Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Forshälla - Forsia, forsea - Forsius, Sigfrid - Forskarlen, strömkarlen - Forskarnas kontaktorganisation (FKO) - Forskarstipendium - For Skírnis - Forskningens beredskapsorganisation - Forskningsinstitut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FORSKNINGSINSTITUT
Åkern utgör 20 °/o av landarealen, skogsmarken
54%. Egendomar: Sund och ödsmål. Av
forn-lämningar finnas stenåldersboplatser och
stenkam-margravar, järnåldersgravar och stensättningar.
Kyrkan är från 1855; i Djurhult i ö. byggdes ett
träkapell 1926. — Namnet är ett från isländskan
och norskan känt ord for-söla, för solen skyddat
ställe, skuggig plats, vilket antyder ortens läge n.
om ett berg. Grundord är subst. sol. 1326 skrevs
namnet Forsöla (socken). Se Hj. Lindroth, ”Bohusläns
härads- och sockennamn”, 1918, sid 100. P.;Er.
FoFsia, forse a (i fsv. även: förutseende,
tillsyn), under katolsk tid och något senare: (i sht)
katolsk prästs hushållerska el. frilla (också kallad
dej a).
Forsius, Sigfrid Aron, präst, astronom (f.
antagl. i Helsingfors på 1550-talet, död 1624). F.
studerade vid tyska univ. och i Uppsala,
huvudsaki. astronomi, samt prästvigdes 1597. 1601—02
bereste han jämte D. Hjort Lappmarken, där han
företog kartläggningsarbeten, var sedan en tid
kyrkoherde i Kimito, Finland, och efter brokiga
öden 1608—10 lärare i astronomi i Uppsala, blev
1613 kyrkoherde i Riddarholmsförs. i Stockholm
men suspenderades 1615, från 1621 kyrkoherde i
Ekenäs, Finland. Mest känd är F. som förf, av
prognostika, astrologiska förutsägelser och
almanackor (om kända uppl. av dessa se I. Collijn,
”Sveriges bibliografi. 1600-talet”, 1, 1942—44) samt
som en av de märkligaste representanterna i
Sverige för en av särsk. Paracelsus inspirerad
nypla-tonsk mystik. Möjligen har han även förf, en saml.
”Andliga psalmer och visor” (trol. 1614). — Litt.:
S. Lindroth, ”Paracelsismen i Sverige” (1943). C.
Forskarlen, strömkarlen, enl. folktron ett
naturväsen, som håller till i forsar och strömmar,
där han spelar fiol. Många folksägner berätta, att
bondspelemän lärt sig sin konst av f. Så till vida
ligger det något verkligt bakom dessa sägner, som
man, om man länge lyssnar till forsens brus, kan
få hörselhallucinationer, vilka hos musikaliska
människor få musikalisk form, och undermedvetna
kompositioner kunna säkerligen därvid utlösas hos
spelmannen. Ofta uppges om vissa polskor, att de lärts
av f. F. identifieras ofta med näcken*, som dock är
ett vida mera sammansatt väsen. v.Sw.
Forskarnas kontaktorganisation (FKO) bildades
1945 genom en omorganisation av Forskningens
beredskapsorganisation (FBO), en 1940
konstituerad, frivillig sammanslutning till främjande
av den tekniskt inriktade forskningen i Sverige
med syfte att mobilisera samtliga svenska
forskningsresurser i beredskapens tjänst. F. sorterar
under Ingenjörsvetenskapsakad. Dess uppgifter
bestå väsentligen i 1) att verka för personlig
kontakt mellan svenska forskare, 2) att till dessa
sprida teknisk information samt 3) att genom
kontaktmän i utlandet inhämta upplysningar rörande
tekniska framsteg och att för enskilda medlemmars
räkning förmedla inköp av instrument o.d. A.Lg.
