Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fotbeklädnad - Fotbindning - Fotbjudning - Fotboll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOTBOLL
alltmer utvecklade stadsväsen och rika uppsving
i hantverket medförde stark utveckling inom
tillverkningen av f. Skomakeriet började bedrivas
hantverksmässigt. Den höga mjuka läderstrumpan
med överfallande krage, svår att typologiskt skilja
från stöveln, kom i bruk. 1300- och 1400-talens
skor voro spetsiga (snabelskor*), nående över
vris-ten och vanl. snörda vid sidan. Som skydd vid
dåtidens dåliga väglag buros utanpå skorna
träbottnar, patinor, med en rem över vristen och
ett par höga tvärgående åsar under. 1500-talets
början förändrade fullständigt skons form och
gjorde den oerhört bred i tån (oxmulefason).
Ovanlädret var mycket knappt. Sulorna, som
småningom tillkommit under senmedeltiden, gjordes nu
tjockare. Mot 1500-talets mitt och senare drogs
ovanlädret högt upp över
foten. Klackar började
begagnas och ha aldrig
sedan blivit bortlagda
i mansfotbeklädnaden.
Från 1500-talets slut
och fram till nästa årh:s
slut begagnades av män
rätt höga skor, prydda
med skorosor, senare
med öglor, varjämte
stora spännen blevo
moderna, vilka brukades
hela 1700-talet. Jämte
skor buros även
stövlar, som på 1500-talets
slut och 1600-talets
början voro rätt höga och
trånga men på 30-åriga
krigets tid blevo
mycket vida i skaften
(kragstövlar) och låga. Mot
1600-talets slut voro
stövlarna åter
trång-skaftade och höga (Karl
XII:s typ). Kragen på
stövlarna drogs vid ritt
upp över knät.
Damskorna på 1500-talet voro ej mycket olika
männens. De höga klackarna började dock nu
brukas och tillhörde modedräkten hela 1600- och
1700-talen fram till revolutionstiden. Tån skulle vara
tvär under 1600-talets slut och 1700-talets början,
senare spetsig. Damskorna gjordes nu ofta i siden
och allehanda lyxstoffer. — Revolutionstiden
bortlade de höga klackarna på damskorna, dessa blevo
tunna, lätta och t.o.m. av sandalform (antik
förebild). Klackar kommo ej igen förrän på 1850-talet.
Då kommo även kängor i bruk, ofta av tyg, knäppta
el. snörda. Knäppkängor kommo ur bruk under
1900-talets första årtionde, snörkängor ävenledes
något årtionde senare utom för vintersport. —
Männens f. förändrades ej så radikalt genom
re-volutionsmodet, men halvstövlar blevo vanliga för
de nu trekvartslånga, strama byxorna. Till
långbyxor brukades lågskor, ej olika nutidens,
därjämte snörkängor. Resårkängor kommo i bruk på
1800-talets mitt och brukades ännu in på detta årh.
i borgerliga kretsar ganska allmänt.
Knäppkängor, gärna i lack, tillhörde den eleganta herrdräkten
från 1880-talet och väl ett 30-tal år framåt. Som
bal
En av Karl XII:s
kragstövlar. Livrustkammaren.
skor ha låga pumps med enkel rosett brukats ända
från tidigt 1800-tal. Stövlar kommo ur bruk, utom
för militärer, i och med långbyxans seger. —
Under 1900-talet ha allehanda sportskoformer införts.
Jfr Galoscher, Skotillverkning, Strumpor och
Träskor. — Litt.: E. Jäfvert, ”Skomod och
skotillverkning” (1938), ”En bok om skomakeri” (1941); R. T.
Wilcox, ”The mode in footwear” (1948). I.
Fotbindning, kinesisk sedvänja, varigenom
kvinnornas fötter förkrympas, vilket anses vara ett
viktigt skönhetsmoment. Från 5—8-årsåldern snör
man åt foten med bindlar, som aldrig avtagas,
varvid först de fyra mindre tårna vikas in under
fotbladet och sedan hälen dragés ihop med stortåns
bas, så att hålfotens ben bilda en månformig kurva.
Härigenom förkortas foten, ofta ned till blott 3
tums längd. Foten hålles även efter fullbordad
krympning snörd — annars kan den ej bära
kroppstyngden —, och foten får ej bilda vinkel mot benet
utan står nedsträckt som en direkt fortsättning.
Vaden atrofieras kraftigt, och rörelseförmågan
begränsas starkt. Talrika dödsfall genom
varbildningar, kallbrand m.m. förekomma. Sedvänjan,
som är åtskilliga hundra år gammal, ehuru man ej
kan säkert fastställa dess upphov, har icke
förekommit hos manchuerna, hakka, bergsstammarna
(miao-tsi etc.) el. Kantons flodbefolkning men
annars varit allmän i landet. På senaste årtionden
har den kraftigt motarbetats, och särsk. efter
revolutionen 1911 är den ställd på stark
avskrivning. B.K.
Fotbjudning, se Havandeskap.
Fotboll, spel med stor, luftfylld boll; det f.n.
mest populära bollspelet i alla civiliserade länder.
Den i Sverige spelade f. är den mest brukliga
formen, den s.k. association football*. Andra
former äro Rugby football (se Rugby), amerikansk
f. och australisk f. (avarter av rugby). — Man
har hittills ej kunnat påvisa, var förebilderna till det
nuv. fotbollsspelet urspr. äro att finna. Troligt
är dock, att såväl spartanernas epis’kyros som
romarnas spel med de stora, luftfyllda follis företedde
likheter åtm. med rugby. Ett långt före Kr.f. i
Kina brukligt lagspel med stor, fylld boll, som
sparkades el. slogs med knutna handen, torde även
höra till f:s föregångare. Vad man med säkerhet
vet, är, att under medeltiden mer el. mindre
likartade former av f. spelades såväl i England och
Skottland som i Frankrike och Italien. Flerstädes
förbjuden på gr. av de råa former spelet tagit,
kom f. sedan en längre tid ur bruk och spelades
i början av 1800-talet med undantag av delar av
n.v. Frankrike och några enstaka städer i
England nästan uteslutande i de gamla engelska
internatskolorna Eton, Rugby, Harrow m.fl. Man hade
här länge svårigheter att enas om gemensamma
regler. Mot övriga stod Rugby, som ville, att
bollen skulle spelas med både händer och fötter. 1848
fastställdes emellertid regler för skolorna, de s.k.
Cambridge rules, vilka med sina mera humana
bestämmelser sedan legat till grund för
associations-fotbollen, uppkallad efter det 1863 i London
bildade engelska fotbollsförbundet (Football
Association). Detta antog s.å. med avvisande av
rugby-anhängarnas förslag (löpning med buren boll m.m.)
regler av Eton-typ. Till följd härav separerade
motståndarna och bildade 1871 Rugby Football
Uni
— 141 —
— 142 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
