Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ford, 1. Henry - Ford, 2. Henry (II) - Ford (Hueffer), Ford Madox - Ford, John (Seam O’Fienne) - Ford Anglia - Ford Eifel - Fordell, Hans - Fordham University - Fordkoncernen - Ford Motor Co.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FORD
turen erhöll ett mycket kraftigt stöd, särsk. hos
farmare och småfolk, som ansågo, att en man,
skicklig nog att leda ett företag av Ford-bolagets
dimensioner, väl om någon vore skickad att också
leda landet i dess helhet. Emellertid dog president
Harding och efterträddes i aug 1923 av
vicepresidenten Coolidge, som vann 1924 års presidentval.
Försäljningen av modell T visade, från ett
toppvärde av 7,500 bilar pr dag hösten 1924, under
1925 en kontinuerlig nedgång till följd av den
alltmer kännbara konkurrensen, spec. från General
Motors och bröderna Dodge. Det blev till slut
nödvändigt för F. att böja sig för den hårda
nödvändigheten att ersätta den gamla T-modellen —
i det stora hela oförändrad sedan 1908 — med en
modernare modell. Under omläggningen stängdes
produktionsavdelningarna under 6 mån. Den nya
A-modellen, som gjorde sin debut i dec. 1927,
kostade i uppsättning 200 mill. $, vilket belopp
fanns disponibelt som kassareserv. Organisationen
av denna förändring, liksom skiftet till V-8-typen
1932, anses böra tillskrivas sonen Eds el Bryant
F. (1893—1943; från 1919 verkst. dir. för Ford
Motor Co.). F:s intressen under senare år ägnades
till stor del upprättande av yrkesskolor för
auto-mobiltekniker och återknöto till F:s egna
uppväxtår och deras miljö. I sådant syfte nedlade
han betydande summor på att inrätta ett Edison
Institute, som bl.a. innehåller en replik av
Edi-sons gamla laboratorium i Menlo Park, samt på
restaureringen av det historiskt bekanta Wayside
Inn, Sudbury, Mass., dit även en lantbruksskola
blivit förlagd. F. sökte även återuppliva intresset
för folkdanser och folkmusik. — F. hör till de
intressantaste pionjärtyperna i amerikanskt
före-tagarliv; hans industriella och ekonomiska
framgång saknar motstycke i världen. — Litt.: H. Ford
& S. Crowther, ”My life and my work” (1922;
sv. övers, s.å.), ”Today and tomorrow” (1926; sv.
övers, s.å.), ”Moving forward” (1930; sv. övers.
”Framåt”, 1931); H. Ford & F. L. Faurote, ”My
philosophy of industry” (1929); samtliga av
själv-biogr. karaktär. Dessutom: C. Merz, ”And then
came F.” (1929); J. N. Leonard, ”The tragedy of
H. F.” (1932); U. Sinclair, romanen ”The flivver
king” (1938; sv. övers. ”Bilkungen” s.å.); samtliga
kritiska. A.Lg.
2) Henry F. (II), den föreg:s sonson och son
till Edsel F., industriman (f. 1917). Efter studier vid
Yale, bl.a. i sociologi, arbetade F. ett år som
praktikant vid Ford-fabrikerna, tills han 1941
inkallades i militärtjänst vid flottan. Härifrån
permittera-des han efter faderns död i maj 1943 och tillträdde
1944 posten som v. president, 1945 som president
i Fordbolaget.
Ford [fåd] (till 1919 Hueffer), Ford M
a-d o x, engelsk författare (1873—1939). F., som
utgick från prerafaeliterna, tog snart intryck av mera
moderna rörelser och uppträdde själv med
imagis-terna. Hans lyrik finnes samlad i ”Collected
poems” (1913, 1936) och ”New poems” (1927). F.,
som sedan 1901 skrivit flera romaner tills, med J.