Forskarstipendium, 1927 för docenter vid Lunds
och Uppsala univ. samt Karolinska inst. inrättat
stipendium. F. äro inalles 14 (6 för resp. Lund
och Uppsala, 2 för Karolinska inst.). De utdelas
av kanslern for rikets univ. på förslag av
univ.-myndighet (konsistorium, lärarkollegium) för en
tid av 3 år (kan förlängas, dock med högst 3 år)
och utdelas åt docent, som ”genom utgivna skrifter
ådagalagt utmärkt forskarbegåvning och intager en
verkligt framstående ställning inom sin
vetenskap”. Docent, som åtnjuter f., är i huvudsak
befriad från honom som docent eljest åliggande
skyldigheter. , IV.N.
For Skirnis, eddadikt, se Skirnismål.
Forskningens beredskapsorganisation, se
Forskarnas kontaktorganisation.
Forskningsinstitut, institut för bedrivande av
praktisk el. vetenskaplig forskning el. bådadera (jfr
Forskningsråd). Vanl. är denna forskning icke
förenad med akademisk el. annan undervisning, vilket
ger de vid f. anställda vetenskapsmännen möjlighet
att utan tyngande undervisningsplikt ägna sig åt
resp, forskningsuppgifter. Organisatoriskt kunna f.
vara anknutna till univ. el. högsk. el. inta en helt
fristående ställning. I åtskilliga fall ha f. helt
el. delvis tillkommit med hjälp av enskilda
donationsmedel, men särsk. under de senaste
decennierna ha f. för Sveriges del i alltmera ökad
omfattning subventionerats av statsmakterna.
Remisser rörande sådan subvention handläggas
bl.a. av Statens medicinska,
naturvetenskapliga, resp, tekniska forskningsråd. — Bland
svenska f. märkas: Svenska f. för cement
och betong, Stockholm, i väsentliga
delar finansierat av den svenska
cementindustrien; Svenska
träforskningsinstitutet, Stockholm, organisatoriskt förenat med
Tekniska högsk. men till en del understött av
trä- och cellulosaindustrien; Institutet för
silikatkemisk forskning och
Svenska textilforskningsinstitutet,
Göteborg, bägge på liknande sätt samordnade med
Chalmers tekniska högsk.; Glasinstitutet,
Växjö, ett fristående f., organiserat av den
småländska glasindustrien; Metallografiska
institutet, Stockholm, underställt Stiftelsen
Svensk järn- och metallforskning; Statens v ä x
t-förädlingsanstalt i Svalöv;
Vetenskapsakademiens f. för experimentell
fysik samt Nobelinstitutet för
forskning inom fysikalisk kemi och
teoretisk fysik; Medicinska
Nobelinstitutet; Wenn er-Grens institut för
experimentell biologi, Stockholm, anslutet
till Stockholms högsk.;
Ingenjörsveten-skapsakademiens försöksstation,
Stockholm, avsedd för valfri forskning och tagen
i anspråk bl.a. av Gar ve rin ä rin gens f., som
även driver ett under Svenska
garveriidkareför-eningen sorterande laboratorium i Hälsingborg;
vidare Svenska institutet för
konser-veri ngs f o rskning, Göteborg, ännu på
orga-nisationsstadiet (1948), avsett för forskning rörande
livsmedelslagring och finansierat av Staten tills,
med konservindustrien; Statens
skogsforsk-ningsinstitut, Stockholm, med lokaler vid
Skogshögsk. men organisatoriskt fristående
därifrån ; Försvarets forskningsanstalt,
Stockholm, en helt statlig institution, arbetande på
3 avd., en kemiskt-teknisk, en fysikaliskt-teknisk
och en teleteknisk avd. Till svenska f. kunna
även räknas Statens institut för
folkhälsan (samordnat med Karolinska inst.) samt
Hemmens f., båda i Stockholm. — En clearing-
— 66 —
SU 10.
3 — Red. avsl. 23/ii 48.
— 65 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
