- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Andra upplagan. 10. Fonologi - Förmak /
423-424

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fransén, Natan - Fransén, Henning - Frans Ferdinand - Fransiska - Frans Josef I - Frans Josefs fjord - Frans Josefs land (Fridtjof Nansens land) - Franska akademien - Franska akademien i Rom - Franska befrielseutskottet - Franska centralmassivet - Franska Ekvatorialafrika

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FRANSEN

utgivare och skolman (f. 12/t 1882), bedrev studier
i Uppsala och Lund (fil. lic. 1910, teol. lic. 1933,)
samt avlade organist- och kyrkosångarexamina i
Stockholm 1915. Han var 1919—26 kantor i
Skän-ninge och verkade sedan som lektor i Karlstad
1933—47- Utom smärre bidrag i kyrkomusikaliska
frågor har F. i serien ”Liturgia suecana” (1—3, 1927
-—40) utg. viktiga urkunder för kännedom om äldre
svensk koralmusik och liturgi, bl.a. ”Koralbok till
Then swenska Ubsala psalmboken 1645” (1940). Å.D.

Fransen, Henning Daniel, ingenjör,
ämbetsman (f. n/i2 1890), utexaminerad 1912 från
Tekniska högsk:s avd. för elektroteknik, anställdes vid
Statens vattenfallsverk 1913 och blev chef för
Älvkarleby kraftverk 1940. F. utnämndes 1944 till
regeringsråd och blev s.å. led. av Statens tekniska
forskningsråd.

Frans Ferdinand, ärkehertig, se Frans, Österrike 4).

Fransis’ka, kvinnonamn, till Franciscus, frank
(folkslagsbeteckningen), varav Frans. En kortform
är Fanny.

Frans Josef I, kejsare, se Frans, Österrike 2).

Frans Josefs fjord, se Kejser Franz Josephs Fjord.

Frans Josefs land, sedan 1930 off. Fridtjof
Nansens land, ögrupp i Ishavet ö. om n.
Spetsbergen, mellan 79°45’ och 8i°5o’ n.br. samt 42°io’
och 65°5’ ö.lgd. F. består av 20—25 större öar och
ett stort antal mindre samt anses omfatta c:a 20,000
km2. De största äro Alexandraön, Prins Georgs
land, Wilczeks land och Graham Bells land, öarna
bestå av fossilförande leror, skiffrar och kalkstenar
från jura- och äldre krittiderna till en höjd av 120
—180 m ö.h. Ovanpå dessa ligger ett basalttäcke
med en mäktighet upp till 165 m. F. är resterna av
ett större platåland, som sönderbrutits och sänkts
längs ett flertal spricklinjer, varigenom de lägre
områdena kommit under havets nivå. De
kvarstående platåresterna äro täckta av firn- och
glaciär-kalotter, från vilka dalglaciärer nå ned till
havet (jfr bild vid Arktis, sp. 310). Högsta
uppmätta punkten torde ligga på Wilczeks land
(734 m). Årsmedeltemp. är beräknad till —14?3.
Vegetationen består av ett 20-tal
blomväxter jämte mossor och lavar. De svåra
isförhållandena omöjliggöra vissa år landning på
ögruppen. — F. upptäcktes 1873 av en österrikisk
expedition under J. v. Payer och C. Weyprecht.
Sedan dess har F. besökts av ett flertal expeditioner,
bl.a. av F. Nansen, som övervintrade här 1895—96.
ögruppen tillhör sedan 1914 Ryssland, som 1929
upprättade en meteorologisk station och radiostation på
Hookerön; bebyggelse i övrigt saknas. [J.F.]P.

Franska akademien, se Institut de France.

Franska akademien i Rom, fra. Académie de
France å Rome, franskt konstnärsinstitut i Rom,
sorterande under Académie des beaux-arts i Paris,
som varje år utdelar konstnärsstipendier för
studier vid F. (Rompriset*, Grand prix de Rome). F.
grundades 1666 och är sedan 1803 inrymd i Villa
Medici på sluttningen av Monte Pincio. — Ett
franskt inst. för studier i arkeologi, historia och
konsthistoria grundades i Rom 1873 med lokaler
i Palazzo Farnese.

Franska befrielseutskottet, Comité frangais de la
libération nationale, bildades i Alger i juni 1943 med
generalerna de Gaulle och Giraud som presidenter.

Franska akademien i Rom (Villa Medici).

Senare s.å. övertog de Gaulle ensam
presidentposten. Giraud utträdde ur F. och blev
överbefälhavare för de fria franska styrkorna men kom
alltmer i bakgrunden. I samband med att F.
upptog representanter för motståndsrörelsen i
Frankrike, fick dess sammansättning ett betydande inslag
av politiska vänsterelement. I maj 1944 förklarades
F. som provisorisk fransk regering med de Gaulle
som chef och R. Massigli som utrikeskommissarie.
Det erkändes i denna egenskap av några allierade
stater, dock icke av USA och Storbritannien förrän
vid Frankrikes befrielse 1944. — Ett obskyrt politiskt
organ, som också benämndes F., bildades i
Tyskland av franska förrädare, däribland J. Doriot, när
de allierade gjorde invasion i Frankrike. S.Br.

Franska centralmassivet, fra. Massif central, även
kallat Centralplatån (Plateau central), det högland,
som uppfyller s. Frankrike mellan Parisbäckenet
och Garonnes lågland samt mellan
Saöne-Rhöne-sänkan och Languedocs kustland. Det upptar en
areal av något mera än 80,000 km2, d.v.s. o. V7
av Frankrikes yta. Se vidare Frankrike, sp. 266.
—• Litt.: H. Baulig, ”Le plateau central de la
France” (1928).

Franska Ekvatorialafrika, fra. Afrique équatoriale
frangaise, generalguvernement i Centralafrika. F.
omfattar området mellan Belgiska Kongo,
Engelskegyptiska Sudan, Libyen, Franska Västafrika,
Nigeria, mandatet Kamerun och Spanska Guinea (se
kartor vid Afrika, Franska Västafrika och
Sydafrikanska unionen). Areal 2,484,596 km2. Antalet inv.
var 1946 4,013,733. Därtill kommer det franska
mandatet Kamerun, 431,320 km2 och 2,516,623 inv.
(s.å.). Huvudstad Brazzaville.

Av det väldiga område, som administrativt
räknas till F., kunna blott territorierna Gabon och
Moyen Congo (Mellan-Kongo) geografiskt sett
räknas till Ekvatorialafrika. De båda övriga,
Ou-bangui-Chari (Ubangi-Schari) och Tchad, höra
intimt samman med n.ö. Afrika. I de s. territorierna
sträcker sig längs kusten ett c:a 100 km brett
låglandsområde, vilket är uppbyggt av sedimentära
bergarter från juratiden samt yngre flodsediment.
Därinnanför höjer sig landet hastigt upp mot de
centrala platåområdena, vilka till största delen nå
över 500 m ö.h. Dessa platåområden ha en kärna
av kristallina bergarter, överlagrad på sina ställen

— 423 —

— 424 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 25 14:33:35 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/2-10/0280.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free