- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Andra upplagan. 10. Fonologi - Förmak /
103-104

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fortsatt brott - Fortsatt resa - Fortschrittliche Volkspartei - Fortschrittspartei - Fort Smith - Fort Sumter - Fortsättningskassa - Fortsättningsskola - Fortsättningsskolstyrelse - Fortuna - Fortunae filius - Fortunalism - Fortunas hjul - Fortunatov, Filipp Fjodorovitj - Fortunatus (folkbok)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FORTSATT RESA

satta brottet” (1900); SOU 1937:24 och K.m:ts
proposition 1938:191.

Fortsatt resa, folkr. Vid avgörande om en vara
är krigskontraband el. ej, må krigförande makt enl.
reglerna för f. taga hänsyn ej blott till varans
uppgivna bestämmelseort utan även till den
slutliga destinationen efter lossning från neutralt
fartyg. I Londondeklarationen 1909 godkändes
regeln om f. beträffande s.k. absolut
krigskontraband men förkastades för villkorligt kontraband.
Under i:a världskriget tillämpades den dock för
båda varuslagen.

Fortschrittliche Volkspartei [fårhjritlixa [-fål’ks-partäi],-] {+fål’ks-
partäi],+} tyskt politiskt parti, uppstod 1910 genom
sammanslagning av Freisinnige Volkspartei,
De-mokratische Vereinigung, Freisinnige Vereinigung
och Deutsche (Süddeutsche) Volkspartei. Vid
partiets bildande räknade man 49 mandat, 1912—18 var
siffran 42. Efter revolutionen gick F. upp i
Deutsche demokratische Partei, vars kärna det då
utgjorde. F. var ett v.-liberalt parti och räknade
många erkänt dugliga politiker, Fr. Naumann,
Ernst Müller-Meiningen m.fl.

Fortschrittspartei [fåPtJritspartäi], se Deutsche
Fortschrittspartei. Jfr Fortschrittliche Volkspartei.

Fort Smith [få’t smij/], stad i Arkansas, USA, vid
Arkansas River och intill gränsen mot Oklahoma;
36,584 inv. (1940). F. är centrum i ett rikt
jordbruksdistrikt och har kolgruvor i omgivningarna.

Fort Sumter [få’t snnPtaj, amerikansk befästning,
belägen på en ö utanför Charleston, South
Carolina. Se Nordamerikanska inbördeskriget.

Fortsättningskassa var enl. 1910 års lag om
sjukkassor sådan sjukkassa, vilken endast avsåg
att bereda sjukhjälp åt medl. av andra sjukkassor
för tid, för vilken dessa medl. på gr. av redan
åtnjuten sjukhjälp icke voro berättigade till
fortsatt understöd. Genom 1931 års sjukkassereform
upphörde denna typ av sjukkassor i Sverige. Se
Sjukkassa.

Fortsättningsskola, skola, som bygger direkt på
folkskolan. F. har alltsedan 1877 erhållit
statsunderstöd och var från såväl skoldistriktens som
lärjungarnas sida frivillig till 1918, då den blev
obligatorisk genom K.m:ts stadga för f. av 16/9 d.å.
Denna stadga jämte ändringar genom k.k. "/e 1940
är normerande för f:s nuv. utformning. F. har
till uppgift ”att såsom praktisk ungdomsskola
grundlägga och förbereda de ungas utbildning för
deras levnadsyrke och befordra deras framtida
medborgerliga duglighet, allt under det den syftar
till att vidga deras allmänna bildning och främja
deras sedliga utveckling”. F. har två
huvudformer: den allmänna, där undervisningen
erhåller en allmänt praktisk läggning, och den y
r-kesbestämda, där undervisningen samlar sig
kring visst yrke el. viss grupp av yrken. I de
skoldistrikt, där ortens arbetsliv och övriga
förhållanden så möjliggöra, bör yrkesbestämd f.
komma till stånd. I anslutning till det praktiska
arbetslivet och efter ortens behov kan f.
anordnas som yrkesbestämd med jordbruks-,
skogsbruks- el. fiskeriundervisning, med hantverks-,
handels- el. industriell undervisning och med
undervisning i kvinnlig slöjd och hushållsgöromål.
Den teoretiska undervisningen kan, där så är
möjligt, förenas med praktiskt arbete i verkstad,
skol

