Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Franzén, Frans Michael - Franzén, Jöns - Franzén, August - Franzén, Gösta - Franzensbad - Franzensfeste - Franzius, Ludvig - Franz Josephs Fjord - Franzos, Karl Emil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANZOS
96 . Efter hemkomsten skrev han sin mest
berömda dikt, ”Sång öfver grefve Gustaf
Philip Creutz”, för vilken han 1797 erhöll
Svenska akad:s stora pris, sedan han dock
förbundit sig till ändringar i enlighet med den
akademiska smaken. F:s löftesrika poetiska
utveckling avstannade därmed i stort sett. Under
utri-kesresan 1795 utnämnd till bibliotekarie i Åbo,
blev han 1798 därjämte prof, i lärdomshistoria,
vilken professur 1801 utbyttes mot en i historia och
praktisk filosofi. Då Finland skilts från Sverige,
mottog han 1810 en kallelse till kyrkoherde i
Kumla i Närke och hitflyttade följ. år. Han blev
1824 kyrkoherde i Klara församling i Stockholm
och 1834 biskop i Härnösand. Medl. av Svenska
akad. sedan 1808 blev han dess sekr. 1824 och
författade i denna egenskap ett stort antal
minnesteckningar. — Efter ett par ungdomssvärmerier,
som satte spår i hans diktning, gifte F. sig 1799
med köpmansdottern Lilli Roos. Då hon dog
1806, gifte han sig året efter med vännen
Cho-ræus’ unga änka, som avled 1829, varpå han 1831
ingick ett 3:e gifte med Christina Elisabeth
Ar-widsson. — I F:s författarskap tilldrar sig
ung-domslyriken största intresse. Frisk och djärv,
betecknar den både till form och anda ett framsteg
på den väg, som Kellgren utvisat med sin senare
diktning. F:s följande produktion, som även
omfattar stora episka dikter och skådespel, är på
det hela taget mattare, ofta torrt moraliserande el.
naivt pratsam. I nivå med ungdomslyriken stå
dock några sällskapsvisor (”Glädjens ögonblick”,
”Champagnevinet”), hans psalmer, av vilka ett
30-tal intogos i 1819 års psalmbok, och slutl.
sångerna om Fanny, som, förenade med en del av
ungdomens Selma-dikter, bildade cykeln ”Selma och
Fanny” (1824). F:s lyrik, som i sina bästa
ögonblick fick något av Kellgrens ideella flykt el. fru
Lenngrens realism, hade i den unga, oskuldsfulla
idylltonen sitt egentliga röstläge. Hans
harmoniska och fromma väsen måste man tillskriva en
del av den uppskattning, som hans författarskap
rönte från alla håll. — F. påbörjade 1810 en saml.
”Skaldestycken”, varav endast ett bd utkom. En
andra saml. ”Skaldestycken” utkom 1824—61 (7
bd) och i ny uppl. med titeln ”Samlade dikter”
1867—69. F:s övriga författarskap är samlat i
”Skrifter i obunden stil”, 1 (1835), ”Predikningar”
(5 bd, 1841—45), ”Strödda predikningar och smärre
andeliga skrifter” (1852) och ”Minnesteckningar” (3
bd, 1848—60). ”Till min biografi. Självbiografiska
anteckningar 1772—1824” (1945). — Litt.: C. D. af
Wirsén, ”Minne af F. M. F.” (1887); G. Castrén,
”F. M. F. i Finland” (1902); A. M. Roos, ”Ett
gammalt familjearkiv” (1909); S. Ek, ”F:s
Åbodikt-ning” (1916); E. Spjut, ”F. M. F.” (1925); G.
Lundström, ”F. M. F. Liv och diktning under
Kumlatiden” (1947); ”F. M. F.: Dikter, psalmer
och brev”, urval med inledn. av T. Bohlin
(1948). A.Wn.
