Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Franska språket - Litt. - Franska stenarna - Franska Sudan - Franska unionen - Franska Västafrika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANSKA VÄSTAFRIKA
qaise” (5 bd, 1863—77, ny ed. 1889—1910); H.
Hatzfeld & A. Darmester, ”Dictionnaire général
de la langue franqaise” (2 bd, 1895—1900, 6 éd.
1920); F. Godefroy, ”Dictionnaire de 1’ancienne
langue franqaise” (10 bd, 1881—1902); A. Tobler
& E. Lommatzsch, ”Altfranzösisches
Wörter-buch” (1915 ff.); etymologiska lexika av W. v.
Wartburg (1922 ff.), E. Gamillscheg (1928—29),
O. Bloch (2 bd, 1932). [J.E.lA.Lbd.
Franska stenarna, agafyr utanför Malmölandet,
i n. delen av Nämdöfjärden, Stockholms skärgård.
Franska Sudan, fra. Soudan frangais, koloni i
s.v. Franska Västafrika; 1,242,961 km2, 3,812,000
(1946). F. omfattar landet kring övre Senegal och
övre Niger och en del av mell. Niger. Om
naturförhållanden se Franska Västafrika. Befolkningen
består i de torra trakterna av hamitiska och
semitiska nomader, ss. tuareger, berber, araber och
fulbe. I de stora jordbruksdistrikten äro biandfolk
mellan negrer och hamiter, ss. mossi, songhai och
hausa, dominerande, övre Niger och Sénégal äro
koloniens viktigaste åkerbruksdistrikt. Inom Nigers
översvämningsområde odlas ris och inom de
torrare delarna hirs, bomull, jordnötter och
sisalhampa. Kreatursbeståndet är mycket stort. 1946
funnos 2,442,000 nötkreatur, 65,000 hästar, 135,000
åsnor, 40,000 kameler och 4,690,000 får och getter.
Levande slaktboskap exporteras i stor mängd till
övriga delar av Franska Västafrika. Ur vissa
aka-siearter kan man utvinna gummi arabicum. Nigers
övre lopp är av stor betydelse för den inre
samfärdseln, särsk. sedan dess båda segelbara delar
förenats genom kanal. Järnvägsnätet förbinder
huvudstaden Bamako med Dakar i Sénégal. Det har
en längd av 1,210 km. Dessutom finnas en del
vägar. F. är utan tvivel ett område med stora
utvecklingsmöjligheter. Ett konstbevattningsprojekt
föreligger, som, när det realiserats, kommer att
förvandla mycket stora områden i öknen n. och
n.v. om den stora Niger-kröken till fruktbar
åkerbruksbygd. Kan vidare den fruktade sömnsjukan,
som är endemisk inom stora delar av F.,
övervinnas, skulle det medföra en befolkningstillväxt,
betydligt större än den nuvarande, och därmed
göra F. till en av det franska kolonialväldets
värdefullaste delar. De viktigaste exportvarorna voro
1945 ris, hirs, majs, jordnötter, bomull, slaktboskap,
kött och hudar. Huvudstaden Bamako hade 1945
70,492 inv. Bland övriga städer märkes Timbuktu.
— F. är en gammal fransk intressesfär, i slutet av
förra årh. som bakland till Sénégal benämnt
Ter-ritoire de Sénégambie-Niger. 1904 förvandlades
detta till en koloni under namnet
Haut-Sénégal-Niger, 1920 ändrat till det nuv. Samtidigt
inordnades F. bland de administrativa enheter, varav
Franska Västafrika nu består. 1933 upplöstes
kolonien Haute-Volta, och dess n. del införlivades
med F. 1948 återupprättades emellertid Haute-Volta.
— Bilder se pl. vid Franska Västafrika. A.Er.
