Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fotografering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOTOGRAFERING
Den övre raden visar tre positiva bilder och den undre motsvarande negativ. T.v. överexponering.
Negativet har för kraftig svärtning i både dagrar och skuggor. Den positiva bilden får för dålig kontrast och
kännetecknas av kritiga och detaljlösa dagrar. — I mitten normal exponering. Både negativ och
positiv ha normal gradation och god detaljåtergivning i både skuggor och dagrar. — T.h.
underexponering. Negativet är för tunt och detaljlöst i skuggorna, medan dagrarna ha god svärtning och
detaljåtergivning. Den positiva bilden är för mörk och detaljlös i skuggorna, medan de ljusaste dagrarna ha goda
detaljer. Bilden är för kontrastrik, ”hård”.
Foto K. O. Sjöström.
bländaröppningen ett steg, halveras tiden. Vid f.
utomhus på fri hand av landskap, grupper,
personer i långsam rörelse o.d. kan en
exponerings-tid av Vso sek vid bländare i :8 anses som en
lämplig standardinställning. För snabbt rörliga
motiv, t.ex. sportbilder, användas exponeringstider
på Vioo till Vsoo sek och motsv. större
bländar-öppning. Motiv med liten utsträckning i djupled,
t.ex. porträtt, fotograferas vanl. med ganska stor
bländaröppning, medan man väljer mindre
bländare för att få tillräckligt skärpedjup, t.ex. vid
f. av arkitektur, maskiner och fabriksinteriörer,
som ha stort djup. Om exponeringen kräver en
längre exponeringstid än V25 sek, är det ej
tillrådligt att hålla kameran på fri hand, utan den
bör placeras på stativ. Större kameror med långa
objektivbrännvidder, som ha litet skärpedjup,
användas alltid på stativ, och praktiskt taget all f.
inomhus sker med hjälp av stativ. Vid f. av
landskap och färgrika motiv användas i stor
utsträckning ljusfilter* för att förbättra
negativmaterialets bristande färgkänslighet*. I dagsljus är
gulfilter vanligast för ortokromatiskt material och
gulgröna ljusfilter för pankromatiskt. Med hjälp
av dessa kunna färgernas valörer återges tonriktigt.
Ljusfiltren äro av stor betydelse för olika slag
av teknisk och vetenskaplig f., när det gäller att
få en viss färg återgiven i ljusare el. mörkare
valör. Dessutom förekomma ett flertal
specialfilter, t.ex. ultraviolettfilter, som absorberar
ultraviolett strålning vid fjällfotografering,
polarisations-filter (se Polarisation) för att avlägsna reflexer vid
teknisk f. och mjuktecknande filter, s.k. softskivor,
för att ernå vissa konstnärliga effekter. Samtliga
medföra en större el. mindre förlängning av
expone-ringstiden, vilket brukar angesmeden
förlängnings-faktor, varmed exponeringstiden skall multipliceras.
— Småbildsfotografering, f. med
kameror för format 24 X 36 mm el. mindre, medför
vissa fördelar men fordrar omsorgsfullt arbete.
Småbildskameran är snabb, har objektiv med stor
ljusstyrka och kort brännvidd, vilket ger stort
skärpedjup. Den lämpar sig för f. av snabba
situationer på nära håll och kan t.o.m. användas
inomhus på fri hand, t.ex. för f. av interiörbilder
i en vibrerande industrilokal, där användande av
stativ är otänkbart. Med ultraljuskänslig film och
ljusstarkaste objektiv kan man fotografera med
en småbildskamera på fri hand även vid vanlig
elektrisk rumsbelysning. De små negativen
medföra dock, att möjligheten till efterföljande
förstoring blir starkt begränsad. F. vid elektriskt
ljus har i hög grad förenklats tack vare det
högkänsligaste pankromatiska negativmaterialet och
— 153 —
— 154 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