kök, på lantgård etc. Förutom arbetskunskapen
äro skolämnena i den yrkesbestämda f. modersmål
och medborgarkunskap, vilka äro huvudämnen
även i den allmänna f., där arbetskunskapen är
ersatt av naturkunnighet. Undervisningstiden skulle,
då f. grundades på den 6-åriga folkskolan, utgöra
minst 360 undervisningstimmar, fördelade på 2
(undantagsvis 3) årskurser. I skoldistrikt, där den
obligatoriska 7:e årsklassen av folkskolan införts,
omfattar f. en årskurs med 180
undervisningstimmar. Skoldistrikt, där obligatorisk 8-årig folkskola
inrättats, kan befrias från skyldighet att anordna
f. Skoldistrikten kunna samla kursen på ett
mindre antal veckor årl. el. breda ut den över en
längre tid med minst 2 tim varje undervisningsdag.
Undantagsvis kunna 2 el. flera skoldistrikt förena
sig om en gemensam f. Lärjunges f.-plikt inträder
i regel vid början av den årskurs, som anordnas
närmast efter det läsår, då avgångsbetyg från den
egentliga folkskolan el. vitsord om motsv.
kunskaper erhållits, och upphör senast, då den
skol-pliktige fyllt 18 år. I vissa fall kan f.-plikten
fullgöras i lärlingsskola. Den, som åtnjuter
undervisning i högre läroanstalt, skall därmed anses
fullgöra sin f.-plikt. Arbetsgivare är skyldig att lämna
den skolpliktige nödig ledighet för att fullgöra
sin skolgång. Där föräldrar el. målsmän icke äga
möjlighet att bekosta lärjunges skolgång, kunna
de av skolstyrelsen erhålla understöd. F. anordnas
som s.k. ersättningsskola* för vissa
elever. — För undervisningen i arbetskunskap
erfordras facklärare med av Skolöverstyrelsen
meddelad behörighet. Lärare i övriga ämnen måste
inneha kompetensintyg från Statens
folkskolinspektör. Lön utgår i form av timarvode, vilket
skall utgå med minst ett belopp, motsv. av
kommunen erhållet statsbidrag för undervisningstimme.
— Om folkskolan enl. 1946 års skolkommissions
förslag kommer att omfatta ett ökat antal
obligatoriska årsklasser, torde f. småningom komma
att upphöra i sin nuv. form. Lll.

Fortsättningsskolstyrelse, se Folkskolestyrelse.

Fortu’na, rom. myt., fornitalisk lycko- och
ödesgudinna, dyrkades i Rom sedan Servius Tullius
under flera binamn och hade i Antium och
Prae-neste berömda kultplatser. I konsten avbildas F.
med klot, hjul (se Lyckans hjul) el.
ymnighets-horn som attribut. F. närstående var Fors (el.
Fors F.), personifikation för slumpen. Jfr Tyche.

Fortu’nae fi’lius (lat.), lyckans guldgosse (eg.
son) (Horatius, ”Satirer”, 2:6, 49).

Fortunalism’, fil., se Pragmatism.

Fortunas hjul, se Lyckans hjul.

Fortunatov [fartona’taf], Filipp
Fjodoro-v i t j, rysk språkforskare (1848—1914), prof, i
Moskva 1875. Banbrytande äro F:s geniala
utredningar av de baltoslaviska språkens
betoningsför-hållanden, bl.a. konstaterandet av en
genomgripande accentförskjutningslag (den s.k.
saussure-for-tunatovska regeln).

Fortuna’tus (lat., den lycklige), en folkbok (se
Folkböcker), vars tyska original diktats o. 1450.
Det första tyska trycket bär årtalet 1505, det
första svenska 1651. F.ö. har F. varit spridd i
de flesta av Europas länder. F. är en löst
komponerad berättelse, som nära nog kan kallas
pika-reskroman, om resor och varjehanda spännande

— 103 —

— 104 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 25 14:33:35 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/2-10/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free