Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fosterfördrivning - Fosterföräldrar - Fosterhem - Fosterhemsförmedling - Fosterhinnor, fosterhöljen - Fosterhöljen - Fosterlandsstiftelsen - Fosterljud - Fosterläge - Fosterländska folkrörelsen - Fosterländska fronten (Österrike) - Fosterländska fronten (Bulgarien) - Fosterländska förbundet (Stockholm)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOSTERFÖRÄLDRAR
Foster av en haj.
gb gulblåsa, gg gulgång, som
förenar fostret (f) med gulblåsan, a
artärer och v vener i gulblåsan.
till dessa rön och förmodligen även av
befolk-ningspolitiska skäl förbjöds f. på sociala
indikationer 1936. — Som fosterfördrivningsmedel brukades
förr allahanda medikamentösa medel, i Sverige
intill 1900 mest fosfor, som framkallade f. genom
en allmän förgiftning hos modern, av vilken hon
själv ofta dog. Numera framkallas f. nästan
uteslutande genom direkta ingrepp på livmodern,
vilka som sagt i okunnig hand ofta medföra svåra
skador. — Ur medicinsk-etisk synpunkt är det
svårt el. omöjligt att göra skillnad mellan f. och
barnamord*, i båda fallen släckes ett liv, som
redan existerar och har anspråk på läkarens skydd.
— Litt.: ”Betänkande i abortfrågan” (i SOU,
1944:51). L.O.;A.G.
Fosterföräldrar, se Fosterbarn, Adoption och
Barnafostrare.
Fosterhem, enl. lagen om samhällets barnavård
1924 enskilt hem, vari fosterbarn* i denna lags
mening mottagits. Jfr Fosterhemsförmedling.
Fosterhemsförmedling, verksamhet för att skaffa
barn lämpligt fosterhem. F. bedrives av
barnavårdsnämnderna med hjälp av länsstyrelsens
bar-navårdsassistenter, vilka 1945 ersatte de av
Allmänna barnhuset* avlönade barnavårdsombuden
(se även Barnavårdsförbund och Barnavårdsbyrå).
1948 ha åtskilliga barnavårdsförbund på nytt
anställt barnavårdsombud och fått ekonomiskt bidrag
därtill av Allmänna barnhuset. I län, där särskilt
barnavårdsombud på detta sätt tillsatts, är
barna-vårdsassistenten befriad från direkt medverkan
vid f. A.E.
Fosterhinnor, fosterhöljen, benämnas de
tre hinnor, serösa hinnan, amnion och
a 1 1 a n t o i s*, vilka hos de högre ryggradsdjuren
(kräldjur, fåglar och
däggdjur)
uppkomma kring fostret
(se fig. 6 vid
Embryologi och fig.
1 vid
Fosterutveckling). Nämnda
djur kallas därför
Amnio’ta, till
skillnad från de
lägre ryggradsdjuren
(fiskar och
grod-djur) som sakna
f. och kallas Anam’-
nia (fig.). Ytterst omgives fostret hos
kräldjur och fåglar av den serösa hinnan och
innerst av amnion. Denna, den s.k. amnionsäcken,
fylles med en äggvitehaltig vätska, i vilken
fostret hålles svävande och därigenom skyddas från
ensidigt tryck. Från bakre delen av ändtarmen
hos fostret anlägges allantois som en
säckfor-mig utbrytning, vilken växer ut mellan amnion
och den serösa hinnan. Allantois, som är rikt
försedd med blodkärl, utgör ett viktigt organ
under fosterlivet. Den tjänstgör näml, både
som andnings- och näringsorgan. Från den
gulan omgivande äggvitan uppsuges den näring,
som tillföres fostret. Hos kloak- och pungdjur
äro f. utbildade på samma sätt som hos
kräldjur och fåglar, men hos övriga däggdjur, vilkas
foster genom den serösa hinnan och allantois
träder i nära förbindelse med livmoderväggen och
från modern erhåller sin näring, ha de utvecklats
på ett särskilt sätt. Allantois sammanväxer med
den serösa hinnan, och från denna utgå med käil
rikt försedda, fingerlika utskott (villi) in i
livmoderns slemhinna. Den på detta sätt omdanade
serösa hinnan benämnes chofion, och de djur, som
äro försedda med en dylik, kallas Choria’ta, till
skillnad från kloak- och pungdjuren, vilka sakna
chorion och därför kallas Achor’ia. Bland till
Cho-riata hörande däggdjur särskiljas med hänsyn
till chorions utveckling två grupper. Den
första, till vilken svin och uddatåiga hovdjur m.fl.
höra, ha utskotten på chorion ungefär likformigt
utbildade, under det att hos de övriga utskotten
på vissa områden äro betydligt starkare än på
andra och bilda en s.k. placen’ta (moderkaka). Den
förra gruppen har man kallat Aplacenta’lia
(saknande placenta) och den senare Placenta’lia.
Moderkakan visar såväl till sin form (skivformig hos
apor och människor m.fl., ringformig hos
rovdjuren) som till sin förbindelse med livmoderväggen
stora olikheter. Så är hos idisslarna, de s.k.
Ade-cidua’ta, förbindelsen täml. lös, varför
fosterplacen-tan lätt skiljes från livmoderväggen. Hos de
övriga (apor och människor m.fl.) råder en stark
sammanväxning, så att större delen (decid’ua) av
livmoderns slemhinna följer med fosterplacentan
som efterhörd vid födelsen. Denna grupp
benämnes därför Decidua’ta, och hos dem bildar sålunda,
efter det fostret fötts, livmoderns inre en öppen
såryta. Om. denna infekteras, uppstår vad man hos
människan kallar barnsängsfeber. H.W.
Fosterhöljen, se Fosterhinnor.
Fosterlandsstiftelsen, se Evangeliska
fosterlandsstiftelsen.
Fosterljud kallas fostrets hjärtslag, vilka kunna
uppfattas genom moderns bukvägg. De utgöra ett
säkert bevis på havandeskap och att fostret lever.
Deras frekvens är betydligt hastigare än hos en
vuxen, o. 120—140 i min. Om fostret råkar i fara
att kvävas (asfyxi), märkes detta först på att f.
bli långsamma, i vissa fall ända ned till 60—70 i
min. Fortsätter asfyxien, blir frekvensen sedan
abnormt hastig, därefter bli de oregelbundna och
upphöra slutl. Ett noggrant avlyssnande av f.
under förlossning är alltså nödvändigt för att i tid
upptäcka en hotande fara för fostret. —
Auskul-tationen av fosterljuden infördes av Lejumeau de
Kergaradec 1821 och utgör ett av de största
framstegen för förlossningskonsten i nyare tid. E.E-M.
Fosterläge, se Havandeskap.
Fosterländska folkrörelsen, fi. Isänmaallinen
kan-san-liike, se I.K.L.
Fosterländska fronten i Österrike, se
Vaterlän-dische Front.
Fosterländska fronten, bulg. Otecestven front,
motståndsrörelse och partikoalition i Bulgarien,
bildad under 2:a världskriget. Se Bulgarien, sp.
303—304-
Fosterländska förbundet, politisk organisation,
bildades i Stockholm 2% 1893, hade enl. sitt
program till syfte bl.a. ”vidmakthållande och
utveckling av landets näringsliv genom befordrandet av
en nationell politik vid den ekonomiska
lagstiftningen”. Det ville vidare medverka till reformer
på det beståendes grund men ”bekämpa
socialistisk och all annan samhällsupplösande agitation”,
— 127 —
— 128 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