Franzén, Jöns, pedagog, ämbetsman (1856—
1935), folkskollärarexamen 1876, lärare vid Lunds
folkskolor 1877—1905 och lärare i slöjd vid
folk-skoleseminariet där 1888—1905, 1906
folkskolinspektör i Södermanland, 1913 extra byråchef i
Ecklesiastikdep., kansliråd där 1918—23. F. blev
1906 sakkunnig i folkundervisningskommittén och
SU 10. — 44Q —
15 — Red. avsl. ”/12 48.
1909 dess sekr.,
varvid han självständigt
signerade tre
betän-kanden; han var led.
av centralstyrelsen för
Sveriges allmänna
folkskollärarförening
1896—1915, sekr. i
nämnda förenings
pedagogiska litteratursällskap och red. för
dess pedagogiska
skrifter 1898—1934, varvid
han redigerade 146 nr i
serien; red. för ”Svensk
läraretidn.” 1923—29. F. blev tidigt intresserad
av barnpsykologiska undersökningar samt
slöjdundervisningen och behandlade i tal och skrift
aktuella skolfrågor. Bland hans skrifter märkas
”Om slöjden såsom uppfostringsmedel” (1889),
”Sveriges allmänna folkskollärarförening
1880—-1930. Minnesskrift” (1930). — Litt.: G. Sjöholm,
”J. F.” (i ”Svenska folkskolans märkesmän”,
1942). [N.Lhl]E.Bng.
Franzén, August, svensk-amerikansk målare
(1863—1936), utbildad i Sverige (hos Carl Larsson
i Göteborg) och i Paris hos Dagnan-Bouveret. F.
var medl. av Konstnärsförb. 1890—96 men
flyttade redan 1891 över till USA, där han verkade
som porträttmålare i New York. Bland hans
kända amerikanska modeller märks presidenten
Taft.
Franzén, Knut Gösta, språkforskare (f. 14/e
1906), efter studier vid Uppsala univ. fil. dr 1937
och doc. i svensk ortnamnsforskning där 1937
—44, sedan 1941 verksam vid olika univ. i USA
som lärare i nordiska språk. Bland F:s skrifter
märkas ”Vikbolandets by- och gårdnamn. 1”
(1937), en översikt över Sveriges ortnamn i
”Nordisk kultur”, 5 (1939), ”Amerikansk kateder och
svensk” (1947).
Franzensbad [franTsansbat], tjeck. Frantiskovy
Låznè, stad och kurort i n.v. Böhmen,
Tjeckoslovakien, strax n. om Eger 450 m ö.h.; 3,179
inv. (1930). F. grundades som kurort 1793 och
har ett stort antal berömda mineralkällor (med
järn, glaubersalt, kolsyra, litium och radium) samt
radioaktiva gyttjebad. Särsk. behandlas hjärt-,
nerv- och kvinnosjukdomar, blodbrist, kroniska
katarrer och cirkulationsrubbningar.
Franzensfeste [fran’ts-], se Fortezza.
Franzius [fran’tsios], Ludvig, tysk ingenjör
(1832—1903). F. var sedan 1875 ledare av
Bremens statsbyggnadsväsen, blev 1880 led. av akad.
för byggnadsväsen i Berlin och byggde
frihamnen i Bremen samt ledde regleringen av
Unter-weser. F. deltog även i flera hamn- och
kustbyggnader. Hans författarskap rörde huvudsaki.
Weserregleringen.
Franz Josephs Fjord, se Kejser Franz Josephs
Fjord.
Franzos [frantså’s], Karl Emil, tysk-judisk
författare (1848—1904), läkareson från Galizien.
Efter juridiska studier ägnade han sig i Wien åt
skriftställen, redigerade 1882—85 ”Neue illustrierte
Zeitung” och flyttade 1886 till Berlin. Bland F:s
arbeten märkas novellsamlingarna ”Aus Halb-
— 450 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
