Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Francke, August Hermann - Francke, Ernst - Francken (Franck), 1. Frans, d.ä. - Francken, 2. Frans - Francken, 3. Frans - Franckenfeldt, Helga - Franckenius, Johannes - Franckeska stiftelserna - Franco - Franco, Giovanni Battista
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANCKE
Meister Francke: Den heliga Barbara förrådes av
herdarna. Målning i altarskåp från Nykyrko, nu i
Nationalmuseum, Helsingfors.
han blev kyrkoherde i Halle). Här utvecklade han
en mångsidig verksamhet, vars bestående resultat
är de s.k. Franckeska stiftelserna* i Halle. I skolan
liksom vid univ. lade F. största vikt vid
karaktärs-fostran och fromhetsövning. Ett framsteg betydde
det, då han gav mera utrymme än förr åt
realämnen, handarbete och kroppsövningar. Genom dessa
anstalter blev Halle medelpunkt för pietismen,
som därifrån utbredde sig över Tyskland och de
nordiska länderna. F., som på lutherskt område
kan betraktas som grundläggare av den s.k. inre
missionen
(väckelsepredikan i förening
med kristlig
kärleksverksamhet), gav även
åt hednamissionen
kraftiga impulser (se
Dansk-Halleska
missionen). Ett flertal av
F:s skrifter utgåvos
1702 i 3 bd:
”Oeffent-liches Zeugnis vom
Werck, Wort und
Dienst Gottes”.
Tillkomsten av
anstalterna i Halle
skildra
de han i ”Segensvolle Fusstapfen des noch
le-benden und waltenden, liebreichen und getreuen
Gottes” (1709). — Litt.: G. Kramer, ”A. H. F.”
(2 bd, 1880—82); A. Otto, ”A. H. F.” (2 bd, 1902—
04); F. Sommer, ”A. H. F. und seine Stiftungen”
(1927); A. Nebe, ”Neue Quellen zu A. H. F.” (i
”Beiträge zur Förderung christlicher Theologie”,
31, 1927); H. Stahl, ”A. H. F.” (1939); ”Briefe an
A. H. F.” (i ”Illinois studies in language and
literature”, 25, 1939). A.Mn.
Francke, Ernst, tysk socialpolitiker (1852—
1921), spelade som red. för Tysklands ledande
socialpolitiska tidskr. ”Soziale Praxis” från 1897
och som en av de ledande krafterna i Gesellschaft
für soziale Reform en betydande roll för
sociallagstiftningen.
Francken (F r a n c k). 1) Frans F., d.ä.,
flamländsk målare (1542—1616), är upphovsman till
ett flertal altarmålningar i Antwerpens kyrkor och
arbetade från början i F. Floris’ italieniserande stil.
2) F r a n s F., den föreg:s son, målare (1581
-—1642), den mest bekante av familjen, upphovsman
till ett stort antal arbeten. Motivvalet är mycket
omfattande, bibliska, historiska och mytologiska
scener ända ned till ordspråksillustrerande
genrebilder. En varm, rödaktig kolorit utmärker de
tavlor han målade under sin starkaste period.
3) F r a n s F., den föreg:s son (1607—67),
betecknas i äldre litteratur ofta som den ”rubenske
F.”, varmed antydes hans starka beroende av
Ru-bens,
Franckenfeldt, Helga Elvira, skådespelerska
(1851—1918), debuterade vid Nya teatern i
Helsingfors 1868. Senare tillhörde hon 1873—78
kungl. teatrarna och 1879—80 Nya teatern i
Stockholm, där hon med strålande humör, stil och
elegans uppbar såväl den klassiska som den
moderna komediens huvudroller. Efter att 1881 ha
ingått äktenskap med intendenten vid Göteborgs
museum, fil. dr Anton Julius Stuxberg, lämnade
hon scenen.
Francke’nius, Johannes, se Franck, Johan.
Franckeska stiftelserna i Halle grundades av
A. H. Francke, som med hjälp av frivilliga gåvor
1695 där stiftade en fattigskola och ett hem för
föräldralösa barn, 1697 pedagogium, borgarskola,
latinskola och lärarseminarium, 1710 en
bibelanstalt (jfr Bibelsällskap). Redan under Franckes
livstid växte stiftelserna ut till ett omfattande
komplex av olika inrättningar. Efter sjuårskriget
(1756—63) började stiftelsernas ekonomi
försämras och verksamheten inskränkas. Med
rationalismens genombrott i Halle fick också deras
ledning en ny karaktär. A. H. Niemeyer, kallad
stiftelsernas ”andre grundläggare”, genomförde i
början av 1800-talet en pedagogisk reform. 1832
lades stiftelserna under preussiska statens
förvaltning. Ännu bestå bl.a. hemmet för föräldralösa
barn, flera olika undervisningsanstalter,
bokhandel och boktryckeri. — Litt.: ”Die Franckeschen
Stiftungen zu Halle” (9 Aufl. 1926). A.Mn;S.N.
Franco, se Franko.
Franco, Giovanni Battista, italiensk
målare, kopparstickare (1510—80). F. kom från
Venedig som ung till Rom, där han tog starka intryck
av Michelangelos formvärld. Störst betydelse har
F. haft som tecknare och kopparstickare. Han
— 239 —
— 240 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
