Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fort Peck - Fortplantning - Fortplantningsblad - Fortplantningsorgan - Fortplantningsskott, reproduktiva skott - Fort Riley - Fort-Royal - Fortsatt brott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FORTSATT BROTT
Fort Peck [få’t pekk’], världens största
dammbyggnad, i. Missouri River i n.ö. Montana, USA,
byggdes 1934—39 för kraftutvinning och reglering
av floden. Dammkrönets längd är 2,75 km,
maxi-mihöjden 74 m, och c:a 75 mill. m3 jordfyllning
ha åtgått. Vattenmagasinet uppåt Missouri är 190
km långt.
Fortplantning. 1) Bot. F. hos växterna försiggår
ant. så, att celler el. av ett flertal celler bestående
komplexer frigöras och självständigt växa ut till
nya individer (vegetativ, könlös, agam
el. mo no gen f.), el. ock därigenom, att tvenne
gameter, en hanlig och en honlig, vilka var för sig
ej äro i stånd att utveckla sig, genom förening till
en zygot erhålla förmåga att bilda ett nytt
individ (könlig, sexuell el. digen f.). Hos
vissa encelliga växter, ss. bakterier, blågröna
alger, kiselalger, desmidiacéer och jästsvampar, sker
den vegetativa f. genom delning av
moderindivi-det, resp, genom knoppning, hos flercelliga ant.
genom stycken, som mer el. mindre tillfälligt skiljas
från växtkroppen, el. genom särskilda
fortplant-ningsorgan, olika hos olika växtgrupper. Hos ett
ett flertal alger och vissa svampar förekomma
sålunda svärmsporer, hos andra alger och svampar
sporer och konidier, hos lavar sporer och soredier,
hos mossor och ormbunkar sporer, hos dessa
ävensom hos blomväxterna vegetativa förökningsskott.
Den könliga f. är i s o g a m (kopulation i
egentlig bemärkelse), då de med varandra
sammansmältande gameterna äro sinsemellan lika, o o g a m
åter (befruktning i inskränkt mening), då dessa
med hänsyn till form, storlek, rörelseförmåga och
uppkomstsätt visa väsentliga olikheter
(sperma-tozoider och äggceller). Vid den isogama f.
förekomma ant., ss. hos många grönalger, självrörliga,
om svärmsporer erinrande planogameter
(zooga-meter), el., ss. hos kiselalger, konjugater och
algsvampar, aplanogameter, vilka sakna cilier. Hos
en del alger samt hos mossor, kärlkryptogamer
och blomväxter är den könliga f. förbunden med
generationsväxling. — Den könliga f.
genom sammansmältning av tvenne gameter och
den könlösa genom svärmsporer äro förbundna
genom övergångar. Så är könsmotsatsen t.ex. hos
släktet Uloth’rix bland grönalgerna föga starkt
utvecklad, i det att gameterna kunna gro var för sig
och utvecklas till nya individ, om de ej komma i
tillfälle att parvis sammansmälta, och de förhålla
sig därvid överensstämmande med svärmsporer.
På ett liknande sätt försiggår stundom
utvecklingen hos släktet Ectocar’pus bland brunalgerna. De
hanliga gameter, som ej förena sig med
hongame-ter, kunna utveckla sig självständigt men ge
upphov till individ, som äro svagare än
zygotindivi-den. Hos de högre svamparna är sporbildningen i
vissa fall föregången av en sammansmältning
mellan tvenne celler, och som gameter fungera därvid
stundom vanliga vegetativa celler. Jfr även
Par-tenogenes. -—■ Hos många växter har det visat
sig, att bildningen av sexualceller är beroende av
bestämda yttre inflytelser. Experimentatorn har
därvid möjlighet att genom förändring av dessa
faktorer, ss. näring, temperatur, transpiration,
substratets och det omgivande mediets
beskaffenhet, skapa betingelser för bildning av könlösa
sporer el. av könliga förökningskroppar. I allm.
le
der en försämring av de yttre betingelserna till en
retning, som utlöser bildningen av sexualceller.
Även hos högre växter lyckas det att på denna
väg framkalla blombildning och omvänt genom
skapande av möjligast gynnsamma
näringsbe-tingelser undertrycka produktionen av blommor
till förmån för en ökad vegetativ utveckling. Vid
odling av vissa till tropikerna överförda fruktträd,
t.ex. körsbärsträd, förlora dessa där helt sin
förmåga att utveckla blommor. Se vidare
Befruktning. G.
2) Zool. I huvudsak kan man hos såväl de
en-som flercelliga djuren urskilja en könlös och en
könlig f., ehuru en skarp gräns mellan dessa i
vissa fall knappast kan upprätthållas. — Hos de
encelliga sker den könlösa f. ant. genom
knoppning el. delning (se Celldelning); i senare fallet
klyva sig individerna i 2 lika hälfter el. uppstå en
hel del individer därigenom, att kärnan delar sig
i ett stort antal stycken, kring vilka plasman
grupperar sig. Stundom framgå ur dessa multipla
delningar sporer, svärmsporer el. gameter, ant. lika
i byggnad (isogameter) el. olika
(anisoga-meter), bestämda för könlig f., i det att två
individer sammansmälta med varandra. Slutl.
förekommer också hos infusorierna konjugation (se
Befruktning), en övergående kopulation mellan två
individer, som efter utbyte av kärnsubstans skilja
sig från varandra. — Hos de flercelliga sker den
könlösa f. ant. genom tvär- el. längsdelning el.
knoppning, varvid ofta djurstockar uppstå,
stundom genom bildning av stoloner el. genom
lacera-tion*, avskiljande av stycken av djuret med ant.
påbörjad regeneration, innan styckena avskiljas,
el. fragmentering med efterföljande regeneration.
En särskild form av könlös f. är bildningen av
gemm’ulae* och statoblaster*. Den könliga f. sker
genom spermiens befruktning* av äggcellen; dock
sker i vissa fall utveckling av den senare utan
föregående befruktning: partenogenes*. Hos såväl
de en- som flercelliga förekommer
generationsväxling*. O.Cn.
Fortplantningsblad, gemensam beteckning för de
könliga bladen, ståndar- och fruktblad, som äro
utmärkande för högre växter. Se Blomma, sp. 230.
Fortplantningsorgan, se Könsorgan.
Fortplantningsskott, reproduktiva skott,
de i regel förkortade skott, som bära könliga blad,
ss. hos högre växter blomman, ävensom sådana
vegetativa skottdelar, genom vilka växter spridas
på könlös väg, ss. stamknölar och vissa slag av
rhizom, lökar, utlöpare, adventivskott och
grodd-knoppar.
Fort Riley [få’t rai’li], ort i n.ö. Kansas, USA, vid
Kansas River närmast n.ö. om Junction City; 2,208
inv. (1940). Till F. är Army Ground General School,
en för alla utexaminerade officerare gemensam
officerskurs, förlagd. Dessutom finns där sedan
gammalt en ridskola, Cavalry School.
Fort-Royal [få’r-rpajall’], stad, se Fort-de-France.
Fortsatt brott, straffr., en art av sammanträffande
av brott, s.k. brottskonkurrens. F. utmärkas därav,
att ett flertal brottsliga handlingar, som var för
sig uppfylla betingelserna för ett brott och icke
åtskiljas av en mellankommande straffdom, stå i
så nära inbördes sammanhang, att de erhålla ett
(enda) straff. — Litt.: C. Sjunnesson, ”Det
fort
— 101 —
— 102 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