Franska unionen, fra. L’Union frangaise,
omfattar franska moderlandet, de utomfranska
departementen och områdena samt kolonierna (jfr
Frankrike, sp. 326). Under 2:a världkriget tog
Franska befrielseutskottet* upp frågan om
förhållandet mellan Frankrike och dess besittningar
samt gav utfästelser om koloniala reformer på
demokratisk grundval. Motståndsrörelsen inom
Frankrike uppställde likaså, i överensstämmelse
med sina frihets- och jämlikhetsidéer, ett
reformprogram för kolonierna. Diskussionen fortsatte
efter befrielsen och ledde till att unionsprincipen
stadfästes i Fjärde republikens författning (1946).
Svårigheter att tillämpa den omstridda och delvis
oklara unionsförfattningen ha uppstått, t.ex. i förh.
till den annamitiska republiken Viet Nam. Se
vidare Frankrike, sp. 326 f. S.Br.
Franska Västafrika, fra. Afrique occidentale
fran-gaise, generalguvernement, omfattande de franska
kolonierna i Afrika mellan Algeriet, Atlanten och
Guineabukten. F. består alltså av de s.v.
Sahara-länderna, det inre av Sudan utom engelska
Nigeria samt kustländerna i övre Guinea utom
Liberia, de engelska kolonierna Gambia, Sierra
Leone och Guldkusten samt Portugisiska Guinea.
Areal 4,279,349 km2. Befolkningen uppskattades
1945 till 15,937,000. Därtill kommer mandatet Togo,
56,169 km2 och 918,000 inv. (s.å.). Huvudstad
Dakar.
F. är i tektoniskt hänseende i stort sett enhetligt
uppbyggt. Den ojämförligt största delen av dess
yta är ett medelhögt platåområde, över vilket
enstaka bergsområden resa sig. I s., s.v. och v.
sträcka sig längs kusterna relativt smala
låglands-områden, som i Franska Guinea, Elfenbenskusten
och Dahomey äro blott 50—80 km breda. Norrut
vidgar sig kustslätten vid floden Senegals nedre
lopp men smalnar sedan åter. I s. äro
kustslätterna uppbyggda huvudsaki. av kretaceiska och
tertiära lager, täckta av kvartära flodsediment.
Detsamma är fallet i Sénégal och s. Mauretanien
och vad själva underlaget beträffar i Mauretaniens
övriga låglandsområden. Dessa senare äro
emellertid täckta av sandöknar. Innanför kusten stiger
landet i Sénégal och Mauretanien sakta upp mot
inlandets högplatåer. I Franska Guinea höjer sig
terrängen innanför kustslätten i terrasser upp till
Fouta Djallon-massivet (1,230 m), ett bergsområde,
som är uppbyggt av horisontalt lagrade sandstenar
samt graniter. I detta på sina ställen ganska vilda
bergsområde upprinna två av F:s största floder,
näml. Senegal och Niger. Innanför Fouta Djallon
sänker sig landet igen och övergår småningom i
det inre Sudans högplatåområde, vars monotona
topografi blott här och där avbrytes av djupa
flodfåror. Detta område har till största delen ända
sedan paleozoisk tid legat över havets yta och är
uppbyggt av kristallina skiffrar, gnejs och
sandsten med inslag av eruptiver, ss. granit och diorit.
Höjden på platåområdet tilltar först mot ö. och
når max. 1,000 m i Hombori-bergen. Därefter
sänker sig landet åter ned mot Tchad-bäckenet.
Koloniernas areal och folkmängd 1945.
Areal i km* Folkmängd Inv. pr km*
Sénégal1) ................. 201,413 1,877,000 9
Mauretanien ............... 730,357 497,000 0,7
Franska Guinea ............ 231,600 2,125,000 9
Elfenbenskusten ........... 468,259 4,021,000 8
Dahomey ................... 111,966 1,453,000 13
Franska Sudan........... 1,242,961 3,793,000 3
Niger ................... 1,292,793 2,168,000 2
Franska Västafrika .. | 4,279,349 15,937,000 4
l) Däri inberäknat Dakar med omgivningar.
— 437 —
— 438 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
