Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Franko, Ivan - Frankokuvert - Frankolinsläktet - Frankopan - Frankoprovensalska - Frankostämpling - Frankotecken - Frankrike - Geologi och terrängförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANKRIKE
sidan av episka och lyriska verk har han utg. en
rad berättelser och romaner med motiv från
hembygdens proletär- och bondeliv: ”På bottnen” (1880),
”1 sitt anletes svett” (1890) m.fl. Mycket
omtyckt blev hans historiska roman ”Zachar
Ber-kut” (1883), en skildring från Lillryssland under
1200-talets tatarstorm, ett verk, som dock åtskilligt
står tillbaka för hans friska, realistiska
nutidsbe-rättelser. Av hans hand föreligga även värdefulla
uppsatser om lillryska folkvisor och en kort
översikt av den ukrainska litteraturen (1910). Agr.
Frankokuvert, kuvert med påtryckt
frankostäm-pel. De första f. utgåvos i Nya Syd-Wales,
Australien, 1838. I Sverige infördes f. 1872. Jfr
Militärbrev.
Frankolfnsläktet, Francoli’nus, av underfam.
fasanfåglar, omfattar ett 60-tal arter, kännetecknade
av kraftig, täml. lång och något böjd näbb och
ganska långa, sporrförsedda ben. De flesta
arterna, som äro av en rapphönas storlek, förekomma
i Afrika, ett 10-tal i Främre Asien och Indien.
Frankopa’n, se Frangipani.
Fran’koprovensa’lska, romansk dialektgrupp,
talad i ö. Frankrike (i och kring Jura och Savojen
fram till Lyon i v.), v. Schweiz (ung. fram till
Solothurn—Fribourg—Matterhorn) och n.v.
Pie-monte (Aosta med område). Språkligt sett intar
f. en mellanställning mellan franskan och
proven-salskan och kan räknas till endera av dessa.
Frankostämpling. För frankering av sådana
postförsändelser (brev, ’ brevkort, korsband,
paket-adresskort, postanvisningar o.d.), som eljest
frankeras med frimärken, kunna användas
frankostämp-lingsmaskiner. Härvid må dock endast användas
Frankostämpel. I mitten plats för firmanamn e.d.
maskiner av de fabrikat och den konstruktion med
dubbla räkneverk, som av Generalpoststyrelsen
godkänts. För stämplingen skall användas högröd
stämpelfärg av godkänd kvalitet. Innan
franko-stämplingsmaskin tages i bruk, skall innehavaren
till vederbörande postkontor inbetala ett belopp,
motsvarande den beräknade förbrukningen av
frankostämplar under den närmaste tiden. Jfr
Brevstämpling. Y.Nr.
Frankotecken, av postverket utgivna värdetecken.
F. äro f.n. av följ, slag: frimärken, frankokuvert,
brevkort och kortbrev (se dessa ord).
Frankrike, fra. La France, off. La république
franqaise, republik i Västeuropa, enligt
konstitutionen av 29/a 1946 Franska unionens* moderland.
F. sträcker sig från 5I°5’ n.br. i n. till 4i°2o’ n.br.
(ön Lavezzi s. om Korsika) i s. och mellan 5°5o’
v.lgd samt 8°I5’ ö.lgd. Det utbreder sig mellan
Alperna, Medelhavet, Pyrenéerna, Atlanten och
Engelska kanalen. Till F. hör även Korsika. I
n., n.ö. och ö. gränsar F. till Belgien,
Luxemburg, Tyskland, Schweiz och Italien, i s. till
Spanien och Andorra. 550,986 km2; 40,517,923
inv. (1946). Huvudstad Paris.
— 265 —
Innehåll:
Sp.
Geologi och
terrängförhållanden ............. 266
Floder .................270
Klimat .................271
Växtvärld ............. 272
Djurvärld ............. 273
Befolkning och
bebyggelse ..................274
Folkkultur .............277
Förhistoria ........... 279
Historia ...............280
Författning ............322
Förvaltning ........... 327
Rättsväsen ............ 328
Administrativ indelning.. 329
Besittningar .......... 329
Försvarsväsen ..........333
Vapen och flagga ....... 339
Mått och vikt ........... 34°
Mynt .................... 34°
Finanser ............. 34°
Bankväsen ............... 341
Ekonomisk geografi .... 343
Kommunikationer ..........354
Religiösa förhållanden .. 355
Undervisningsväsen .... 357
Tidningar .............. 360
Rundradio ............ 364
Litteratur .............. 365
Teater ................. 384
Film .................... 389
Musik ................... 392
Konst ................... 396
Litteraturanvisningar .. 412
Geologi och terrängförhållanden. Med hänsyn
till sin strukturella uppbyggnad kan F. uppdelas
i flera morfologiska huvuddelar, dels i äldre, mer
el. mindre avjämnade bergmassiv, dels i unga
veckberg och dels i slätter el. bäcken mellan de
förstn. med svagt stupande el. horisontellt
lagrade bergarter (jfr karta vid Europa, sp. 1149
—50). De äldsta områdena äro Armorikanska
massivet i n.v., omfattande Bretagne med
Ven-dée och v. Normandie, och Centralmassivet i s.
samt de mindre, s.k. Rhenska massiven,
Voge-serna och Ardennerna, i n.ö. Dessa delar av F.
utgöra resterna av den en gång mäktiga
her-cyniska bergskedjan, som under stenkoistiden
sträckte sig från s. England genom F. och mell.
Tyskland men som förstördes under permtiden
och genom sänkningar uppdelades i isolerade
massiv. Under de mesozoiska perioderna sänktes
särsk. Centralmassivets (Massif central)
randområden under havets yta och täcktes av
trias-, jura- och kritbergarter. Under den följ,
tertiärtiden höjdes området på nytt, och de
mesozoiska lagren förstördes utom på de ställen,
där de genom förkastningar sänkts i förh. till
omgivningen och därigenom skyddats mot
denu-dation. I ö. och s.ö. avgränsades nu
Centralmassivet genom väldiga förkastningar och
sänkningar. Den gamla platån sönderstyckades genom
talrika sprickbildningar och instörtningsbäcken,
och ur dessa ägde stora vulkaniska eruptioner
rum. Stora delar av den gamla terrängen
övertäcktes av utsträckta basalt- och trakytlavor. över
sprickorna uppbyggdes än enstaka, isolerade
vulkaner, ss. Cantal, än hela rader av sådana, ss.
det av 80 vulkaner bestående Chaine des Puys.
Under den kvartära nedisningen funnos inom
Centralmassivets högre delar ganska ansenliga
gla-ciärer, som här givit landskapet en rätt
framträdande glacial relief. Massivet ter sig nu som
en huvudsaki. av granit, gnejs och porfyr
uppbyggd, gammal platå (medelhöjd 715 m), som
är högst i sin s.ö. sönderskurna rand,
Cevenner-nas vilda skifferbrant (Mont Lozère 1,702 m)
samt Les Causses’ kalkstensområde (900—1,300
m); det sluttar långsamt mot Limousin i n.v.
(< 500 m).> I Centralmassivets mellersta del
förläna vulkanerna landskapet en rik omväxling och
göra Auvergne i dag till ett av de mest besökta
turistområdena i F. Det storartade
vulkanlandskapet reser sig v. om Allier-dalen på den
kristallina platån. I s. delen av Puy de Döme ligger
den i fråga om sin byggnad mycket
komplicera
— 266 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
