Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fossila spår - Fossila växter - Fossilisation - Fossombronia - Fossombroniaceae - Fossores - Fossum, Fossum Verk - Fostat, Masr al-Fostat - Fostbrödralag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOSTBRÖDRALAG
utfyllts med material av något avvikande
beskaffenhet (se Chondrites, Cruziana, Fukoidsandsten,
Scolithus). I vissa avlagringar äro f. särsk.
vanliga, ss. i den underkambriska sandstenen, i den
jurassiska litografiska stenen (bl.a. fotspår av
di-nosaurier) samt i kritans och tertiärens flysch.
Samtliga de nämnda äro marina bildningar. Även
vissa kontinentala sediment utmärka sig för
rikedom på f., särsk. den brokiga sandstenen (se
Chi-rotherium), i vilken andra fossil äro sällsynta.
Studiet av gång- och löpspår efter mesozoiska
reptiler (jämte ovan nämnda bl.a. Iguan’odon i v. och
mell. Europas wealdenbildningar) har lämnat
värdefulla upplysningar om dessas anatomi och
biologi. Kännedomen om f., i c h n o 1 o g i (till grek.
ichnos’, spår), utgör en särskild gren av
paleontolo-gien. — Jfr Fossilisation. G.R.
Fossila växter, se Fossilisation och Paleobotanik.
Fossilisatio’n (se Fossil). Den ojämförligt största
delen av växt- och djurvärld i hav och på fastland
förstöres fullständigt kort efter döden under
inverkan av biologiska, kemiska och mekaniska agentier.
Särsk. är så fallet med landorganismer. Ett i
förhållande till totalmängden mycket ringa antal individ
bevaras emellertid helt el. delvis under längre el.
kortare tid som fossil efter att ha genomgått
vissa processer, sammanfattade under
benämningen f. Vanl. sker f. därigenom, att i samband med
den omgivande bergartens diagenes en
minerallösning genomdränker och som
pseudomor-f o s helt el. delvis ersätter förefintliga organiska
strukturer. De viktigaste av härvid verksamma
mineral äro följande: a) Karbonat: kalcit, som är
det allmännaste ersättningsmedlet; dolomit;
järn-spat. b) Sulfat: gips, c) Fosfat: fosforit
(kalciumfosfat); vivianit. d) Oxider och hydroxider:
kisel-syra (kalcedon, agat, opal), utomordentligt
beva-ringsmedel bl.a. för mikrostrukturen hos trä;
li-monit. e) Sulfider, vilka i motsats till de förut
nämnda ange reduktionsprocesser och därför äro
vanliga i bituminösa sediment: pyrit; markasit. f)
Silikat: glaukonit. g) Bitumina: asfalt; ozokerit;
bärnsten. — Med undantag av kitinösa
hudskelettbildningar hos vissa evertebrater (ss. graptoliter,
conularier) bevaras genom f. i regel endast sådana
skelettdelar, som äro rika på oorganiska salter,
under det att mjukdelar sällan undgå total
förstörelse. Intressanta ex. på att så dock under
gynnsamma omständigheter kan vara fallet
erbjuda mammutkadavren i Sibiriens tundra, hos
vilka muskulatur, hårbeklädnad etc. bevarats
genom infrysning, samt den med ozokerit
impregnerade kropp av ullhårig noshörning, som träffats
vid Staurunia i östgalizien. Rörande omvandling i
likvax se Adipocire. I trakter med ökenklimat,
där marken dessutom ofta är starkt salthaltig, kan
naturlig mumifiering inträffa Qfr även Trachodon).
En föreställning om mjukdelarnas beskaffenhet
kan man vidare få hos organismer, som omedelbart
efter döden inbäddats i ett sediment av tillräcklig
täthet att hindra lufttillträde och vattencirkulation.
