Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Franska Ekvatorialafrika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANSKA EKVATORIALAFRIKA
av paleozoiska
sandstenar. I sydligaste delen av
Gabon uppträder den s.k.
Kundelunga-formationen,
d.v.s. konglomerat och
kalksten av yngre
paleo-zoisk ålder. De
centrala högplatåerna, vilkas
jämna yta här och där
är sönderskuren av
djupa flodfåror, avskärmas
från kustslätten av de
upp till 1,050 m höga
Kristallbergen s. om
Spanska Guinea. Mot ö.
och s.ö. slutta de sakta
ned mot Kongobäckenet.
Mot n. höjer sig landet
långsamt och övergår
vid gränsen mot n.
Kamerun i de vilda
Yadé-bergen (1,425 m).
Högplatåerna fortsätta in i
territoriet Oubangui-Chari
och nå i Bongo-massivet
på gränsen till
Engelskegyptiska Sudan 1,400 m.
Ytterligare mot n. sänker sig landet ned mot
Tchad-bäckenet, som är täckt av tertiära och
kvartära flodsediment, ö. och n. därom höjer sig
landet ånyo, och här vidtar öknen, över vilken
reser sig granitmassivet Mont du Guéra (1,790 m),
Ennedis sandstensplatå (1,450 m) och längst i n.
det vulkaniska Tibesti-massivet (3,400 m).
De centralafrikanska delarna avvattnas ant.
direkt till Atlanten el. genom Kongo och dess biflod
Qubangui (Ubangi). I n. delen av F. ligger den
avloppslösa Tchad (Tsadsjön) med sina flacka
och sumpiga stränder. Tchads största tillflöde är
Chari (Schari).
F:s klimat är till följd av dess stora
utsträckning i n.—s. riktning föga enhetligt. Hela
området ligger visserligen mellan Kräftans
vändkrets och 5° s.br., d.v.s. inom tropikerna, men
medan de centralafrikanska kolonierna ha en
års-medeltemp. av 25—26° och en temp.-amplitud av
2—3° mellan den kallaste och den varmaste mån.,
äro motsv. siffror i Tchadterritoriet 270 och io°.
Även mycket stora olikheter förefinnas vad
ne-derbördsfördelningen beträffar. De n.
kustregionerna ha en årsnederbörd av 2,000—4,000 mm.
Nederbörden avtar inåt landet både i n. och ö.
riktning. Även söderut längs kusten blir
nederbörden mindre, vilket beror på att den kalla
BenguelaStrömmen här dyker upp omedelbart
utanför kusten. Mot ö. avtar nederbördsmängden
successivt för att sedan åter tillta på sluttningen ned
mot Kongobäckenet. Norrut avtar
nederbördsmängden hastigt mot Tchad, där den är 200 mm,
för att strax n. därom praktiskt taget försvinna.
Även när det gäller regnets förde!ning över året,
kan en liknande zonal indelning ske. De s.
kolonierna få regnet någorlunda jämnt fördelat över
hela året med max. under vår och höst, medan
regntiden norrut infaller på sommaren. Ju längre
mot n. man kommer, desto kortare blir denna
regntid för att, som tidigare nämnts, slutl. så gott
Hängbro av lianer i urskog i Gabon, Franska Ekvatorialafrika.
som försvinna. De förhärskande vindriktningarna
i F. äro s.v. under april—okt. och n.ö. under
nov.—mars.
Växtvärldens zonala indelning följer i
stort sett klimatregionerna. Inom största delen av
Gabon och Moyen Congo är den tropiska
regnskogen förhärskande. Där finnas upp till 3,000 olika
arter, däribland oljepalmen (Elaè’is guine^nsis),
vinpalmen (Raph’ia vinifera) samt en mängd andra
värdefulla träslag, ss. mahogny. På högplatåerna
i n. Moyen Congo samt Oubangui-Charis s. del
övergår regnskogen i parksavann, där
karaktärs-träd äro oljepalmen, kolaträdet (Cola nit’ida) och
smörträdet (Butyrosper’mum PaFkii).
Parksavannen blir mot n. allt glesare bevuxen med träd och
övergår slutl. i den s.k. sahelregionen, som är
bevuxen med stäppgräs och där endast
vattendragen kantas av glesa galleriskogar, framför
allt bestående av dumpalmen (Hyphaè’ne theba’ica)
och baobabträdet (Adanso’nia digita’ta). Denna
zon sträcker sig till strax n. om Tchadsjön,
varefter först halvöken och därefter öken vidta.
Befolkningen i s. F. utgöres av
bantu-stammar. I de stora urskogarna förekomma
dessutom spridda pygméstammar. N. F. är ett av
hausa-folkets bosättningsområden, öknarna och
halvöknarna i n. bebos av nomadiserande hamitiska
och semitiska folk, ss. berber, tuareger och araber.
Ett av de största hindren för F:s ekonomiska
utveckling är dess glesa befolkning. De tätast be-
T erritoriernas areal och folkmängd 1946.
Areal i km2 Folkmängd Inv. pr km2
Gabon ..................... 241,500 l 393,715 i,«
Moyen Congo ............... 430,230 l 655,497 1,5
Oubangui-Chari .... 618,041 | 1,062,300 1,7
Tchad ................... 1,194,825 j 1,902,221 i,«
Franska
Ekvatorialafrika ............. 2,484,596 | 4,013,733 l A»
— 425 —
— 426 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
