Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - von Forckenbeck, Max - Ford, John - Ford, Edward Onslow - Ford, 1. Henry
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FORD
Breslau och 1878 i
Berlin. Som
framskjuten medl. i
national-liberala partiet spelade
F. en betydande roll
under det tyska
uppbyggnadsarbetet 1867
—78. Han skilde sig
emellertid alltmer från
Bismarck och dennes
begynnande
protektionistiska politik samt
biträdde 1880 vid
grundandet av den mera
bestämt oppositionella
Liberale Vereinigung. Under sina senare år
ägnade F. sina krafter framför allt åt Berlins
kommunalpolitik. — Litt.: M. Philippson, ”M. v. F.”
(1898). Gg A.
Ford [fåd], John, engelsk dramatiker (1586—
o. 1640). F:s två mest karakteristiska arbeten äro
tragedierna ”Tis pity she’s a whore” (1633) och
”The broken heart” (s.å.), fyllda av passion och
tragik. Bland hans övriga arbeten märkes ”The
chronicle history of Perkin Warbeck” (1634), som
utfyller den lucka Shakespeare lämnat mellan
”Richard III” och ”Henry VIII”. F. samarbetade
med andra förf., särsk. Th. Dekker och W.
Row-ley, i åtskilliga skådespel, av vilka det bäst kända
är ”The witch of Edmonton” (tr. 1658). F:s
skådespel äro utg. av bl.a. W. Bang och H. de Vocht
(1908—27). E.L.R.
Ford [fåd], Edward Onslow, engelsk
bildhuggare (1852—1901), utförde utom en rad
utmärkta porträttbyster det italienskt inspirerade
Shelley-monumentet i Oxford och Gordons staty i
Khartoum samt statyn av skådespelaren Irving
som Hamlet.
Ford [fåd]. 1) Henry F., amerikansk
industrimän (1863—1947), född i Dearborn, Midi., som 2:e
son till den från Irland invandrade farmaren
William F. och hans hustru av tysk härkomst. F.
erhöll en mycket knapphändig undervisning i en
folkskola i Dearborn, och han visade varken då
el. senare något större intresse för bokliga studier.
Däremot var han intresserad av mekaniska ting,
särsk. ångmaskiner. Vid 17 års ålder sökte sig
F. till det närbelägna Detroit som mekaniker; 4
år senare var han tillbaka i Dearborn i akt och
mening att ägna sig åt skogs- och lantbruk samt
bilda familj. Efter 6 år hade han likväl tröttnat på
lantlivet och återvände
till Detroit, denna gång
som maskinskötare,
sedermera ingenjör, vid
ett elektricitetsverk.
Från en
experimentverkstad, som han
tidigare inrett på sin
farm, medförde F. en
del enkla verktyg och
började att på fritid
ägna sig åt sin hobby,
att konstruera en
motordriven vagn, härtill
inspirerad av
nyheter
na om de första europeiska automobilerna. Efter 3
år var F:s första automobil färdig. Den såldes
några år senare för 200 $, varigenom F. sattes i
stånd att bygga en förbättrad modell. Hos
utomstående väckte experimenten intresse, och på deras
grundval organiserades 1899 Detroit Automobile
Co. med F. som teknisk ledare. Företaget, som
senare ombildades till Cadillac Co., gick framåt
men övergavs 1902 av F., som ansåg sig illa
behandlad av huvuddelägarna. Efter att under ett
år ha varit utan regelbunden sysselsättning
lyckades F. 1903 få till stånd ett eget bolag, Ford
Motor Co.* Huvuddelägare med 51 °/o av aktierna
blevo F. och en kolhandlare Malcolmson,
mino-ritetsdelägare den sistn:s kontorist J. Couzens
(sedermera senator), bröderna J. F. och H. E.
Dodge (ägare till en mek. verkstad, som åtog sig
att leverera motorer) samt ytterligare 6 personer.
Av det nominella aktiekapitalet, 100,000 S,
stannade de kontanta inbetalningarna vid 28,000 $,
den enda intresseinsats, som någonsin gjorts i
F:s företag. — Vid tidpunkten för bolagets
grundande var automobilen långt ifrån någon nyhet
för USA; flera inhemska fabriker funnos, och
europeiska vagnar importerades för mer än 1
mill. $. Alla voro dock av utpräglad lyxtyp och
kostade i genomsnitt över 5,000 $. F:s dröm var
att skaffa en stor marknad för sin produkt
genom att göra den så enkel som möjligt och åsätta
den ett för allmänheten överkomligt pris.
Bolagets första vagn, modell A, hade en 2-cylindrig
motor om 8 hk och såldes för 950 $ till ett antal
av 1,700 under första verksamhetsåret. Den
följdes 1904 av modell B, C och F, tills firman 1908
hade använt 8 av alfabetets bokstäver på
tillverkningen och förbrukat ytterligare 11 på
experimentmodeller. — Vid denna tidpunkt hade de
flesta av kompanjonerna fått nog av samarbetet
med F., som genom sin dominans över företaget
dels hindrade, att normala utdelningar lämnades,
dels ansågs farlig på gr. av den pris- och
utvidgningspolitik han företrädde. Då F. av sin
växande avlöning hade sparat ett avsevärt
kapital, löstes konflikten så, att F. köpte ut bl.a.
Malcolmson, varigenom han fick majoriteten i
bolaget. De återstående huvuddelägarna voro
Couzens och bröderna Dodge. — F:s belackare
ha velat göra gällande, att F. själv hade endast
ringa del i sitt företags framgång, vilken i stället
väsentligen tillkommer de nyssnämnda 3
kompanjonerna, Couzens som affärsledare och
bröderna Dodge som industrimän. Denna
uppfattning torde endast delvis vara sann. Säkert är,
att F. i många stycken var en ignorant. Men
just härigenom och på gr. av sin hänsynslösa
natur kunde han vid alla tillfällen driva igenom
sin idé, en som det visade sig riktig idé, vilken
tidigare hade ansetts omöjlig att realisera inom
bilbranschen och som gick ut på att
massproducera och sälja en enda standardvagn till billigt
pris och till en bred publik. Denna idé utgjorde
i själva verket nyckeln till F:s enastående
framgång men bildar också bakgrunden till bolagets
relativa tillbakagång under 1920-talets senare hälft.
— Modell T började tillverkas i stor skala 1908
och hade vid slutet av 1913 kommit upp till ett
antal av V2 mill. Trots att F. betalade sina arbe-
—■ 19 —
— 20 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
