats under den stora
strejkrörelsen i slutet av 1947, inträdde öppen
brytning 19/i2 s.å. Under ledning av generalsekr.
L. Jouhaux bildades en ny landsorganisation,
benämnd F., som konstituerades vid en kongress i
april 1948 med inalles 1,5 mill. medl. (3 mill.
kvar-stodo i CGT). S.Br.
Forceps (lat. for-ceps, eldtång), förlossningstång.
Force’ra (fra. forcer, av force, styrka, kraft),
tvinga; driva på el. påskynda (arbete o.d.), bringa
(t.ex. ett maskineri) till högsta möjliga
kraftutveckling; med våld genombryta el. spränga; lösa
en chifferskrift (se d.o., sp. 64 f.) utan föregående
kännedom om nyckeln.
Force’rad, (till det yttersta) ansträngd;
överdriven; brådstörtad.
Forces frangaises de 1’intérieur [fårs’ frat)sä’z
da läDterjö’r] (FFI), motståndsrörelse i Frankrike
under den tyska ockupationen i 2:a världskriget,
bekämpade tyskarna och de franska
kollaboratö-rerna, i sht under krigets sista år. Vid de
allierades invasion i Frankrike i juni 1944 blev
general M. P. Koenig överbefälhavare för F., som
befriade stora delar av Bretagne, Pyrenéerna,
alpområdena och Massif central.
Forchhammer [får’k-]. 1) Johan Georg F.,
dansk geolog (1794—1865), studerade först i Kiel
men flyttade 1818 till Köpenhamn och blev där
1823 lektor i kemi och
mineralogi vid univ.,
1829 prof, vid
Polytek-nisk Læreanstalt och
1831 vid univ., blev
1851, som efterträdare
åt H. C. örsted, sekr.
i Videnskabernes
Sel-skab och dir. för
Po-lyteknisk Læreanstalt.
F. var en mycket
mångsidig
vetenskapsman och grundläggare
av kännedomen om
Danmarks geologi, som
han behandlade såväl
i samlade översikter som i mindre specialarbeten.
Inom den allmänna geologien var han också
verksam, och hans undersökningar över havsvattnets
sammansättning (”Om Sövandets Bestanddele og
deres Fordeling i Havet”, 1859) kunna sägas bilda
grundvalen till den moderna oceanografien. Bland
hans arbeten på den kemiska geologiens område
må nämnas hans framställning av kaolin genom
upphettning av fältspat i vatten under starkt tryck.
— F:s brevväxling med Sven Nilsson, Berzelius
och Darwin har utgivits av Ad. Clément (1920—
26). K.A.G.
2) Peter Wilhelm F., den föreg:s bror,
dansk-tysk arkeolog (1803—94), prof, i Kiel. F.
företog på 1830-talet vidsträckta resor i Italien,
Grekland, Mindre Asien och Egypten och har
lämnat viktiga bidrag till Greklands topografi
(”Topographie von Athen”, 1841, 2 Aufl. 1873).
3) Johannes Georg F., sonson till F.i),
fysi
ker och dövstumpedagog (1861—1938), fil. dr 1903,
dövstumskolföreståndare 1891—1926 i Nyborg och
Fredericia. F. uppfann fonoskopet,
munhandsy-stemet och känselalfabetet. Utom läroböcker i
fysik och astronomi utg. F. bl.a. ”Om
Nödven-digheden af sikre Meddelelsemidler i
Dövstum-meundervisningen” (1903) och
”Taubstummenpä-dagogische Abhandlungen” (1930).
4) Henriette (H e n n i) Sophie F., den föregis
syster, en av de ledande i den danska
kvinnorörelsen (f. 1863). F. utbildades till språklärare
och utg. läroböcker i danska för utlänningar, men
snart kom hon in i kvinnorörelsen och var medl.
av styrelsen för Danske Kvinders Nationalråd
1899—1933 och dess ordf. 1913—31. 1914—30 var
hon vicepresident i styrelsen för Internationella
kvinnorådet och medl. av den danska delegationen
vid Nat. förb. i Genève, där hon energiskt deltog
i det humanitära arbetet, bl.a. för avskaffandet
av den vita slavhandeln. För sin betydelsefulla
insats belönades hon med förtjänstmedaljen i
guld. J-D.
5) E j n a r F., den föreg:s bror, operasångare
(1868—1928), debuterade 1895 som Lohengrin
(Lübeck), var 1896—1902 hjältetenor vid operan i
Dresden, 1902—12 Frankfurt-operans avgudade
första kraft, 1912—15 vid operan i Wiesbaden och
verkade senare i Köpenhamn som musikanmälare
och pedagog, en kort tid även som instruktör vid
operan. 1926 öppnade han en operaskola i
München. F. gästspelade på alla Tysklands större
scener, dessutom i London (Covent Garden), Madrid,
Amsterdam, Köpenhamn. Hans repertoar
omfattade de stora hjältepartierna, särsk. de wagnerska.
F. har utg. ”Om Richard Wagner og hans
Tann-häuser” (1910). [E.A.JC.A.M.
6) Vi gg o F., den föreg:s bror, tal- och
sångpedagog (f. 1876), 1897—1909 bosatt i Tyskland,
sedan i Köpenhamn. Elev i sång av Iffert och
Sbriglia (Paris), i tal av Engel och P. Jerndorff,
i musik av G. Schielderup; har studerat
ljudanalys hos E. Sievers i Leipzig, om vars egenartade
metod han sökt utbreda kännedom i de
nordiska länderna. F. har särsk. ägnat sig åt
röstfysiologien och arbetar för rationell röst- och
språkutbildning i skolorna. Han var sånglärare
vid Det kongelige Teaters elevskola 1916—33 och
lektor i tal och sång vid Köpenhamns univ.
1925—47. F. har utg. ”Taleövelser” (1917) och
jämte brodern Jörgen F. ”Theorie und Technik
des Singens und Sprechens” (1921). E.A.
Forchheimer [får’xhåimar], Philip p,
österrikisk fysiker (1852—1933), prof, i hydraulik bl.a.
vid Tekniska högsk. i Graz. F. utg. flera
läroböcker i sitt fack, bl.a. ”Hydraulik” (1914, 3 Aufl.
1930).
Forci’t, benämning för en sorts gelatindynamit
(se Dynamit).
von Forckenbeck [får’-], Max, tysk politiker
(1821—92), urspr. advokat, invaldes 1858 i
Preussens A.k., där han under författningskonfliktens
år (1862—66) tillhörde framstegspartiets ledande
krafter, biträdde 1866 vid bildandet av det
natio-nalliberala partiet, var 1866—73 talman i
Preussens A.k., efter 1867 medl. av tyska riksdagen och
1874—79 dess talman samt fr.o.m. 1874 medl. av
Preussens F.k. 1873 blev F. överborgmästare i
— 17 —
— 18 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