Detta har inträffat med sjögurkor, maskar och
andra mjuka organismer i Burgess shales och med
olika djurarter i den litografiska stenen* vid
Soln-hofen, som framgår av fynd, visande avtryck av
mjukdelar. Till samma kategori höra avgjutningar
av gastralhåligheten hos medusor i den
under
kambriska sandstenen vid Lugnås. Även
landorganismer kunna bevaras på liknande sätt, t.ex. i
ask- och lössavlagringar. I slamlager i den
tertiä-ra brunkolen i Geiseltal nära Halle ha under de
senaste åren gjorts enastående fynd av tropiska
insekter med bibehållna färger samt av
ryggradsdjur med kroppsbetäckning, muskler, nerver och
hjärna i sådant skick, att de kunnat undersökas
mikroskopiskt. Ung. likåldriga härmed äro de
djur- och växtdelar, som indränkts i den till
bärnsten hårdnade kådan från vissa barrträd, som
bildade dåtidens skogar i östersjöområdet. Själva
den organiska substansen hos bärnstensinkluserna
är vanl. reducerad till ett minimum, men återgives
i minutiösa avtryck. Vidare må nämnas, att
avtryck av fjädrar, blad o.d. ej äro sällsynta i
kalktuff samt att särsk. växtvävnader bevaras genom
inkolning, varvid i gynnsamma fall de finaste
detaljer i den mikroskopiska byggnaden kvarstå. —
Om de organiska delarna helt upplösas efter
in-bäddningen i ett sediment, komma de att bevaras
som avtryck, återgivande den yttre formen
och skulpturen. Utfyllas hålrummen i bergarten
sekundärt, erhållas avgjutningar av fossilens
insida, s.k. stenkärnor. Sådana äro vanliga
särsk. i porösa, för vatten genomträngliga
sediment, t.ex. sandsten. — Spår av den ursprungliga
färgteckningen återfinnas endast mycket sällan på
skal, som undergått f. G.R.
Fossombro’nia, levermossläkte av fam.
Fossom-bronia’ceae med o. 40 arter, utbredda över större
delen av jorden, små, krusiga, med nedliggande,
kort stam, som bär violetta rothår och i 2 rader
ställda, vanl. oregelbundet flikiga blad.
Arkego-nierna omgivas ej av skärmblad, men efter
befruktningen utväxer ett vid mynningen flikat svepe
(pseudoperiant). Den klotrunda sporkapseln sitter
på ett kort skaft och öppnar sig vid mognaden
i 4 el. flera lober. I Sverige finnas 3 arter, av
vilka den vanligaste är F. DumortiPri, växande på
torv- el. dyjord vid sjöstränder. W
Fossombronia’ceae, fam. av ordn. Metzgeria’les
bland levermossorna, foliösa el. tallösa formei
med de könliga organen direkt på bålens översida.
I Sverige finnas 5 släkten: Bla’sia, Fossombro’nia,
Moèfchia, PaUavici’nia och Pell’ia.
Fosso’res, insektgrupp, se Grävsteklar.
Fossum, F. Verk, egendom i Telemark fylke
i Norge, 5 km n.v. om Skien. F. var urspr.
landets äldsta järnverk; redan 1539 byggdes här en
masugn, vilken 1867 nedlades och efterträddes av
sågverk, senare även av träsliperi. Till F. höra
c:a 325 km2, huvudsaki. skogsdomäner. Den stora
huvudbyggnaden i förnämlig empirstil uppfördes
1811—18 av ståthållaren S. Lövenskiold, vars släkt
F. tillhört sedan 1739. — Litt.: ”F. Verks historie
gjennem 400 år” (1939).
Fostat, Masr a 1-F o s t a t, se al-Fustat.
Fostbrödralag, ett i den nordiska forntiden under
högtidliga ceremonier ingånget förbund mellan två
el. flera män, varigenom de i vissa fall kommo
till varandra i samma rättsliga och sociala
förhållande som köttsliga bröder. De övertogo
skyldigheten att hämnas fosterbroderns dråp, resp,
bispringa dråparen, fingo rätt till mansbot för den
dödade och till arv efter den döde samt hade att
besörja, vad som hörde till dödskulten. Vid in
— 121 —
— 122 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
