Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fosterutveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOSTERUTVECKLING
Fig. 7. Fotografi av ett 13,? mm långt foster av
människa.
Fig. 9. Schemata, visande wolffska (de yttre på fig.)
och tnüllerska (de inre på fig.) gångarnas öde. Överst
hos ett honligt, underst hos ett hanligt foster av
människa. De streckade partierna försvinna, de utdragna
stå kvar.
Den definitiva njuren, sådan den finnes hos högre
ryggradsdjur, uppstår ur en särskild
mesenkym-massa, där nya glomeruli och kanaler utbildas, som
träda i förbindelse med utförskanaler, uppkomna
genom förgreningar från ett särskilt från nedersta
delen av wolffska gången framväxt rör, den
definitiva urinledaren (ureteren). — Könskörtlarna
anläggas på urnjurarnas insidor, och samtidigt
därmed utbildas ett par rörformiga gångar, de
mül-lerska gångarna, av i stort samma utsträckning och
förlopp som de wolffska. Hos hanliga individer
träda emellertid de secernerande könskanalerna
som nämnts i förbindelse med wolffska gången
genom de ovan nämnda tvärgående
urnjurkana-lerna, varigenom utförsvägar för de hanliga
könskörtlarna bildas. De müllerska gångarna behövas
ej utan tillbakabildas så gott som fullst. Hos de
honliga individerna däremot kvarstå de müllerska
gångarna som utförsgångar för de i äggstocken
bildade äggen. De bli till äggledare, livmoder och
slida, under det att de wolffska gångarna så gott
Fig. 8. Människoägg från början av 8:e veckan, öppnat
genom bortklippning av v. ägghalvan, så att fostret
synes. Förstoring c:a 1,5 ggr.
som helt försvinna (fig. 9); senare undersökningar
ha dock gjort troligt, att slidan bildas från dessa
wolffska gångar. — Kärlsystemet härstammar
också från mesodermet. Hjärtat utbildas från
pariga kärlrör (fig. 3), vilka sammansmälta i
mittlinjen till ett oparigt anlag (fig. 5). Kring
hjärtat utbildas från det kroppshålan beklädande
mesenkymet hjärtsäcken. Slutl. uppkomma
flerstädes inom mesodermets områden kroppens
stödjevävnader, bindväv, brosk och ben samt den glatta
muskulaturen. — Entodermet, det inre
groddbladet, bildar inom fostret urtarmen. Denna
ut-göres till en början endast av två ficklika
instjälp-ningar, en åt fostrets huvuddel, framtarmen, och
en åt dess bakdel, baktarmen. I den mån fostrets
huvud och svans tillväxa, förlängas dessa
inbukt-ningar och antaga formen av ett rör, vilket
genomdrager fostret i större delen av dess längd och blott
i sitt mittparti till en tid genom en smal gång,
gulgången, bibehåller sin förbindelse med
gulblå-san (fig. 1 och 5). Först senare sker ett
genombrott utåt huden, dels i fostrets huvudparti, där
munöppningen bildas, dels i dess svansparti, där
analöppningen uppstår. På framtarmens i
halsregionen belägna del uppkomma på sidorna 4 par
i det närmaste tvärställda rännformiga
utbukt-ningar — anlagen till gälspringor —, vilka från
hudpartiet mötas av liknande invikningar. Genom
dessa bildningar uppkomma hos fiskar och
amfi-bier gälspringorna. Hos högre ryggradsdjur sker
icke något genombrott; gälanlagen äro här av
övergående natur och försvinna snart. I anslutning till
det främsta gälanlaget utbildas dock bl.a.
mellan-örat. Från framtarmens ventrala yta uppstå tidigt
två knoppar, som utväxa till rörformiga
bildningar. Detta är första anläggningen av luftstrupe och
lungor (fig. 5). De dela sig snart och växa vidare
trädformigt, småningom utbildande bronkialträden.
Inväxningen sker i mesoderm, som utbildas till
stödjande bindväv, brosk och glatt muskulatur
inom lungan. Omkring det hela framväxa
lungsäckarna från kroppshålan och skiljas snart från
— 133 —
— 134 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
