Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Forserum - Forsete - Forseth, Einar - Forsgren, Olof - Forsgren, Erik - Forsgrénska fonden - Forshæll, Johan Henrik - Forshaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FORSETE
och tillhörande ab. Forserums yxfabrik, bildat
1941 (aktiekapital 150,000 kr), Forserums
mekaniska verkstads ab., bildat 1899 (80 arb.), flera
snickerifabriker, fil-, verktygs-, bobin- och
torvströfabrik. Taxeringsvärde å fastighetsskattepliktig
fastighet 4,506,300 kr, till kommunal inkomstskatt
taxerad inkomst 3,422,350 kr (1947). P.
For’sete, nord, myt., fornvästnordisk gud, som enl.
eddadikten Grimnismal bor i Glitnir (”den
glänsande”) och ”sonar alla rättstvister”; enl. Snorres
Edda är han son av Balder och Nanna. Att han
varit föremål för dyrkan, intygas uteslutande av
fno. ortnamnet Forsetalundr (vid Oslofjordfen).
Säkerligen har han sent inkommit till Norden, och
hans namn (”försittaren”, vid tinget) torde vara en
omtydning av det frisiska gudanamnet Fosite.
Denne Fosite skulle ha härskat över Fositesland (enl.
gamla uppgifter = Helgoland). E.H.
Forseth, Carl Einar Andreas, målare (f. 7/s
1892), elev vid Konsthögsk. 1912—15, innehade
statligt resestipendium 1920—22 och besökte
Frankrike, Spanien och,
Italien, bl.a. för att
göra studier för sin
största uppgift,
mosaikutsmyckningen av
Gyllene salen i
Stockholms stadshus, vilken
fullbordades 1923. I
anslutning till
Östbergs intentioner har
F. på ett utmärkt sätt
tagit den barbariskt
praktfulla bysantinska
mosaikkonsten till
mönster, och det
sagolika guldskimret och
rikedomen på figurala element ge salen en ståtlig,
dekorativ hållning. Med sin naturliga begåvning
för den dekorativa konsten har F. fått många
uppgifter på detta område. Han har dekorerat
Tekniska högsk., gjort textilier och mosaiker i
Stockholms konserthus och utsmyckat ett stort antal
restauranger och biografer. Bland större uppgifter
märkas Kalmar lärov:s aula (1932), de lustiga
sa-gomålningarna i Eastmaninst. (1936),
väggmålningar i Karolinska sjukhuset (1940—41) och de
stora freskerna i Flygvapnets minneshäll (1944),
samtliga i Stockholm, samt aulan i Borås nya lärov.
(1948). Sin främsta insats har F. dock gjort som
förnyare av glasmåleriet. Det stora korfönstret i
Mariakyrkan i Hälsingborg (1937) och
glasmålningarna i Karolinska sjukhusets gravkapell höra till det
mest betydelsefulla, som gjorts i Sverige inom
denna konstart. Han har vidare gjort bokillustrationer
och tecknat frimärken. F. är en mycket rikt
producerande konstnär, som har sin styrka i
spontanei-teten och den livgivande förmågan. Han är en
ständig sökare och experimentator, som aldrig
slår sig till ro, och jämte de stora, dekorativa
uppgifterna har han alltid odlat akvarell- och
olje-måleri. Framför allt landskapsskildringar äro hans
område, nordiska vinterlandskap el. grekiska
utsikter. Å.
Forsgren, Olof, bruksidkare, bro-, väg- och
kanalbyggare (1774—1862), mest känd som
konstruktör av och entreprenör till den helt av trä
uppförda Karl XIII:s bro vid Älvkarleby, byggd
1814—-16, som alltjämt är i bruk.
Forsgren, Erik Abraham, läkare (f. 13/o 1896),
med. lic. 1923, med. dr 1927 (”Mikroskopiska och
experimentella leverundersökningar”, s.å.), doc. i
histologi vid Karolinska inst. 1928—31, sedan 1931
sanatorieläkare vid Svenshögens sanatorium. F:s
vetenskapliga produktion behandlar framför allt
leverns funktion (ӆber die Rhythmik der
Le-berfunktion, des Stoffwechsels und des Schlafes”,
1935) och lungtuberkulos.
Forsgrénska fonden, en av grosshandlare Carl
Robert Forsgrén (1838—1901) genom testamente
av 16/s 1899 stiftad fond, som förvaltas av
Stockholms stadsfullmäktige. Avkastningen av F., vars
kapitalbelopp ej får understiga 2 mkr, skall va-rt
5:e år av stadsfullmäktige användas för något av
följande ändamål inom Stockholm: allmänna
inrättningar för handelns befordran, anstalter för
befordran av sundhet och hälsovård,
undervisningsanstalter, uppförande av byggnader i det
allmännas intresse el. anläggandet av allmänna platser.
Anslag ha bl.a. lämnats till Stockholms stadsbibh,
borgarskola och medborgarhus. [T.ErJCJVr.
Forshæll [-selF], Johan Henrik, apotekare
(1799—1877), apotekarexamen 1818, innehavare av
apoteket i Vänersborg 1821—35, av apoteket
Svanen i Lund 1837—43. F. var en framstående
farmaceut och utgav bl.a. ”Kort underrättelse om
medicinalväxters odling och om svenska
växtdro-gers insamlingstid” (1832), ”Lärobok i pharmacien”
(2 bd, 1836—38), ”Om pharmaciverket i Sverige”
(1836).
Forshaga, köping i Karlstads hd i Värmland och
pastorat i Kils kontrakt av Karlstads stift, kring
Klarälven c:a 15 km n. om Karlstad; 47,51 km2,
därav 42,61 land; 4,055 inv. (1948). F. omfattar
övervägande kuperade skogstrakter, särsk. i n.v.
Köpingens centrum ligger kring älven, som ovan
fallen är 51 m ö.h. och 150—450 m bred. Åkern
utgör 29 °/o av landarealen, skogsmarken 68 °/o.
Samhället Forshaga, som utvecklats till industriort
vid de 4 m höga F.-fallen, blev 1907
municipal-samhälle med en landareal av 2,21 km2;
folkmängden var 2,280 */i 1944, då hela F:s förs., som
dittills ingått i Grava kommun, utbröts för att
utgöra en egen köpingskommun. F. ligger vid
järnvägen Deje—Karlstad (Nordmark—Klarälvens
järnvägar) och är tillika en betydande handelsort.
Ab. Mölnbacka-Trysil, som har sitt huvudkontor
i F., äger här pappersbruk, sulfitfabrik, spritfabrik
och kraftverk jämte stora skogsarealer. Bland
mindre industrier märkas gjuteri och mekanisk
verkstad, sågverk och snickerifabriker. Nära
gränsen mot St. Kil finns en bygdeborg. Kyrkan av
tegel uppfördes 1918—19; dess altaruppsats från
1600-talet har förut tillhört Grava kyrka. —
Taxeringsvärde å fastighetsskattepliktig
jordbruksfastighet 2,049,500 kr, å annan fastighet 18,583,600 kr;
till kommunal inkomstskatt taxerad inkomst:
fysiska personer m.fl. 5,173,480 kr, svenska ab.
1,793,330 kr (1947). — Församlingen är uppkallad
efter gården Forshaga. Namnets förra led syftar
på forsar i Klarälven, senare leden är plur. av
hage. Se ”Ortnamnen i Värmlands län”, 7, 1922,
sid. 2 ff. Namnet är känt från 1686 såsom
Forss-haga. P.;Er.
— 59 —
— 60 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