Conrad (bl.a. ”Inheritors”, 1901, ”Romance”, 1903,
”The nature of a crime”, 1924), skrev på grundval
av sina upplevelser under i:a världskriget en
romanserie, som utgör hans huvudarbete: ”Some do
not” (1924), ”No more parades” (1925), ”A man
could stand up” (1926), ”Last post” (1928). F.
utgav reseminnen, bl.a. ”New York is not America”
(1927) och ”Provence” (1935), och litterära biogr.,
bl.a. över H. James (1914) och Conrad (1924) samt
en bok om den engelska romanen (1930). — Litt:
D. Goldring, ”The life of F. M. F.” (1948). E.
Ford [fåd], John, eg. Se am O’F i e n n e,
amerikansk filmregissör av irländsk härstamning
(f. 1895), började tidigt syssla med film i
Hollywood, både som statist och som regiassistent. Han
debuterade 1914 som regissör för Vilda
Västernfilmer men fäste uppmärksamheten på sig först
genom ”Järnhästen” (1924) och ”Three bad men”
(1926), föregångarna till senare tiders stora
kolo-nisationsepos. F. har alltid varit mycket ojämn;
hans bästa filmer torde vara ”Arrowsmith” efter
Sinclair Lewis’ bok, ”Luftens kurirer”, ”Den
osynlige fienden”, ”Samhällets fiende n:r 1”,
”Angivaren” (1935), för vilken han fick en mängd
utmärkelser i olika länder, ”Maria Stuart”,
”Upprorsfanan”, ”Orkanen”, ”Med förseglade order”,
”Folkets hjälte” (om Abraham Lincoln), ”Vredens
druvor”, ”Den långa resan hem”, ”Deras hela
värld” (”Tobacco road”), ”Jag minns min gröna
dal” (F:s mest omtalade film från senare år), ”De
skulle offras”, ”My Darling Clementine” och
”Rätten att leva”. [G.Wr]B.Hgn.
Ford Anglia [äg’-], lätt 4-sitsig bil, tillverkad av
Ford Motor Co., Ltd, Dagenham, England.
Motorn är på 23 hk och 4-cylindrig. Vid samma
fabrik tillverkas en något större 4-sitsig vagn,
Ford Prefect, med 4-cylindrig motor om 34 hk.
Ford Eifel, bilmärke, se Ford Taunus.
Fordell’, Hans Hansson, bondeledare (1530—
1606), tillhörde en inflytelserik österbottnisk släkt,
var på 1590-talet länsman i Pedersöre och Karleby
och ledde österbottningarnas uppror mot Klas
Fleming och Sigismunds parti i Finland. 1595 fick
F. stöd av hertig Karl för sin sak men tvangs
av Flemings våld att fly till Stockholm, där han
var en av ledarna för de finska upprorsmännen.
Möjl. har F. därigenom bidragit till klubbekrigets
utbrott 1596. Efter Flemings död råkade F. in
i en långvarig konflikt med en av de andra
ledarna för upproret, Hans Hansson till Monikkala,
men F. tycks även här ha haft verksamt stöd av
hertig Karl. Sedan F. deltagit i nämnden i
Linköping 1600, som dömde de fängslade
herrarna, erhöll han en gård i Västerås av
hertigen samt bekräftelse på länsmansräntan och
klockarräntan i Pedersöre och Karleby och tiondet
i Pedersöre. Ba O.
Fordham University [få’dam joniva’siti],
romerskkatolsk högsk. vid East Fordham Road, New
York, grundad 1841 som S:t John’s College, univ.,
fr.o.m. 1907 med namnet F.; c:a 6,000 studenter
(1945M6).
Fordkoncernen, se Ford Motor Co.
Ford Motor Co. [få’d måu’ta kun/pani],
Dear-born, Mich., USA, grundades 1903 i Detroit
av Henry Ford* och A. Malcolmson med ett
aktiekapital av 100,000 $. Härav inbetalades
endast 28,000 $ kontant; bolagets utvidgningar
ha sedan dess finansierats endast med
besparade vinstmedel. Första verksamhetsåret
tillverkades 1,700 bilar av modell A. Modell T, den
vagn på vilken bolagets världsrykte grundades,
— 23 —
— 24 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
