Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Forskningsinstitut - Forskningsinstitutet för cement och betong - Forskningsinstitutet för experimentell fysik - Forskningskommittén för lantmannabyggnader - Forskningsråd - Forskål, Peter - Forslingsskyldighet - Forslund, Albert - Forsman, Otto - Forsman, 1. Zachris - Forsman, 2. Jaakko
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FORSKNINGSINSTITUTET FÖR CEMENT OCH BETONG
central för svenska tekniska f. har inrättats av
Ingenjörsvetenskapsakad. under namnet
Forskarnas kontaktorganisation (FKO).
Bland utländska f. dominera de a m e r i k a n
s-k a, såväl i fråga om antal som storlek. En
mängd industriföretag, o. 250 st, äro av sådan
storlek, att de kunna hålla egna f., värda denna
benämning. Störst bland dessa är Bell Telephone
Laboratories, Inc., New York, med en
forskarstab av över 2,000 fysiker, kemister och
ingenjörer. Närmast i storlek torde komma Du Pont
de Nemours & Co., som i 23 laboratorier
sysselsätter o. 1,200 forskare. Andra betydande privata
f. ha inrättats av Eastman Kodak Co., Rochester,
N.Y., General Electric Co., General Motors Corp.,
Westinghouse Electric & Manufacturing Co., Gulf
Research & Development Co. etc. — I nära kontakt
med industrien arbeta vissa forskningsavd. inom
de federala institutionerna National Bureau of
Standards, Dept. of Agriculture och Bureau of
Mines. Dessutom finnas ett stort antal trade
association research institutes, organiserade och
finansierade av resp, industrisammanslutningar.
Slutl. understöder The Mellon Institute genom sitt
industrial fellowship system samt Rockefeller
Foundation ett stort antal forskningsavd. vid olika
enskilda el. offentliga institutioner genom att
ställa medel till förfogande för specifika
forskningsuppgifter. Ett clearingsinst. för all sådan
amerikansk forskning, vars resultat äro officiellt
tillgängliga, utgör det halvfederala The National
Research Council. — I England sortera de
statliga f. under Departement of Scientific &
Industrial Research; störst bland de underlydande
anstalterna är National Physical Laboratory, London.
— I Frankrike äro de två mest kända
statliga f. Laboratoire d’essais samt Laboratoire
central d’électricité. — Bland danska f. märkas
Carlsbergfondens biologiska inst.,
Carlsberglabo-ratoriet (för fysisk och kemisk forskning) samt
forskningsavd. för kylteknik, elektroakustik och
radio, samordnade med Danmarks tekniska högsk.
i Köpenhamn. — Norska f. av betydelse äro
Pappersindustriens centrallaboratorium, Inst. för
astrofysik, bägge i Oslo, Metallografiska inst., i
förening med Trondheims tekniska högsk.,
Michel-seninst. (för teoretisk fysik m.m.) i Bergen samt
Hermetiklaboratoriet i Stavanger, finansierat av
den norska konservindustrien. — De två största
finska f. äro Statens tekniska
forskningsanstalt, nära förbunden med Tekniska högsk. i
Helsingfors, samt Pappersindustriens
centrallaboratorium, likaledes i Helsingfors. E.Bng;A.Lg.
Forskningsinstitutet för cement och betong, se
Svenska forskningsinstitutet för cement och betong.
Forskningsinstitutet för experimentell fysik,
Ve-tenskapsakad:s fysikaliska forskningslaboratorium,
beläget vid Freskati i Stockholm. Inst.
färdigställdes 1939 och utrustades särsk. med tanke på
de mest aktuella områdena inom fysiken:
atomfysik, särsk. kärnfysik. Sålunda uppfördes här
Sveriges första cyklotronanläggning (7 MeV). En
större cyklotron (25 MeV) är f.n. under
montering. Bland övriga större apparatutrustningar
kunna nämnas kaskadgenerator för 1,4 MV samt
en isotopseparationsanläggning. Inst:s chef är
sedan dess tillkomst prof. M. Siegbahn. L.Sk.
Forskningskommittén för lantmannabyggnader,
se Statens forskningskommitté för
lantmannabyggnader.
Forskningsråd, se Atomkommittén (i Suppk),
Flygmedicin (ang. Statens nämnd för flygmedicinsk
forsknings- och försöksverksamhet), Jordbrukets
forskningsråd, Statens samhällsvetenskapliga
forskningsråd, Statens forskningskommitté för
lantmannabyggnader, Statens kommitté för
byggnadsforskning, Statens medicinska forskningsråd, Statens
naturvetenskapliga forskningsråd och Statens
tekniska forskningsråd.
Forskål, Peter, naturforskare, se Forsskål.
Forslingsskyldighet, äldre kam., skyldighet för
jordbrukande allmoge att till Kronans,
indelnings-havarens el. enskild jordägares upplagsplats forsla
i säd o.a. naturaprodukter utgående skatt, tionde,
avrad o.d. Framfördes räntepersedlarna icke in
natura, ägde räntetagaren i stället njuta f o r s e
1-1 ö n. Vid grundskatternas förvandling i penningar
bortföll 1869 f. till staten, vid deras avskrivning
1900 även f. av tionden.
Forslund, Johannes Albert,
fackföreningsmän, politiker (f. n/4 1881), arbetade först vid
järnbruk och därefter under många år som
konduktör vid
Dala—Oc-kelbo—Norrsundets
järnväg. Han anslöt
sig tidigt till
nykterhets- och
fackföreningsrörelserna och blev
1918 ordf, i
Järnvägsmannaförbundet och i
febr. 1936 ordf, i
Landsorganisationen,
vars sekretariat han
tillhört sedan 1922. F.
innehade posten som
ordf, i
Landsorganisationen endast till
sept. 1936, då han
in
trädde i P. A. Hanssons 2:a ministär, där han
först var kommunikationsminister och sedan från
1938 till ministärens avgång i dec. 1939
socialminister. F. var led. av Arbetsdomstolen 1929
—36, av Socialdemokratiska arbetarpartiets
styrelse 1932—40. Sedan 1931 är han led. av F.k.
1940—41 var F. ordf, i utrymningskommissionen
och blev 1943 ordf, i den då tillsatta
järnvägs-kommittén. Som politiker har F. varit särsk.
starkt intresserad av sociala frågor och
järn-vägsväsendets förbättring, som han ivrigt verkat
för. [S.H.]B.;J.Sn.
Forsman, Otto Fredrik, ämbetsman (f. 2/i
1892), fil. lic. 1918 efter studier bl.a. vid
Tekniska högsk. F. var anställd som ingenjör vid
ab. C. E. Johansson, Eskilstuna, 1918—20, blev
avd.-ingenjör vid Statens provningsanstalt 1921,
avd.-chef 1939 och överdirektör 1943; var
speciallärare i materiallära vid Tekniska högsk. 1928
—43. F. har publicerat en mångfald skrifter spec.
rörande hållfasthetsegenskaper hos metaller.
Forsman. 1) Georg Zachris F., finländsk
historiker och politiker (1830—1903), se
Yrjö-Kos-kinen.
2) Jakob (Jaakko) Oskar F., den föreg:s bror,
rättslärare och politiker (1839—99), jur. dr 1874,
— 67 —
— 68 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
