Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fotboll - Fotbollförbundet - Fotbollsmärken - Fotbollsstadion - Fotcirkel - Foteviken - Fotfel - Fotfolk - Fotheringhay - Fotios (patriark) - Fotios (patriark) - Fotism - Fotklo - Fotknöl - Fotkyss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOTKYSS
spelare, att med handen hålla (även med utsträckt
arm el. med del av denna hindra) el. knuffa, att
eljest på ett våldsamt el. farligt sätt el. bakifrån
angripa en moståndare samt att avsiktligt använda
händerna att hålla, slå el. bära bollen (hands). Vid
brott mot reglerna tilldömes vanl. motsatta laget
frispark från den plats, där felet begåtts.
Härvid får felande lag ej befinna sig närmare än 9,15
m, utom när de stå på egen mållinje mellan
målstolparna. Bollen får gå direkt i mål vid frispark,
dömd för ojust spel el. hands. För vissa avsiktliga
förseelser inom eget straffområde dömes
straffspark. Bollen får gå direkt i mål, och ingen
utom målvakten får befinna sig inom
straffområdet el. närmare än 9,15 m från straffpunkten. En
domare med tillhjälp av 2 linjemän leder
och dömer spelet. Han kan även vid fall av icke
gentlemannamässigt uppträdande från spelandes
sida med el. utan föregående varning utvisa denne.
— Utöver förut nämnda speltermer märkas
cent-ring, dribbling, dämpning,
markering, nickning och passning (se dessa
ord). — Den f.n. mest aktuella frågan på
fotbollsspelets område i Sverige är den om
professiona-lismens införande. Den dag torde väl ej heller vara
avlägsen, då Sverige i likhet med England m.fl.
länder nödgas taga steget fullt ut för att befria
rörelsen från misstanken att omhulda maskerad
pro-fessionalism. — Litt.: T. Husén, ”F.” (1918);
G. A. E. Bogeng, ”Geschichte des Sports aller
Völ-ker und Zeiten” (1926); C. Buchan, ”Association
football” (1931); J. Juve, ”Norsk fotball” (1937);
C. Linde, ”Allt om f.” (4 uppl. 1946); K.
Lundberg, ”F.” (1947); årskalendern ”Fotbollboken”,
redigerad av R. Eklöw (sedan 1932). O.Kgh.
Fotbollförbundet, se Svenska fotbollförbundet.
Fotbollsmärken, se Idrottsmärken.
Fotbollsstadion, anläggning för fotbollsspel,
beläget i Råsunda,
rymmande o. 40,000
åskådare och invigt
1937. Ägare ab.
Fotbollsstadion.
Fotcirkel, enkelt
mätverktyg, liknande
en passare, spec. för
kontroll av
invändi-ga mått.
Foteviken, grund
vik av Öresund i s.v.
Skåne, genom halvön Näset skild från Höllviken.
— Nära F., enl. den äldsta källan vid byn Hammar,
stod 6/e 1134 den avgörande drabbningen mellan
två danska tronpretendenter, den anfallande
Magnus Nilsson och Erik Emune, på vars sida
ärkebiskop Asker och skåningarna ställt sig. Magnus
och åtskilliga av hans förnämsta anhängare
stupade, och Eriks välde utvidgades genom slaget över
större delen av Danmark. Striden var av stor
allmän betydelse, då Magnus kort dessförinnan som
sin överherre hyllat den tyske kejsaren, som var
nära förbunden med ärkebiskopen av
Hamburg-Bremen; denne hade hos påvestolen genomdrivit,
att Lunds ärkebiskopsstol skulle indragas och
Nordens kyrka åter läggas under Hamburg. Utgången
av slaget vid F. omintetgjorde det eljest hotande
förverkligandet av detta besjut. B.
Avläsning av mått taget med
fotcirkel.
Fotfel, i tennis* bl.a. överskridandet av
baslinjen vid serven, innan bollen träffats av racketen.
Fotfolk, äldre benämning på infanteri.
Fotheringhay[fåÖ’ariggéi], by i grevskapet
North-ampton med ett slott, bekant som Maria Stuarts
fängelse (från 1584) och den plats, där hon 1587
blev avrättad.
Fo’tios, patriark i Konstantinopel (0. 820—897/8),
den medeltida bysantiska lärdomens och kyrkans
grundläggare. Sedan patriarken Ignatios störtats,
blev F., möjl. på gr. av släktskap med
kejsarhu-set, 858 upphöjd på patriarkstolen, ehuru han då
ännu var lekman, och genomgick på 5 dagar alla
de kyrkliga vigningsgraderna. Då den avsatte
patriarkens parti påkallade Roms inblandning,
ledde detta till en häftig strid mellan den maktlystne
påven Nicolaus I och den bysantinska statskyrkan
under F. Påven förklarade F. avsatt och gjorde
anspråk på överhöghet över österns kyrka. Den
kyrkopolitiska konflikten skärptes ytterligare
genom påvens försök att lägga den av grekerna
begynta bulgariska missionen under Rom. En synod
i Konstantinopel 867 förklarade Nicolaus för
kättare och avsatte honom. Kort därpå blev F. efter
den statskupp, som förde Basilios I på
kejsartronen, avsatt och landsförvisad och Ignatios
återinsatt. F. återkallades emellertid och återfick 878
sin värdighet efter Ignatios’ död. Ånyo störtad av
kejsar Leo VI dog F. i landsflykt. Höjdpunkten
i hans politiska bana var synoden 879—80, där
Roms anspråk definitivt tillbakavisades och
grunden lades till den slutliga schismen mellan Rom
och österns kyrka. F:s författarskap är utmärkt
mera genom flit än originalitet. Mest bekant är
hans ”Bibliothek” el. ”Myriobiblon”, ett
encyklo-pediskt samlingsverk, som bevarat en massa ännu
värdefulla notiser ur den äldre litteraturen.
Klarare framträder hans personliga egenart i hans
teologiska skrifter och litterära brev. F. har
hävdat den grekiska kyrkans egenart gentemot Rom
men också bidragit till att göra den lärda
traditionalismen förhärskande i dess andeliv. Han har
av sin kyrka till belöning förklarats helig
(festdag 6/2). — Litt.: J. Hergenröther, ”Photios” (3
bd, 1867—73). Y.B.
Fo’tios, patriark (1853—1925). Efter att tidigare
ha varit i Jerusalem men förvisats därifrån till
Sinaiklostret blev F. 1899 patriark i Alexandria.
Livligt intresserad för den kristna enhetstankens
praktiska förverkligande besökte F. 1925 England
och deltog s.å. i ekumeniska mötet i Stockholm.
Som den ortodoxa kyrkans främste närvarande
representant intog han vid mötet en framskjuten
ställning. På hemresan avled F. i Zürich.
Fotism’ (av grek, fos, ljus), psykol., benämning
på färgföreställningar av tvångsmässig karaktär i
samband med hörselintryck el. smärtförnimmelser.
Dessa sinnesanalogier* anses icke gå tillbaka på
personliga erfarenheter. Somliga människor tyckas
vara särsk. benägna för f., ofta i form av
ljusfenomen. Jfr Astralljus.
Fotklo, se Kl ätter järn.
Fotknöl, se Ankel.
Fotkyss, orientalisk vördnadsbetygelse, som
alltjämt ägnas påven vid officiella (ej privata)
audienser och som hyllningsakt av kardinalerna efter ett
— M5 —
— 146 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
