Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrike - Besittningar - Försvarsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANKRIKE
Franska besittningar.
gjorde i stället sådana medgivanden, att det
franska väldet i Afrikas inre och över v. Sudan
säkerställdes. Detta utgjorde numera ett
visserligen icke slutgiltigt pacificerat, sammanhängande
landområde, som i Algeriet-Tunis, vid Senegal,
s. om Gambia, vid Elfenbenskusten, i Dahomey
samt n. om Kongo nådde havet. Väldet
avrundades genom Marockos förvandling till
protektorat 1911, varvid F. dock fick avträda ett
område i Franska Kongo, samt 1919—20, då
sistn. område återvanns och huvuddelen av de
tyska kolonierna Togo och Kamerun överläts
till F. som mandatärmakt. Samtidigt blev F.
mandatärmakt över Syrien, men dess styrelse
härav upphörde under 2:a världskriget, då
republikerna Syrien och Libanon vunno full
suveränitet. — 1938 förklarades Adélie land i
Antarktis som fransk besittning.
I det franska imperiets ställning har 2:a
världskriget medfört den förändringen, att F:s
kolonier icke längre räknas som besittningar
under franska kronan utan — med anknytning
till tidigare fransk kolonialpolitisk praxis, ss. i
Algeriet — som formellt jämställda med
moderlandet inom ramen av den s.k. Franska unionen
(se vidare d.o. och Frankrike, författning, sp.
326). I vad mån detta skall få reell betydelse
och hur det kommer att inverka på de franska
koloniernas utveckling, är en öppen fråga. Om
den senaste tidens förändringar i enskilda
koloniers ställning se artiklarna om dessa. P.;B.
Försvarsväsen. Försvarskrafterna (les forces
ar-mées) äro underställda presidenten. Före 2:a
världskriget voro de i den under
konseljpresidentens ledning stående ministären främst
representerade av nationalförsvars- och krigsministern,
marinministern, flygministern och kolonialministern. Den
förstn. behandlade förutom ärenden ang. armén,
utom kolonialtrupperna, även ärenden, som
berörde flera försvarsgrenar el. voro av betydelse för
nationalförsvaret i dess helhet. Efter kriget har
från och med regeringsbildningen i okt. 1947 ett
försvarsministerium bildats under
försvarsministern (ministre des forces armées) jämte en
stats-sekr. för var och en av de tre försvarsgrenarna
armé (armée de terre), flygvapen (armée de 1’air)
och marin (marine de guerre). —
Konseljpresidenten åligger dels den allmänna ledningen av
försvarskrafterna, dels samarbetet inom
nationalförsvaret. Han har sedan april 1948 genom
provisoriska dekret till sitt förfogande en
permanent militärkommitté samt nationalförsvarets
generalstab (état-major général de la défense
na-tionale). Kommittén är enbart rådgivande organ,
varje konseljpresident utser medl. efter eget val.
Nationalförsvarets generalstab, som fanns även
före kriget, är omorganiserad på militära, civila
el. blandade avd. för handläggning av skiftande
militära och civila problem inom
nationalförsvarets ram. De tre försvarsgrenarnas forna
generalstaber ha sammanslagits till försvarskrafternas
generalstab (état-major général des forces armées).
Denna omfattar två olika serier byråer, dels en
serie gemensam för de tre vapenslagen, dels en
andra serie specialiserad för var och en av dessa.
Slutl. har skapats en generalinspektion för
försvarskrafterna. Generalinspektören har, förutom sin
allmänna inspekterande uppgift, sig anförtrodd
den allmänna ledningen av den högre
militärutbildningen och skall förbereda det högre befälet
för dess strategiska uppgifter. — Franska
unionen är för militära ändamål uppdelad i 9
militärområden i hemlandet och 1 i Algeriet samt
högre kommandon i Marocko, Tunisien, Franska
Västafrika, Madagaskar och Fjärran östern.
Försvarskrafternas struktur är ännu ej fixerad.
Lagförslag äro ingivna till parlamentet berörande
den allmänna organisationen av nationalförsvaret
och av försvarskrafterna, vidare ang. sättet för
dessa senares rekrytering samt utbildningstidens
längd. Före kriget gällde allmän värnplikt i
mycket stor utsträckning med en utbildningstid
— 333 —
— 334 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
