Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Formosa (Argentina) - Formosasundet, Fukiensundet - Formosus (artnamn) - Formosus (påve) - Formpressning - Formpunkt - Formsand - Formskärare - Formsläkte - Formsnitt - Formstickare - Formtal - Formtegel - Formträd - Fromtydningsförsök - Formula concordiae - Formulera - Formulär - Formyl - Forn- - Fornaldarsagor - Fornander, Abraham - Fornander, Andreas - Fornander, 1. Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FORMOSASUNDET
indianer. F. ligger inom centrala Chaco*.
Huvudstad är Formosa (18,500 inv.) vid Rio Paraguay,
varifrån järnväg utgår åt n.v.
Formosasundet, Fukiensundet, sundet
mellan Formosa och kinesiska fastlandet (prov.
Fukien).
Formo’sus, -a, -um (lat., vacker), artnamn på
särsk. vackra växter.
Formo’sus, påve 891—96. Till en början slöt sig
F. till kejsar Guido av Spoleto och krönte efter
dennes död sonen Lambert till kejsare, men då
Spoleto-härskarnas makt blev tryckande för
påvestolen, inledde han förhandlingar med konung
Arnulf i Tyskland och krönte denne till kejsare
896. Då Spoleto-männen snart åter fingo makten,
skändades den nu döde påvens lik, och en synod
(”skräcksynoden”, maj 896) förklarade honom
ovärdig påvestolen. Senare synoder ha rehabiliterat
honom. S.N.
Formpressning, verkstadsterm, spec. använd vid
pressning av plåtföremål med buktiga ytor el.
reliefer. Verktygen härför likna dem, som användas
vid dragning. Se Pressning och Plåt.
Formpunkt, skogsbr., se Kubering.
Formsand, se Gjutning.
Formskärare, graf., en som skär el. graverar
formar till tryckning, särsk. om medeltida träsnidare.
Jfr Formstickare.
Formsläkte, paleont., provisoriskt släkte,
innefattande arter, som överensstämma till sin
morfologiska typ men vilkas verkliga systematiska
ställning ej kunnat fixeras, emedan avgörande
karaktärer ej äro kända. Dyl. f. grupperas i likaledes
provisoriska familjer. Särsk. inom paleobotaniken
(i fråga om ormbunkar och andra liknande blad,
där reproduktionsorgan saknas, ss. Glossop’teris,
Neurop’teris, Pecop’teris, Sphenop’teris) är
f.-begrep-pet oumbärligt och av största betydelse, då det
gäller åldersbestämning och parallellisering av
lagerserier el. diskussion av de fossila florornas
geografiska utbredning. G.R.
Formsnitt, konsthist., de tidigaste, mycket
förenklade träsnitt, som under 1400-talet användes för
framställningen av spelkort och bokillustrationer
och som oftast återgåvo en summarisk
konturteckning.
Formstickare, en som framställer tryckvalsar
för tapet- el. linoleumtillverkning. Jfr
Formskärare.
Formtal, skogsbr., se Kubering.
Formtegel, med särskild profil försett, från det
vanliga formatet avvikande tegel, använt t.ex. till
socklar, valvribbor, dörrfattningar, listverk och
skorstenar.
Formträd, trädg., träd, i sht fruktträd, som
genom beskärning och bindning tvingats att växa i
en viss regelbunden form ant. vid en spaljé (se
Spaljéträd) el. fritt i trädgården (fristående f.).
Formtydningsförsök, psykol., se Rorschach.
Fo’rmula concor’diae, kyrkohist., se
Konkordie-formeln.
Formule’ra (fra. formuler, av lat. fo’rmula,
formel), giva form åt; avfatta, stilisera.
Formulä’r (fra. formulaire), vissa föreskrivna
ordalag att följa vid uppsättande av skriftlig
handling el. vid vissa (högtidliga) handlingar
(eds-for-mulär, vigsel-formulär o.s.v.); ifyllningsblankett.
Formy’l (av lat. formi’ca, myra), myrsyrans
radikal, den envärda atomgruppen H • CO—.
Forn-. Där de ej nedan upptagits som särskilda
art. el. erhållit särskild hänvisning, behandlas
forn-språken i art. om de olika språken, t.ex.
forn-danska under Danska språket.
Fornaldarsagor (isl. fornaldarspgur,
forntidsbe-rättelser) kallas till skillnad från de mera
historiska konunga- och släktsagorna ett antal isländska
sagor av väsentligen uppdiktat innehåll.
Handlingen försiggår ofta i Norges avlägsna forntid
och rör sig vanl. om strider med troll och odjur,
äventyrliga färder o.d. Somliga, t.ex.
Volsunga-sagan, ha till stor del sitt upphov i den äldre
Eddans hjältesånger. Av andra må nämnas
Her-vararsagan, Halfs saga, Ragnar Lodbroks saga,
Gånge-Rolfs saga, Fritiofs saga, Orvar Odds saga.
Uppteckningarna härröra i allm. från 1300-talet.
— Uppl.: ”Fornaldar sögur NorÖlanda” (3 bd, 1829
—30; nu föråldrad). E.H.
Fornan’der, Abraham, etnograf (1812—87),
prästson från Gärdslösa, Öland, tog o. 1830 hyra
som sjöman, slog sig ned på Hawaiiöarna 1842,
där han blev plantageägare och g.m. en infödd
kvinna, blev småningom distriktsdomare,
generalinspektör för skolväsendet och en av de 4 medl.
av landets högsta domstol. F., som under
Vana-disexpeditionens vistelse i Honolulu 1884 gjorde
densamma stora tjänster, utgav efter omfattande
studier ”An account of the Polynesian race” (3 bd,
1877—85). — Litt.: C. Forsstrand, ”Svenska
lyckoriddare” (1916). C.
Fornan’der, Andreas, konstnär (1820—1903),
elev av Konstakad., utförde en rad livfulla
statyetter och grupper i terrakotta av djur och
jaktscener, bl.a. ”Rådjur” i Nationalmuseum. F.
framträdde även som landskapsmålare.
Fornan’der. 1) Axel Magnus Erland F.,
industrimän (1876—1944). Efter studier vid
Filip-stads bergsskola och i utlandet anställdes F. vid
Forsbacka jernverks ab., blev 1908 överingenjör
där och 1920 disponent. 1924—42 var han
disponent för Fagersta bruks ab., därjämte chef för
Fagerstakoncernen från dess bildande 1927 till
1942. F. var fullmäktig i Jernkontoret 1927—44
och ordf, i fullmäktige 1942—44. Han tillhörde
styrelserna för ett stort antal organisationer
inom industrien samt för ett flertal järnverk och
gruvor. Han var ordf, i Svenska
brukstjänsteman-naföreningen 1927—33 och i Bergshanteringens
vänner 1929—38. Led. av
Ingenjörsvetenskaps-akad. 1938, hedersled,
av Vcrein deutscher
Eisenhättenleute 1937.
F. tilldelades
Jernkon-torets stora
guldmedalj 1942. — F. var
under många år en av
förgrundsfigurerna inom
bergshanteringen och
gjorde viktiga insatser,
bl.a. vid
Fagerstakon-cernens bildande och
vid utvidgandet av
Me-tallografiska inst. i
Stockholm. L.Vr.
— 43 —
— 44 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
